Ur The Economist, 31 januari 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Det finns ingen övertygande forskning som kan bevisa att kallbad ger tydliga hälsoeffekter eller botar hjärt- och kärlsjukdomar, däremot att det höjer nivåer av dopamin och endorfiner.
En ”köldchock” låter inte frestande, åtminstone inte vid första anblicken. När man kliver ned i iskallt vatten och kippar efter luft ökar hjärtfrekvensen, blodkärlen drar ihop sig, stresshormoner som kortisol, ett immunsuppressivt ämne, ökar kraftigt och man börjar skaka. Men att regelbundet doppa sig i kallt vatten har blivit en allt hetare trend.
Rörelsens största förespråkare är förmodligen Wim Hof, en holländsk idrottsman och hälsoguru. Han kallas The Iceman och har stått i en container fylld med is i nästan två timmar och har dessutom simmat 66 meter under is, vilket är världsrekord. Hans populära Wim Hof-metod, WHM, kombinerar meditation och andningsövningar med iskalla bad, eller kall dusch. På hans webbplats står det att den som följer hans metod bränner fett, minskar inflammation, stärker immunförsvaret, balanserar hormoner, förbättrar sömnen och lyfter humöret. Genom att träna hjärtat, kärlen och musklerna ska metoden enligt uppgift också bota hjärt- och kärlsjukdomar.
Om det stämmer skulle det inte vara oväsentligt. Och kyla sätter ju fart på kroppens ämnesomsättning. Den minskar också den smärtsamma inflammation som orsakar svullnad, vilket är anledningen till att man kyler ned skador.
Men ger verkligen kallbad stora fördelar? En studie som utfördes 2014 på tolv personer som utövade Wim Hofs metod visade att efter att de avsiktligt infekterats med Escherichia coli-bakterier upplevde de färre influensaliknande symtom än en kontrollgrupp. I en undersökning från 2018, där Wim Hof utsattes för mild hypotermi, aktiverade kylan områden i hjärnan som är förknippade med smärtlindring och välbefinnande.
att uthärda extrem kyla.
Foto: Charlie Surbey/Camera Press/TT
Den största studien av det som Wim Hof och hans anhängare kallar ”power in the cold shower” genomfördes 2015. Forskarna bad cirka 3 000 frivilliga att antingen duscha som vanligt eller avsluta med en kalldusch som varade i 30, 60 eller 90 sekunder. En månad senare hade de som hade avslutat duschen med kallt vatten varit borta från jobbet 29 procent färre dagar än de som duschat som vanligt. Det låter imponerande. Men det kan ha varit en placeboeffekt, ty i vilket fall som helst var det ingen skillnad hur många dagar försökspersonerna kände sig sjuka, oavsett grupp.
Forskare vid universitetet i Bern i Schweiz funderade på om kalla bad kan öka ”kroppens robusthet” genom att förbättra antioxidanter och immunförsvar. För 22 unga män som följde WHM mättes blodtryck och ”pulsvågshastighet”, den hastighet med vilken hjärtats sammandragningar pressar blodet genom kroppens artärer. Deras undersökning, som publicerades 2023, innebar en kalldusch för Wim Hofs påstående att WHM ger tydliga resultat på bara tio dagar. Man drog slutsatsen att 15 dagars WHM-terapi ”inte hade någon positiv effekt” på en rad parametrar.
Forskningen är fortfarande alldeles för begränsad för att övertyga. Stickproven har oftast varit små. Forskare har också svårt att isolera faktorer – en undersökning av vinterbadare kan till exempel sluta med att man mäter effekterna av hård träning, inte av kyla. Effekterna på humöret av att sänkas ned i kallt vatten verkar ändå lovande. Studier har visat att kallbad höjer nivåerna av dopamin och endorfiner, som är neurotransmittorer kopplade till njutning.
En studie från 2023 av 33 vuxna som badade kallt i fem minuter och genomgick en hjärnskanning visade att de ”kände sig mer aktiva, alerta, uppmärksamma, stolta och inspirerade och mindre bekymrade och nervösa”.
Resultatet verkar åtminstone förklara varför rörelsen är fortsatt populär. För den som söker en paus från det moderna bortklemande livet kan kallt vatten definitivt vara frestande.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2025. Översättare: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
