Text: Per-Olof Lindsten, Dagens industri. Publicerad i Världen Om. ©2025 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Det är i storstäder innovationer föds, det är här nätverken växer, men också bostadspriserna och klyftorna.Storstädernas position har de facto stärkts. Forskning kan visa varför
storstadslivet fortsatt är svårslaget.
En fredagseftermiddag på Södermalm i Stockholm eller kanske i Paris Latinkvarter. Uteserveringarna är fulla, laptopsen blandas med latteglasen och samtalen spretar från startups till semesterplaner. Pulsen, det oväntade mötet, konkurrensen, känslan av att alltid kunna hitta något nytt, det är vad som gör storstaden till vad den är. Och det är också därför den fortsätter att växa.
Framtiden tillhör de stora städerna. Pandemi, distansarbete, AI och andra teknologiska språng till trots, det finns få tecken på att storstädernas dragningskraft skulle försvagas. Tvärtom.
”Stora städer är de starka enheterna och kommer fortsätta vara så. De presterar egentligen över sin förmåga jämfört med mindre städer”, menar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet och en av landets främsta experter på städer, kreativitet och regional utveckling.
Hon påminner om hur pandemin satte fart på spekulationerna om en ny grön våg. Men någon massutflytt från storstäderna blev det aldrig. Snarare förstärktes städernas position.
”Det vi såg före pandemin är det vi ser efter. Distansarbete var inget nytt, samma diskussion fördes redan vid IT-boomen. Men livet är så mycket mer än arbete. Kultur, kaféer, möten och livsstil gör att människor fortsätter söka sig till städerna.”
Marc Keuschnigg, biträdande professor vid institutet för analytisk sociologi i Linköping och professor vid institutet för sociologi vid Leipzigs universitet, fyller i från ett internationellt perspektiv. Han gör skillnad mellan globala nord och syd. I väst är storstäder attraktiva för att de erbjuder karriärvägar och utbildning, medan migrationen i syd ofta drivs av klimatförändringar och konflikter, med betydligt svårare villkor för de som flyttar.
Men gemensamt är att tekniken inte kan ersätta stadens kärna, mötena oss människor emellan.
Keuschnigg
bitr. professor, Linköping.
Foto: Leipzigs universitet
”Videomöten kan fungera för planerade kontakter, men de kan aldrig ersätta det spontana. Innovation och kreativitet föds när människor möts fysiskt, när idéer korsbefruktas. Vi skulle haft en mycket djupare konversation om vi suttit på ett kafé på Södermalm nu. Den dimensionen går inte att ersätta med teknologi”, säger han över Google Meetslänken från Tyskland.
Båda forskarna pekar på den speciella dynamik som uppstår i större städer. I Stockholm eller Berlin råder en ständig konkurrens, inte bara på arbetsmarknaden utan också i livsstilen.
”I storstäderna ser du hur bra alla andra är, vilka kaféer de går på, hur de klär sig, vilken cykel de har. Det triggar både prestation och stress. Det är hårt arbete, men människor blir också ’coolare’ i slutändan. Den här typen av social konkurrens kan du aldrig skapa i mindre städer”, menar Marc Keuschnigg.
Charlotta Mellander uttrycker det mer sakligt, men lika övertygat.
”Det finns så många styrkor som kommer med storlek. Arbetsmarknaden blir bredare med bättre betalt, matchningen förbättras, kunskapsutbyten intensifieras. Samtidigt växer konsumtionsutbudet med kultur, restauranger, upplevelser, det som gör livet roligare. Det finns väldigt lite som talar för att människor inte ska uppskatta dessa saker.”
Forskningen visar att storstäder accelererar tempot på nästan allt; fler jobbyten, fler partnerskap, större nätverk, fler patent per capita. Till och med gånghastigheten har visat sig vara högre.
Men städernas dragningskraft har också en baksida, skenande bostadspriser och växande klyftor.
”Svårigheten att ta sig in är storstädernas svaghet. Det är inte säkert att en högre lön väger upp den högre levnadsomkostnaden. Här finns en öppning för mellanstora svenska städer, som Linköping eller Västerås. De erbjuder allt mer av urbana kvaliteter till lägre kostnad”, förklarar Charlotta Mellander.
Marc Keuschnigg konstaterar samtidigt att ojämlikheten i storstäder är större än i småstäder. Dels för att de mest lovande individerna söker sig dit, dels för att städerna i sig skapar rikedom.
”Storstäder fungerar som maskiner som både attraherar och producerar välstånd. Men det leder också till mer snedfördelning. Vi kan mäta det i Sverige och i hela EU, ju större stad, desto skevare inkomstfördelning. Inkomstspridningen är mycket mer utdragen i Stockholm än i Göteborg, och än mer i London och Paris.”
Tillväxten handlar inte bara om jobb och kultur. Demografin är lika avgörande. Charlotta Mellander påpekar att nästan 90 procent av alla som flyttar över en kommungräns är mellan 18 och 35 år.
”Det är den åldersgruppen som formar framtiden. Flyttar de unga, höjs medelåldern i de mindre kommunerna. Då föds färre än det dör, och utflyttning förstärker problemet. I storstäderna föds fler barn i absoluta tal eftersom fler unga vuxna finns där. Skillnaden blir dramatisk”, säger hon.
Hon avfärdar också idén om att pandemin skulle ha gett landsbygden en revival:
”Det fanns en bild i medierna av en ny grön våg. Men det var aldrig en allmän trend, utan gällde några få redan attraktiva platser. Tvärtom ser vi att storstäderna återtagit sin position.”
Charlotta Mellander ser dock en allt större potential för mellanstora städer som blivit tillräckligt stora för att locka med kultur, restauranger och arbetsmarknad, men till betydligt lägre pris än Stockholm, Göteborg och Malmö.
”De kommer aldrig komma ikapp våra tre största storstäder, men de har en ljus framtid. De är tillräckligt stora för att locka unga, men tillräckligt billiga för att vara realistiska alternativ.”
Marc Keuschnigg instämmer.
”Vi ser ingen minskad betydelse för storstäderna. Tvärtom har deras roll bara ökat över tid. De är fortsatt nav för tillväxt, innovation och konkurrens, på gott och ont.”
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
