Australien tar 2026 emot världens första formellt erkända klimatflyktingar. De nyanlända kommer från Tuvalu, i enlighet med ett bilateralt avtal som kan förändra betydelsen av staters självständighet, i takt med att klimatförändringarna orsakar uppvärmning på dödlig nivå och hotar önationer.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Sue-Lin Wong, Sydostasienkorrespondent, The Economist
Australien tar 2026 emot världens första formellt erkända klimatflyktingar. De nyanlända kommer från Tuvalu, i enlighet med ett bilateralt avtal som kan förändra betydelsen av staters självständighet, i takt med att klimatförändringarna orsakar uppvärmning på dödlig nivå och hotar önationer.
Enligt Falepili Union-fördraget som undertecknades 2023, får upp till 280 tuvaluaner permanent migrera till Australien varje år för att bo, studera och arbeta. Det lilla landet med 11 000 invånare, beläget halvvägs mellan Australien och Hawaii, blir ett test av hur stater ska förhålla sig till flyktingströmmar i klimatförändringarnas spår. De 280 migranterna i den första gruppen – en tredjedel från Tuvalu och övriga från diasporan – representerar något mer än bara individer som flyttar. De blir personliga exempel på ett försök att upplösa kopplingen mellan territorium och rollen som självständig stat.
Enligt internationell rätt behöver en självständig stat bestå av permanent befolkning på tydligt definierat territorium. Men Tuvalu har förhandlat fram ett fördrag som, även om det fysiska territoriet går förlorat under stigande havsnivåer, ger dem rätt att behålla sin röst i FN och exklusiva ekonomiska zon – ett havsområde rikt på tonfisk, som borgar för stor del av statsbudgeten. Hittills har cirka 25 länder, däribland Australien och Nya Zeeland, erkänt denna nya definition av suveränitet. Men motståndet är starkt bland stora fiskerinationer. Med tanke på att utländska fiskeflottor betalar Tuvalu omkring 30 miljoner dollar per år i licensavgifter är insatserna höga.
Den juridiska opinionen lutar åt Tuvalus fördel. I juni fastslog FN:s folkrättskommission att stater bör få behålla sin suveränitet även om deras territorium försvinner under vatten. En månad senare beslutade Internationella domstolen att länder kan bryta mot internationell rätt om de misslyckas med att begränsa uppvärmningen till 1,5°C, i ett rättsfall där Vanuatu väckt talan.
Migration utgör bara en del av Falepili Union-fördraget. Inbäddat i fördragstexten finns en säkerhetsklausul som kräver att Tuvalu söker Australiens godkännande innan de ingår säkerhetsavtal med andra länder. Detta har sin grund i Australiens rivalitet med Kina i Stilla havet. Klausulen väckte irritation i Tuvalu, och följdes därför av ett förtydligande som klargjorde att Tuvalu kan avskaffa bestämmelser eller bryta fördraget om Australien missbrukar sin position.
Vietnam har ambitiösa tillväxtmål
Kan Vietnam hålla ångan uppe i reformarbetet? Och kommer Donald Trump att stå i vägen för Vietnamns framsteg?
När de första klimatmigranterna under 2026 når sina nya hem i Australien ställs Tuvalu inför tilltagande brain drain. Staten, som är landets största arbetsgivare, har kämpat med att fylla 300 vakanta positioner inom statsförvaltningen, med totalt 1 000 anställda. Många på Tuvalu vill se en större migrationskvot, men regeringen vill behålla taket på 280, för att förhindra ytterligare kompetensflykt. Andra önationer följer utvecklingen. När havsnivån stiger får stater väga tryggandet av medborgarnas säkerhet utomlands mot risken att undergräva institutioner och förlora ett rikt kulturarv på hemmaplan.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
