Fokusera på miljömålen och renodla ESG

Ur specialrapporten A broken idea – ESG investing, The Economist, 23 juli 2022, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

I fjol publicerade sjukvårdsentreprenören Vivek Ramaswamy ”Woke Inc”, en bok där han går till storms mot amerikanska vd:ars förkärlek för att skryta med sitt engagemang i frågor som klimathotet, rasism och arbetstagares rättigheter. Nämligen hur splittrade regeringar än är, hävdar han i boken, är det politikerna som måste lösa problemen. Näringslivet må ha vällovliga syften med sitt ESG-arbete, men det kan skada demokratins integritet, skriver Ramaswamy.

Även andra ESG-kritiker gör en liknande poäng beträffande skatter på koldioxidutsläpp. När investerare, finansiärer, storföretag och tillsynsmyndigheter (även kallat ”det klimatindustriella komplexet”) erbjuds ett alternativ som får dem att känna sig rättrådiga, hävdar dessa kritiker, kan det bli en ursäkt för politikerna att inte beskatta koldioxidutsläpp. 

Tydligen är oron välgrundad. Skatter på koldioxidutsläpp skulle vara det bästa sättet att styra investeringar till de mest lovande teknikerna för att minska utsläppen. Men man ska inte låta sig luras. Huvudskälet till att skatterna är både låga och dåligt samordnade mellan världens länder är varken ESG eller ”woke”-kapitalism. Det beror på att politikerna inte vågar tvinga på väljarna de här skatterna.

Minskade koldioxidutsläpp hos företagen

Det finns faktiskt anledning att öka ansträngningarna inom den privata sektorn och byråkratin för att få företagen att mäta och minska sina koldioxidutsläpp. Således är det kanske inte den bästa lösningen. Men med rätt krav på transparens och myndighetstillsyn skulle det kunna bidra till att styra kapitalflödena dit de gör mest nytta. Och om politikerna någon gång tar mod till sig och höjer skatterna på koldioxid, skulle välfungerande mätmetoder göra dem mer effektiva.

Som konstateras i den här specialrapporten, har ESG alltför ofta visat sig vara ett undermåligt verktyg, både för att mäta saker och för att hantera risker. Därmed är syftet med ESG att behaga så många olika intressenter att den information som framkommer saknar relevans för vad ett företag faktiskt gör. Ändå är ESG inte tillräckligt precist för att fungera som en skuggskatt på verksamhetens negativa externa effekter. Det har skapat förvirring för företagen. Och det är svårt för investerarna att förstå vad ESG innebär för tillgångspriserna.

Dessutom präglas ESG av ombytliga moraliska värderingar. Som forskarna vid University of North Carolinas Kenan-Flagler Business School påpekar: ESG-mått förväxlas med diametralt motsatta åsikter om vad som är företagets syfte. Dessutom är det oklart om aktieägarna eller andra intresse­grupper ska ha sista ordet när beslut fattas. Det leder till konflikter om vad som är ett ”bra” eller ”dåligt” företag.

Kombinationen av de tre orden låter mer som ett religiöst mantra än som en kraft till förändring.

Granskad redovisning

Den traditionella resultatredovisningen, som ESG är tänkt att komplettera, är raka motsatsen: ett under av tydlighet, fritt från moraliska omdömen och politisk påverkan. Således har olika redovisningsorgan visat på hur viktiga standardiserade revisorsgranskade finansiella rapporter har varit för kapitalmarknadernas utveckling, den ekonomiska tillväxten och för att granska bolagsstyrning. Ambitionerna borde vara likartade för hållbarhetsredovisning.

Ifall ESG-mätningar ska fungera bättre måste de effektiviseras. Standardiseringsorgan ska inte ta fram mått som svarar mot varje intressegrupps eller kapitalförvaltares hjärtefråga. I stället ska de se till att icke-finansiella redovisningar bara krävs om de verkligen har betydelse för en bransch. Medan mått som har mer generell relevans kan redovisas på frivillig basis, som inom ramen för Global Reporting Initiative.

Skräddarsydda fonder

Kapitalförvaltarna bör skräddarsy sina erbjudanden. På så sätt blir de bättre anpassade för specifika investerargrupper. Alltså klimatfonder för dem som vill minska koldioxidutsläppen, sociala fonder för dem som är intresserade av humankapital och styrningsfonder för dem som är oroade över bristfällig bolagsstyrning. Om kapitalförvaltarna vill sälja produkter som prioriterar hållbarhet högre än allt annat, kan de marknadsföras som ”påverkansfonder”. Därav utan vidlyftiga löften om hög avkastning. Och om förvaltarna ändå framhärdar i att tillämpa ESG-kriterier i alla portföljer bör de överlämna rösträtten till vanliga aktieägare så att den blir mer representativ. På så sätt kan de undvika att bli indragna i ”kulturkriget”.

Effektivisering behöver inte innebära att ESG-marknaden krymper. Tvärtom skulle mer fokuserade mått kunna marknadsföras globalt. Det för att omfatta både privata och statliga organisationer, inte minst på tillväxtmarknader där koldioxidutsläppen måste minska mest. Det kan vara en bra idé att lägga fokus på E:et i ESG och att bry sig mindre om S:et och G:et. Därför att i många länder utanför den anglosaxiska världen kan man inte basera investeringsbeslut på de två sistnämnda parametrarna, på grund av att informationen är begränsad. Detta beror på att tillsynsmyndigheter, inklusive SEC i USA, fokuserar för närvarande enbart på klimat­relaterad redovisning.

ESG har fått dåligt rykte

Det bästa vore om termen ESG skrotades. Eftersom kombinationen av de tre orden – miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning – låter mer som ett religiöst mantra än som en kraft för förändring. Således har ESG fått dåligt rykte. Det kan försämras ytterligare om kapitalet fortsätter att strömma ut när avkastningen minskar. Men hållbara investeringar kommer inte att försvinna. Då skärpta regelverk kan göra dem mer trovärdiga. Således skulle bättre kontroller av åtaganden om nettonollutsläpp hjälpa till. Investerarna kommer även fortsättningsvis att bry sig både om avkastningen och om den värld de lever i. Med ett nytt, lämpligare namn – kanske naturkapital­investering – kan kombinationen klimat och kapitalism mycket väl komma att göra nytta. Förutsatt att marknadsföringen inte överdriver vad den faktiskt kan åstadkomma.

Världen Om förklarar

Tanken med ESG är att investerare ska kunna utvärdera inte bara företagens kommersiella resultat, utan också granska deras verksamhet utifrån parametrar relaterade till miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. I dag sker detta huvudsakligen med hjälp av sifferbetyg. Allt fler människor vill också investera på ett sätt som går i linje med deras värderingar, exempelvis genom att undvika att bidra till den globala uppvärmningen. Men, hävdar artikelförfattarna till specialrapporten i The Economist, en akronym som alltmer har kommit att förknippas med skenhelighet och floskler kan inte rädda planeten. För det krävs politiska åtgärder, i kombination med tydlig och konsekvent granskning och uppföljning.

Läs mer

Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, oktober 2022.
Läs fler artiklar från samma nummer här.