Det dricks allt mindre vin i världen

2026 har mänskligheten nått toppen på vindrickandet. Det är både kultur och demografi som driver trenden.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Alexandra Suich Bass, kulturredaktör, The Economist

Ernest Hemingway var känd för att dricka mycket och lär ha sagt att det enda han ångrade i livet var att han inte drack mer vin. Till vinbranschens stora förvåning verkar det som om allt färre människor nu känner likadant. Efterfrågan sjunker i hela världen. ”Vi står inför ett existentiellt hot” när det gäller huruvida samhället kommer att ”fortsätta att dricka alkohol, inklusive vin”, säger en säljare vid ett stort vinföretag.

2026 kommer världen att vakna upp till det faktum att mänskligheten har nått toppen på vindrickandet. Volymen vin som såldes på de stora marknaderna 2024 var cirka 9 procent lägre än när den var som störst 2014, enligt IWSR, ett företag som arbetar med alkoholdata. Både den globala volymen och värdet på det sålda vinet beräknas minska under 2026. Vinförsäljningen har alltid sjunkit i svåra tider, som under den globala finanskrisen 2007–2009. Men för första gången i modern tid går vinförsäljningen i dag stadigt nedåt, och det har inget att göra med generella ekonomiska förhållanden. Folk dricker helt enkelt mindre vin.

Varför är glaset halvtomt? Efterfrågan på alla former av alkohol har minskat, men vinet har drabbats särskilt hårt – i synnerhet massmarknadsvin som står för huvuddelen av försäljningen. Det är vad som kallas en ”högfrekvent dryck”, men man njuter av den mer sällan i takt med att man blir mer hälsomedveten och väljer alternativ med lägre alkoholhalt. Omkring 53 procent av amerikanerna anser att det är dåligt för hälsan att dricka alkohol, även i måttliga mängder. Det är en ökning från 22 procent för två decennier sedan enligt en Gallupundersökning. Vin är särskilt känsligt för att ersättas av nya aktörer som smaksatta, färdigblandade drycker eller cocktails på burk med lägre alkoholhalt, säger Richard Halstead på IWSR.

Människor i alla åldrar avstår från att dricka helt och hållet.

Trenden drivs av både demografi och kultur. På de stora marknaderna, bland annat USA och Västeuropa, har befolkningsökningen avtagit eller till och med backat, medan de snabbt växande muslimska länderna inte ökar antalet vinälskare i världen. Babyboomers, som länge har varit entusiastiska vindrickare, är på väg mot det vinanalytikern Rob McMillan på Silicon Valley Bank, kallar ”den stora vinprovningen i himlen”. De yngre konsumenterna, särskilt Gen Z, är däremot
inga hängivna vinkonsumenter. I Australien minskade exempelvis vindrickandet per månad bland 18–24-åringar med hälften mellan 2010 och 2023.

Vinets plats i kulturen har också förändrats. Människor i alla åldrar avstår från att dricka helt och hållet eller tar mikrodoser av magiska svampar istället – också kallat ”California sober”. När människor äter ute väljer de kanske cocktails framför vin. (För tjugo år sedan var vin nästan dubbelt så populärt som sprit bland amerikaner som drack alkohol. Nu föredrar något fler sprit.) Och vinkännarna oroar sig för det faktum att allt fler tar GLP-1-­läkemedel för att kontrollera vikten eftersom bantningspreparat får människor att både dricka och äta mindre.

Under 1990-talet ökade vindrickandet kraftigt, delvis som en följd av att forskning visade att vin var bra för hjärtat. Men nu avråder folkhälsomyndigheterna från att dricka alkohol helt och hållet. USA:s främsta läkare vill ha cancervarningar på flaskorna, och Världshälsoorganisationen säger att ”det finns inte någon säker nivå av alkoholkonsumtion”. Vinodlare oroar sig för att vin snart stigmatiseras på samma sätt som tobak, och att vin behandlas på samma sätt av regeringar. ”Om de börjar beskatta vin som tobak … kommer folk att ha råd med allt mindre mängder”, säger Stéphane Dalyac, chef för champagnehuset Laurent-Perrier.

Det finns några saker att hålla ögonen på nästa år. En är vad som händer med efterfrågan (och prissättningen) på framför allt Bordeaux. Regionen är världens största producent av fina viner och en barometer för branschen. En annan är vad som händer med vinodlingar som är på väg att ryckas upp för att ge plats åt andra grödor. Räkna också med mer konsolidering inom vinsektorn när krympande vinföretag byter ägare.

 Allt är dock inte hopplöst. Vi kan förvänta oss att premiumvinerna klarar sig bättre, eftersom folk dricker mindre vin, men väljer högre kvalitet. William Kelley, som är chefredaktör för tidningen the Wine Advocate, jämför vinbranschen med klockor. Tekniken må ha gjort vanliga armbandsur omoderna, men människor vill fortfarande äga och bära lyxklockor. Jayson Woodridge, som driver den exklusiva vingården Hundred Acre i Napa Valley, medger att vi befinner oss på ”vintoppen för massproducerade viner”. Men när tusentals miljarder dollar i förmögenhet överförs från babyboomers till generation X och millennials, förutspår han att
mottagarna kommer att spendera pengar på fina viner, precis som på andra lyxvaror.

Till och med de som inte räknar med någon förmögenhet kan fira eftersom minskad efterfrågan innebär att priserna har sjunkit. McMillan kallar det en ”gyllene era för vinkonsumenter på jakt efter värde”. De som fortfarande dricker vin kommer säkert att skåla för det.