Ur The Economist 30 december 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Företag från Norden överträffar övriga Europa genom börsbolag som genererar högre avkastning till ägarna än genomsnittet i Europa under det senaste decenniet. Långsiktiga och tålmodiga ägare, nyfikna affärsmän som likt vikingarna söker nya äventyr, entusiasm över ny teknik och en bra och stöttande startup-miljö och låg företagsskatt, är några av anledningarna, enligt artikeln.
Matsalen på bottenvåningen i ”Carls Villa” i Köpenhamn bjuder gästerna på utsikt över en charmig trädgård prydd med klassiska skulpturer. Huset i art nouveau-stil byggdes 1892 av Carl Jacobsen, son till Carlsbergs grundare. Sedan dess har bryggeriet, som i dag håller sina möten här, blivit ett av de största i världen.
Jacob Aarup-Andersen, Carlsbergs nuvarande chef, medger att företagets framgångar är en del av ett större, danskt affärsfenomen. Så sent som vid middagen dagen innan intervjun, fick han frågan hur ett så litet land kan skapa så många stora företag.
Det som gäller för Danmark gäller även för Finland, Norge och Sverige. De fyra stora nordiska länderna står för cirka 1 procent av global BNP, men bara 0,3 procent av världens befolkning. Ändå har de gett upphov till en imponerande lång rad av jätteföretag. Lego är världens största leksakstillverkare sett till intäkter; Ikea är världens största möbeltillverkare, och tack vare svenska köttbullar, världens sjätte största restaurangkedja.
Ledande tillverkare av allt från maskiner (Atlas Copco) och telekomutrustning (Nokia och Ericsson) till säkerhetsbälten (Autoliv) och hissar (Kone) härstammar från Norden. Härifrån kommer också världens största musikstreamingföretag (Spotify) och den största tjänsten för köp på kredit (Klarna).
Novo Nordisk, danska pionjärer inom viktminskningsläkemedel, förblir Europas högst värderade företag, även efter kursnedgång i december, i spåren av nedslående provresultat för ett nytt läkemedel.
Foto: Carlsberg
Företag från Norden har överträffat övriga Europa under det senaste decenniet. I alla fyra länder har börsnoterade icke-finansiella företag genererat högre avkastning till ägarna än genomsnittet i Europa under de senaste tio åren (se diagram 1). I dag utgör nordiska företag cirka 13 procent av MSCI Europe, ett index över kontinentens mest värdefulla företag, en ökning från 10 procent för fem år sedan. De har nått ungefär samma andel som Tyskland.
Nordiska företag står sig också bra gentemot sina branschkollegor globalt. Vi jämförde regionens 20 högst värderade börsbolag med deras främsta utländska konkurrenter utifrån ett antal mått. I genomsnitt genererade de nordiska företagen rörelsemarginaler som var 7 procentenheter högre än medianen för jämförbara företag 2023, med 5 procentenheter högre avkastning på investerat kapital. Skulden i förhållande till rörelseresultatet (före avskrivningar och amorteringar) var lägre för 14 av de 20 företag vi granskade, jämfört med konkurrenterna. Den årliga försäljningstillväxten var ungefär i nivå med konkurrenternas.
Alla nordiska företag har förstås inte varit framgångsrika. Batteritillverkaren Northvolt kollapsade nyligen. Nokias telefonförsäljning krossades av iPhone. Det finns också ett inslag av ren tur i Nordens framgångar. Regionen är rikt begåvad med naturresurser, exempelvis trä, järnmalm och – i synnerhet i Norge – olja och gas. Men de nordiska företagens överprestation är ändå anmärkningsvärd. Hur kan man förklara den?
Ett skäl är att Nordens affärsmän, liksom sina vikingaförfäder, söker sig till äventyr i utlandet. ”Vår litenhet är en tillgång på så vis att den gör det nödvändigt att blicka mot världen”, säger Aarup-Andersen.
Bland Nordens tio högst värderade företag för vilka det finns data tillgänglig, är medianandelen av intäkter som genereras på hemmaplan bara 2 procent, jämfört med 12 procent för liknande företag i övriga Europa och 46 procent för dem i USA.
Anders Boyer, finanschef för Pandora, världens största smycketillverkare sett till volym, beskriver hur hans företag gick från en enda butik i Köpenhamn till global verksamhet på sju–åtta år. I dag står Danmark för 1 procent av bolagets försäljning.
Nästa skäl är att nordiska företag länge varit entusiastiska till ny teknik. Strax efter andra världskriget bytte Lego-grundaren trä mot plast efter att ha testat en nymodig maskin för formgjutning, som kostade motsvarande ett års försäljning.
