Artikel ur The Economist, Retention is all you need, 8 juni 2024,översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Det kan inte vara lätt att jobba på OpenAI:s HR-avdelning. Sedan årets början har företaget, som tillverkar den populära AI-chatboten ChatGPT, blivit av med ett tiotal ledande forskare. Den mest kände av dem var Ilya Sutskever, en av grundarna och mannen bakom många av startup-företagets stora genombrott. Den 14 maj meddelade han att han lämnar företaget. Han angav inga skäl, men många misstänkte att det var kopplat till försöket att kasta ut företagets vd Sam Altman i december förra året. Oavsett vilka de bakomliggande motiven var, är uppsägningar vardagsmat hos OpenAI. Enligt en uppskattning har ungefär hälften av de cirka 100 AI-experter som företaget anställt sedan 2016 slutat.
Det beror inte bara på Sam Altmans ledarskap, utan är också en del av en bredare trend i techbranschen – en trend som OpenAI själva var med om att skapa. Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har arbetsmarknaden på AI-området utvecklats. Marknadsanalysföretaget Zeki Research menar att cirka 20 000 företag i västvärlden rekryterar AI-experter.
Snabba framsteg inom maskininlärning och potentialen för ett ”plattformsbyte” – branschjargong för ett helt nytt tekniklager – har förändrat vilken typ av kompetens arbetsgivarna efterfrågar. De som besitter dessa kompetenser agerar också på ett nytt sätt. Det har skapat en marknad där AI-talanger, som tidigare samlades hos techjättarna, nu finns hos flera olika företag.
Vi kan börja med kompetensen. Jättar som Microsoft och Google må avskeda personal som inte är tekniker, men de letar samtidigt efter stjärnor inom forskningsområdet som förstår och kan bygga avancerade AI-modeller. Den här gruppen består av kanske några hundra personer, som Sutskever eller Jeff Dean, som driver Googles AI-arbete. Företagen letar efter den här typen av superstjärnor eftersom de kan bidra till genombrott som exempelvis kan öka effektiviteten hos ett AI-system dramatiskt eller göra det mindre benäget att hitta på saker på egen hand. Därför är de oerhört eftertraktade: många kräver lönepaket på sjusiffriga belopp.
En del anställs direkt, utan intervjuer – eller som hela team. I mars rekryterade Microsoft större delen av personalen hos Inflection AI, ett startup-företag som bygger banbrytande modeller. Bland dessa fanns en av grundarna, Mustafa Suleyman, vilket lär ha noterats av den amerikanska konkurrensmyndigheten. Mustafa Suleyman sitter i styrelsen för The Economists moderbolag. Mark Zuckerberg, chefen för Meta, Facebooks moderbolag, skickade personligen mejl till några forskare hos DeepMind, Googles AI-labb, i ett försök att locka över dem till sitt företag.
Än mer spännande är hur generativ AI har förändrat arbetsmarknaden lite längre ned på karriärstegen. Enligt webbplatsen Indeed nämns ”generativ” AI – den variant som gör ChatGPT så ”mänsklig” – i 1 av 40 annonser om lediga tjänster för programvaruutvecklare. Det är en ökning med mer än 100 gånger jämfört med början av 2023 (se diagram 1). Amit Bhatia, en av grundarna av analysföretaget Datapeople.io, säger att före ChatGPT kunde ett medelstort tech-företag anställa en handfull AI-tekniker som byggde små modeller som exempelvis analyserade vilken känsla som förmedlades i kundmejl. Idag kan generativa modeller leverera mycket bättre resultat än små, interna insatser.
Nu får AI-tekniker i uppgift att ta reda på vilket AI-system man ska använda och hur man kan koppla samman det med företagets data. Amit Bhatia säger att andelen platsannonser för programvarujobb som anger sådant som ”MLOPS”, en förkortning för systemutveckling inom maskininlärning, har fördubblats sedan 2022.
Olika typer av kompetens efterfrågas. Kelsey Szot, en av grundarna av AI-företaget Adept, letar efter personer som snabbt kan lära sig hur man använder AI-verktyg och kan kombinera dem för att bygga något nytt och spännande. De här idéerna är inte alltid lika akademiskt eleganta som de som tas fram av disputerade forskare. Men de kan lösa problem när det är ont om tid, menar Kelsey Szot. I den extremt konkurrensutsatta AI-världen är detta ovärderligt.
