Ur The Economist specialrapport Digital finance, 15 maj 2023, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
För två år sedan ville alla vara vi. Nu hatar alla oss”, beklagar sig en 24-årig kryptogrundare på en sammankomst i New York. Kryptovalutor har upplevt en spektakulär nedgång efter att tidigare ha ansetts riskera att förändra hela det finansiella systemet. Marknadsvärdet för alla kryptovalutor ökade från 250 miljarder dollar i början av 2020 till 3 000 miljarder dollar i slutet av 2021. Men sedan dess har det sjunkit till endast 1 300 miljarder dollar. Ännu viktigare är att allmänhetens förtroende för kryptovalutor har nått en bottennivå. Detta efter en rad högprofilerade bedrägerier och krascher, särskilt nedgången för den populära kryptovalutabörsen FTX i november 2022.
I Dubai är emellertid krypto på mångas läppar. Emiratet har öppnat dörren för branschen genom att inrätta ett särskilt tillsynsorgan för krypto. Detta har skapat ”välbehövlig klarhet”, hävdar Alex Chehade, den lokala chefen för världens största kryptobörs Binance. Den och andra börser som Crypto.com och Bybit etablerade sig i Dubai 2022. Branschen brottas dock fortfarande med stora frågor. Vid ett möte i Dubai fick undertecknad korrespondent ett upprört svar när han frågade om krypto någonsin skulle hitta sin genombrottsprodukt, sin ”killer app”. ”Den har vi redan”, sa en utvecklare.
Ett visst hopp för kryptovalutor
Inställningen till krypto har blivit allt mer polariserad. Enligt vissa har dess löfte om att revolutionera finanssektorn grusats. Krypto var tänkt att kringgå ett stelbent och profiterande finansiellt system som var dyrt, otillgängligt för många och möjligen opålitligt.
Men det finansiella systemet är inte statiskt – det tar aktivt till sig ny teknik. Och tillsynsmyndigheterna agerar för sent. Singapore, som en gång var ett ledande kryptonav, bad Binance att pausa verksamheten från december 2022. Landet hade bara utfärdat tio licenser av cirka 600 ansökningar om att starta kryptoföretag. Så många som 25 av 45 länder som tankesmedjan Atlantic Council granskat har infört partiella eller totala förbud mot krypto.
Det finns dock fortfarande visst hopp. Priset på bitcoin har stigit med nästan 70 procent i år, inklusive en kraftig uppgång efter Silicon Valley Banks kollaps. Det finns vissa tecken på att kryptovalutor har fler anhängare i svaga länder som drabbas av hög inflation eller nedskrivning av sin valuta. Exempelvis Argentina och Nigeria. Det pekar på en djupare sanning. Nämligen att de starkaste argumenten för att använda krypto alltid är när alternativen är sämre.
Fördelarna har inte förverkligats
2008 sa Satoshi Nakamoto i sin bitcoin-pitch: ”Vad som behövs är ett elektroniskt betalningssystem … som tillåter två parter att göra transaktioner direkt med varandra utan behov av en betrodd tredje part”. Kryptotransaktioner utlovade mer effektivitet utan besvärlig statlig kontroll. Men ingen av dessa fördelar har egentligen förverkligats. Transaktioner måste fortfarande verifieras av datorer med en kopia av tillhörande blockkedja, vilket är en anledning till att den börsnoterade amerikanska kryptobörsen Coinbase tar ut en avgift på 1 procent för betalningar. Lägg till detta kostnaden för att flytta pengar in och ut ur kryptovalutor så blir de totala kostnaderna ganska höga. Varför betala avgifter för att göra transaktioner på Ethereums blockkedja när Indiens UPI eller Brasiliens Pix är billigare?
Globaliseringen har i dag satt ett tak på 10 000 dollar. Höga fasta avgifter avskräcker från mindre betalningar.
Det är inte heller lätt att undvika myndigheternas tillsyn. För att gå från traditionell valuta till krypto måste konsumenterna använda en on-ramp, oftast centraliserade plattformar som Coinbase eller Binance. Detsamma gäller för så kallade stablecoins som är knutna till dollarn. De måste vara pålitliga – just det som krypto hävdade inte behövdes. Decentraliserade plattformar som Uniswap finns, men de är svåra att använda och medför andra risker, som att förlora den privata nyckeln, ett lösenord som man aldrig kan återskapa. Att bryta bitcoin medför också enorma miljökostnader.