Den andan håller i sig än i dag. Data från statistikorganet Eurostat visar att 45 procent av företagen i EU med fler än tio anställda betalar för molntjänster. Genomsnittet för de fyra nordiska länderna, som toppar rankningen, är 73 procent (se diagram 2).
Nordens teknikentusiasm syns också i regionens blomstrande startup-miljö. Bland europeiska städer är det bara London, Paris och Berlin som attraherar mer riskkapital än Stockholm, med långt färre invånare. Helsingfors är fullt av spelutvecklare, däribland Rovio, som gjort Angry Birds, och Supercell, som står bakom Clash of the Clans. I dessa dagar känns det kanske mindre överväldigande för entreprenörer i Norden att ta risker, eftersom de vet att om de misslyckas så finns generösa arbetslöshetsförsäkringar, och offentligfinansierad sjukvård och utbildning.
Politiska åtgärder i bredare bemärkelse är ett tredje skäl till de nordiska företagens framgång. Även om de generösa välfärdssystemen finansieras av höga skatter på individnivå, beskattas företagens vinster ungefär likadant som i USA.
Varje år sammanställer Heritage Foundation, en konservativ tankesmedja i Washington, ett index över länders ekonomiska frihet, med indikatorer på sådant som hur pass fria deras marknader är, utifrån exempelvis tullnivåer, samt hur fritt företag kan verka, sett till regleringar.
Danmark, Norge och Sverige ligger samtliga inom tio i topp. Särskilt i Danmark är det lättare att anställa och avsluta anställningar än på andra håll i Europa. Den danska statens öppenhet för digitalisering har också underlättat företagande i landet.
Som Vincent Clerc, vd för danska fraktjätten Maersk säger: ”Du kan få ett momsregistreringsnummer inom ett dygn”. I Frankrike kan det ta månader.
Ett fjärde skäl till Nordens överprestation är tålmodiga aktieägare. Enligt konsultföretaget McKinsey har fyra femtedelar av de stora nordiska företagen ett långsiktigt ägande, jämfört med tre femtedelar i Europa och bara en femtedel i USA. Företagsdynastier har en framträdande roll i regionen. Maersk och Lego kontrolleras ännu av grundarfamiljerna Möller och Kristiansen, även om utomstående står för den dagliga driften. I Sverige äger familjen Wallenberg, vars förmögenhet har sina rötter i bankväsendet, stora andelar i olika företag, däribland Atlas Copco och Ericsson. Andra stora nordiska företag, exempelvis Carlsberg och Novo Nordisk, kontrolleras av ideella stiftelser.
Sådana strukturer har hindrat nordiska företag från att köpas upp av utländska bolag, vilket gett dem mer tid att växa. Det har också underlättat för företagen att investera i långsiktig framgång. McKinsey uppskattar att fyra femtedelar av börsnoterade nordiska företag spenderar mer på forskning och utveckling än sina konkurrenter i andra delar av västvärlden. Lars Fruergaard Jorgensen, som leder Novo Nordisk, menar att hans huvudfokus är hur företaget kommer att se ut om 10 till 20 år.
Gott så, eftersom den nordiska affärsmodellen kan möta påfrestningar under kommande år. Givet hur beroende de är av verksamhet i utlandet, så är företag från Norden särskilt sårbara för geopolitiska oroligheter. Vissa har redan drabbats.
År 2023 beslagtogs Carlsbergs verksamhet i Ryssland av staten och placerades under ”tillfällig förvaltning”. I december gick bryggeriet med på att sälja verksamheten till två lokalanställda, till kraftig rabatt. Maersks fartyg och containerterminaler i Röda havet har träffats av huthiernas missiler, vilket tvingar dem att undvika Suezkanalen, något som gett ökad tidsåtgång och högre kostnader.
Internationella affärer lär bli svårare under Donald Trumps andra mandatperiod. Han kanske inte gör verklighet av hotet att belägga all import med tioprocentiga tullar – som riktat sin vrede mot Mexiko, Kanada och Kina – men en mer handelsskeptisk syn lär genomsyra amerikansk politik framöver. Det kan betyda problem; USA står för en tredjedel av försäljningen hos de högst värderade bolagen i Norden.
I hanteringen av allt detta krävs en sista egenskap som är utmärkande för nordiska företag. Legos vd Niels Christiansen parafraserar Charles Darwin i sin beskrivning av varför Nordens företag går så bra. ”Det är inte nödvändigtvis den starkaste som överlever”, utan ”den som anpassar sig till förändring.” En lärdom viktigare än någonsin, med Trump i Vita huset.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om april 2025. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
