Heidi Larson: Vaccinationer möter en stökig framtid

Här är vaccinprognosen för 2026. Det blir stormigt framöver, med lugna perioder men risk för extrem turbulens, möjligen i kombination med allvarliga sjukdomsutbrott. Dessa utbrott skulle kunna kontrolleras med vacciner om forskningen kring dem tillåts och finansieras, om det finns tillräckligt med vacciner att tillgå – och om allmänheten och statscheferna accepterar dem. Vissa delar av världen klarar sig bättre, där man litar på sina politiska ledare, vetenskapen och vaccinernas förmåga att rädda liv. Sammantaget visar vår forskning inom Vaccine Confidence Project, som kartlägger attityderna till vaccin i hela världen, vilket jag brukar kalla ”vaccinklimatet”, att den största delen av jordens befolkning fortfarande anser att det är viktigt att vaccinera barn.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Här är vaccinprognosen för 2026. Det blir stormigt framöver, med lugna perioder men risk för extrem turbulens, möjligen i kombination med allvarliga sjukdomsutbrott. Dessa utbrott skulle kunna kontrolleras med vacciner om forskningen kring dem tillåts och finansieras, om det finns tillräckligt med vacciner att tillgå – och om allmänheten och statscheferna accepterar dem. Vissa delar av världen klarar sig bättre, där man litar på sina politiska ledare, vetenskapen och vaccinernas förmåga att rädda liv. Sammantaget visar vår forskning inom Vaccine Confidence Project, som kartlägger attityderna till vaccin i hela världen, vilket jag brukar kalla ”vaccinklimatet”, att den största delen av jordens befolkning fortfarande anser att det är viktigt att vaccinera barn.

Vetenskapen bakom vaccin­utvecklingen är starkare än någonsin, tack vare framsteg inom beräkningsbiologi och artificiell intelligens, liksom en ökad förståelse av immunförsvaret, vilket leder till en bättre bedömning av hur säkra och effektiva vaccinerna är. Men 2026 blir ett avgörande år som testar vår förmåga att använda och dra nytta av dessa nya tekniker.

En oerhörd ansträngning krävs för att upprätthålla förtroendet för vacciner, med tanke på den exempellösa nivån av desinformation som sprids om dem, till och med från officiellt håll. Det har också förekommit betydande avbrott i finansiering av vaccinforskning, däribland det tydliga undergrävandet och nedläggningen i USA av forskning på mRNA-vaccin, dramatiska nedskärningar av globala hälsosatsningar som stödde vaccineringar och nedmontering av ansedda institutioner som har väglett vetenskapligt grundade beslut om föreskrifter och regelverk.

Vad gick snett? Trender i vaccinförtroende har gått upp och ned under det senaste decenniet och mängden vaccineringar har planat ut, med en brant nedgång under covid-19-pandemin. Pandemin ledde till stora investeringar och snabb utveckling av diagnostik och vacciner. Miljarder doser av covid-19-vacciner distribuerades på rekordtid över hela jordklotet, även om spridningen var ojämn.

Men det förekom också en tsunami av desinformation och konspirationsteorier, samt en minskad tilltro till myndigheter som eldades på av ofta förvirrande råd om åtgärder med skyddsmasker och undvikande av fysisk kontakt. Sådana råd följdes av många, men irriterade och upprörde andra, vilket undergrävde tilltron till covidvaccin och vacciner i allmänhet. Vaccinskeptiker gjorde gemensam sak med andra protestgrupper och eldade på meningsmotsättningarna ännu mer. Det var i detta redan känslofyllda, resursansträngda och polariserade sammanhang som det nya amerikanska styret skar ned bidragen och ändrade råden och politiken.

Förtroendet för vacciner har gått upp och ned under det senaste decenniet, och mängden vaccineringar har planat ut.

För att bemöta det behövs det ett omtag 2026, och ett nytt slags engagemang för att bygga upp och bibehålla tilltron till vaccination i hela världen, och för att gemensamt ta itu med avbrotten inom vaccinforskning, rådgivning och åtgärdsprogram. En prioritet är att hantera undermineringen av institutionerna som styr vaccinationsprogrammen. I synnerhet det statliga amerikanska organet Advisory Committee on Vaccine Practices, som har varit en pålitlig rådgivare och vägledare för vaccineringar i USA och dessutom fungerat som referenspunkt för många andra länder. Sedan USA:s hälsominister Robert F Kennedy Jr sparkat och omplacerat kommitténs medlemmar, måste vi hitta nya källor till evidensbaserad vaccinrådgivning.

Ytterligare en prioritet är att hitta ny finansiering av vaccinforskning och vaccinspridning, med tanke på nedskuret statligt bistånd från bland andra USA, Storbritannien och Frankrike. Vi måste betona att satsningar på hälsoprojekt och humanitärt bistånd inte bara handlar om hälsa, utan om mänsklig säkerhet.

Läs även

Geotermisk energi ser ut att bli hett

Hett med varmt vatten.Geotermisk energi går från att vara en nischprodukt till en nödvändighet, skriver Vijay Vaitheeswaran, global energiredaktör på The Economist.

Vaccinkampanjernas framgång beror också på de digitala platser där opinioner bildas. I takt med att allt mer innehåll på nätet skapas och sprids av AI-robotar och dunkla algoritmer, som påverkar vad människor anser om vaccin och andra ämnen, blir behovet att förstå hur de fungerar allt viktigare för folkhälsan.

En annan sida av myntet är att AI kan fungera som övervakare och varningssystem genom att upptäcka ökade vågor av desinformation innan de hunnit få stor spridning, och därigenom möjliggöra snabba insatser från dem som verkar för folkhälsa. I framtiden kommer AI-system att medverka till att skapa vaccinstrategier. Vaccinationskampanjer kommer att styras av data snarare än av scheman, de kommer att hantera förändringar i tilltro och agerande lika smidigt som de bemöter ökade infektionsvågor. Vaccinationernas framtid kan bli lika beroende av AI och maskininlärning som av folkhälsoarbete.