Hur ska det gå för dollarn?
Endast 60 procent av de globala utlandsreserverna hålls nu i dollar, den lägsta nivån på över 20 år. Men för att dollarn ska förlora sin ställning behöver Trump orsaka värre skada för världsekonomin än han gjorde 2025.
Endast 60 procent av de globala utlandsreserverna hålls nu i dollar, den lägsta nivån på över 20 år. Men för att dollarn ska förlora sin ställning behöver Trump orsaka värre skada för världsekonomin än han gjorde 2025.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Josh Roberts, kapitalmarknadskorrespondent, The Economist
För utvecklingsländerna är en svagare dollar normalt sett goda nyheter. Eftersom fattiga stater lånar mer i dollar än rika dito, minskar deras lånekostnader. Under första halvåret 2025 sjönk dollarns värde med cirka 10 procent mot andra valutor. Men nu var det annorlunda.
De flesta politiker i fattiga länder reagerade med förfäran eftersom dollarn föll i takt med att marknaderna reagerade på Donald Trumps handelskrig. Sedan sitt tillträde har Trump rivit regelboken för
global frihandel. Han hotade med förödande tullar och handelshinder mot samtliga av USA:s handelspartners.
På grund av osäkerheten höjdes de premier som fattiga länder betalar sina långivare. Trots en svagare amerikansk valuta steg kostnaden för att låna i dollar efter Trumps tillträde.
Den faktiska smällen från tullarna, när de väl kom, blev mildare än många väntat sig. Undantagen är så pass omfattande att tullarna i genomsnitt uppgår till 18 procent av varuvärdet, långt mindre än de 30 procent i generella tullar som Trump utlovade. Men dollarn har ännu inte återhämtat sig. Och för fattiga länder är lånekostnaden i dollar fortfarande högre än normalt. Många söker nu alternativ. Dollarns säkerhet som global reservvaluta har försvagats i årtionden (se diagram). Kommer fler att överge den under 2026?
För utvecklingsländer blir det enklare och billigare att sköta sina transaktioner i dollar eftersom de redan lånar och handlar i valutan. Trump har solkat dollarns dragningskraft. Men undantaget USA blomstrar handeln. Under första halvåret 2025 ökade Kina exporten till Afrika med en fjärdedel, och till Sydostasien med en femtedel. Många fattiga länder har valutainnehav och utländska reserver som ungefär motsvarar deras handel. Om det fortsätter att se ut så under 2026, kan centralbanker börja sälja av sina dollar i rask takt.
Andra stater kan locka med incitament för att påskynda processen. Det land som utfärdar en reservvaluta får en stor förmån: rabatt på sin statsskuld. Kina erbjuder valutaswapavtal till sina största handelspartners. Fler än 40 länder har tackat ja till erbjudandet om nödreserver i yuan. Tillsammans med Ryssland, Indien och andra stater i Brics bygger Kinas centralbank ett digitalt betalningssystem som kringgår behovet av dollar. Målet är att värva tillräckligt många länder för att försvaga dollarns dominans. Kinesiska makthavare lovar framsteg under 2026.
Kina har på vissa sätt lyckats bryta USA:s grepp om centralbanksreserverna. Endast 60 procent av de globala utlandsreserverna hålls nu i dollar, den lägsta nivån på över 20 år. Men att nå längre än så är knepigt. Kinas makthavare har helt enkelt inga instrument för att komma åt vissa av dollarns användningsområden. Dollariserade valutatransaktioner står fortfarande för 90 procent av totalvolymen. Och även om USA står för mindre än en tiondel av världshandeln, sker hälften av den fortfarande i dollar. För att dollarn ska förlora sin ställning behöver Trump orsaka mycket värre skada i världsekonomin än han gjorde 2025.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