Konkurrens om arbetskraften gör att talangerna söker sig åt olika håll. Under många år hamnade teknikerna hos något av de fem stora techföretagen: Googles moderbolag Alphabet, Amazon, Apple, Meta och Microsoft. Analysföretaget Live Data Technologies kartlägger hur arbetskraften rör sig mellan olika företag. Av alla AI-arbetare i företagets databas uppgick de fem stora företagens samlade nettorekrytering, nyanställningar minus uppsägningar, till i genomsnitt 168 per månad mellan januari 2019 och november 2022, då ChatGPT lanserades. Många av de som lämnade något av de fem stora företagen började hos ett av de andra företagen.
Under de kommande nio månaderna uppstod i stället ett genomsnittligt nettoutflöde på månadsbasis från tech-jättarna. Idag anställer de återigen fler AI-medarbetare genom att locka över tekniker från mindre tech-företag, med mindre imponerande AI-resultat, som IBM och Oracle. Men nettoinflödet har ännu inte återgått till de långsiktiga genomsnittssiffrorna (se diagram 2).
Vart tar AI-talangerna vägen? Ett populärt mål är Nvidia, en chiptillverkare vars grafikprocessorer ger kraft åt AI-utvecklingen. Företaget satsar inte bara på maskinvara, utan även programvara och applikationer. I juni passerade företagets marknadsvärde 3 000 miljarder dollar. Det är ungefär i samma storleksordning som Microsoft, världens högst värderade företag. Andra började hos mer mogna startup-företag, som Databricks, ett databas- och AI-företag, och OpenAI.
Men en av sju personer som lämnar de stora tech-företagen gick till startup-företag i utvecklingsskedet som ännu inte har lanserat några produkter eller offentliggjort planer. Samtliga åtta författare och Google-medarbetare som 2017 skrev rapporten ”Attention is all you need”, om algoritmer och generativ AI, har slutat på företaget. Sju av dem har grundat egna företag, den åttonde gick till OpenAI.
Ett motiv för att gå över till ett mindre startup-företag kan vara ekonomiskt. För en AI-stjärna kan den potentiella utdelning som en andel i ett framgångsrikt företag kan ge vara intressantare än de löner och aktieprogram som ett stort tech-företag kan erbjuda. Forskare vill också helst arbeta med meningsfulla problem. Sedan 2015 har andelen som börjar jobba inom hälso- och sjukvårdssektorn varje år tjugofaldigats, enligt Zeki, vilket kan förklara varför Google arbetar med Med-Palm 2, en AI-läkare.
Ett annat motiv är oberoende. ”De stora företagen vågar inte riskera sina varumärken och satsa på något riktigt roligt”, sade Noam Shazeer, en av författarna till rapporten, på en riskkapitalkonferens i september förra året. Han gick vidare och grundade Character.AI, som låter användarna skapa chatbotar med olika personligheter.
Den goda nyheten för både stora tech-företag och små startup-företag är att det finns allt fler personer med AI-kompetens. En del av dem kommer från den akademiska världen. Enligt en rapport från Stanford University började 41 procent av dem med en doktorsexamen inom AI arbeta i branschen 2011 – ungefär lika många som började jobba i den akademiska världen. 2022 var samma siffra 71 procent för AI-branschen, jämfört med 20 procent för den akademiska världen. Universiteten undervisar också mer i AI. Antalet AI-relaterade utbildningar på engelska har tredubblats sedan 2017. ”Alla institutioner inom datavetenskap fokuserar på maskininlärning”, säger Naveen Rao hos Databricks.
För amerikanska företag, som är dominerande i den globala AI-branschen, är rekrytering från andra länder ett annat sätt att hantera talangunderskottet. I oktober undertecknade president Joe Biden ett presidentdekret för att försöka förenkla invandringslagstiftningen och låta fler AI-experter studera och arbeta i USA. Google och Microsoft har skrivit till det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet och ställt sig bakom planen.
Andra regeringar vill göra samma sak. EU planerar för utbildningsprogram och ekonomiskt stöd. De kinesiska myndigheterna vill locka talanger till landet genom att bland annat etablera AI-akademier i Peking och Shanghai. Konkurrensen om AI-arbetarna hårdnar överallt.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2024.
Översättare: Helen Gustafsson
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