Ökad reglering ger dyrare kryptovalutor
Kryptoförespråkare hävdar nu att de vill ha reglering för att minska osäkerheten och återfå konsumenternas förtroende. Men tillsynsmyndigheterna går ofta mycket längre än vad många hade förväntat sig. Indiens centralbankschef Shaktikanta Das har sagt att kryptovalutor ”inte har något eget värde” och att han kan komma att förbjuda de flesta av dem. Den 5 januari förklarade amerikanska tillsynsmyndigheter, inklusive Fed och Federal Deposit Insurance Corporation, att kryptotillgångar i decentraliserade nätverk ”högst sannolikt inte är förenliga med säker och sund bankpraxis”. Regeringen stängde också Signature Bank, som var en framstående bank för kryptobranschen, efter att den kollapsat.
I takt med att regleringen av krypto ökar blir transaktionerna dyrare. Jack Poon vid Hong Kong Polytechnic University säger att en stor del av kostnaderna för finansiella transaktioner beror på att man måste följa bestämmelser som ”känn-din-kund”-lagstiftning och lagstiftning mot penningtvätt. Men en mer välvillig lagstiftning skulle kunna hjälpa branschen. Binance och andra kryptoföretag har etablerat sig i Dubai just på grund av regelverket där. Frågan är då: om krypto ställs inför samma reglering som fintechbolagen, erbjuder det då egentligen något som är särskilt värdefullt?
Kryptovalutor kan fungera som mellanhand
Det finns platser där krypto fortfarande kan vara användbart. Kim Grauer som är forskningschef på Chainalysis, ett företag som undersöker data från blockkedjor, hittar hotspots för kryptoanvändning ”på platser som lider av valutaförsvagning … eller hög inflation”. Krypto kan fungera som säkring. ”Bitcoin i libanesisk valuta har ökat med ungefär 6 000 procent”, säger Alex Chehade på Binance.
Regeringar kan också öka efterfrågan. Kim Grauer säger att nigerianska kapitalkontroller och argentinska restriktioner för att inneha dollar är skäl för folk att flytta sina pengar till stablecoins och bitcoin. Deras regeringar kan ana en risk för den finansiella stabiliteten. Medborgarna ser ett alternativ till inkompetenta eller korrupta tjänstemän.
Ett annat fall som ofta nämns är betalningar över gränserna, särskilt vid icke-likvida valutapar. ”Globaliseringen har i dag satt ett tak på 10 000 dollar”, säger Navin Gupta, en bankman som nu arbetar på Ripple, ett kryptoföretag som gör internationella betalningar. Avgifter vid utlandsbetalningar tar en större andel av värdet för mindre betalningar på grund av höga fasta avgifter, vilket avskräcker från vissa transaktioner helt och hållet. I Ripples nätverk kan kryptovalutor fungera som mellanhand vid transaktioner mellan traditionella valutor, vilket minskar kostnaderna. Företaget värderades till 15 miljarder dollar i början av 2022 och har hanterat cirka 30 miljarder dollar genom sin gränsöverskridande tjänst på fem år.
Sjunkande transferkonstnader
Som jämförelse kan nämnas att Wise (tidigare TransferWise), ett gränsöverskridande fintechbolag, hanterade 33 miljarder dollar enbart under det första kvartalet 2023. De minskar kostnaderna genom att göra parallella inhemska överföringar i stället för två gränsöverskridande. En studie från Världsbanken visar att kostnaderna för gränsöverskridande penningförsändelser har sjunkit från 7 procent för tio år sedan till 5 procent i dag. Och vad händer om konsumenterna är tillräckligt smarta för att använda det bästa alternativet, ofta ett modernt fintechbolag? Då kan transferkostnaderna sjunka till endast 3 procent.
2015 skrev Vitalik Buterin, medgrundare av Ethereum och kryptons filosofiske kung, ett blogginlägg där han medgav att krypto ännu inte hade hittat en ”killer app”. Hans inlägg handlade om mer än betalnings- och finansdelarna av krypto. Men han har fortfarande en poäng. Krypto lär inte förändra det globala finansiella systemet eftersom det varken har visat sig vara effektivt eller immunt mot reglering. I stället kan centralbanker vara en starkare kandidat för digital förändring.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, oktober 2023.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
