Hjälper eller stjälper AI eleverna?
AI har på bara några år blivit en viktig del i det dagliga skolarbetet. Men hur effektivt är AI som verktyg för enskilda elevers lärande och resultat i skolan? En ny studie visar att svaret inte är så självklart som man kanske kan tro. Det finns både för- och nackdelar med AI.
AI har på bara några år blivit en viktig del i det dagliga skolarbetet. Men hur effektivt är AI som verktyg för enskilda elevers lärande och resultat i skolan? En ny studie visar att svaret inte är så självklart som man kanske kan tro. Det finns både för- och nackdelar med AI.
David Strömberg, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har tillsammans med forskare i Hongkong studerat hur generativ AI påverkar elevers lärande och resultat.
Text: S-E Lindberg © InPress 2026.
INBLICK
David Strömberg, professor vid Stockholms universitet, har tillsammans med forskare i Hongkong studerat hur AI påverkar nära 27 000 kinesiska elevers lärande. Hans slutsats är att AI i sig inte behöver vara skadligt – avgörande är hur det används. Som handledare kan AI hjälpa, men ersätter den elevens eget arbete riskerar lärandet att försämras, är en av slutsatserna i studien.
Som bakgrund: Världen Om har bett David Strömberg beskriva hur studien genomfördes och vilka slutsatser man kan dra av resultaten. Läs hur det beskrivs av The Economist här.
Enligt David Strömberg bygger studien på 30 månaders administrativa data för 26 811 elever i årskurs 7–12 i Kina.
– Eleverna har läxor i 7–9 ämnen varje vecka och skriver ett prov i skolan i varje ämne varje månad, berättar han.
–Vi har data på resultaten på prov och läxor, samt på hur lång tid det tog att göra läxorna från en digital skolplattform.
Studien inleds i september 2022, då ingen elev börjat använda generativ AI än, och slutar i juni 2025 när över 80 procent använde AI.
– Eftersom eleverna började använda AI vid olika tidpunkter kan vi följa hur resultaten förändras före och efter med möjlighet att jämföra med elever som ännu inte börjat med AI.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Huvudresultatet är en mycket tydlig skillnad mellan att prestera bättre på läxorna och att faktiskt lära sig mer. Efter ungefär ett halvår med AI förbättrades läxresultaten med 18 procent samtidigt som den genomsnittliga tiden som eleverna la på en läxa föll från 64 till 45 minuter. Men resultaten på slutna klassrumsprov föll samtidigt med omkring 20 procent.
I studien finns också data på de viktiga inträdesproven till gymnasiet och högskola (motsvarande högskoleprovet, men elever rankas enbart på dessa när de söker). För dessa prov är försämringen ungefär lika stor som för de månatliga proven, men sker mer gradvis och når sin fulla effekt först efter två år, med ett fall i betygsresultat med 18 procent för högskoleprovet och 24 procent för gymnasieprovet.
Kommer boken att överleva AI?
Bottar är ofta dåliga skribenter. Men det är även de flesta människor. AI-hajpen – och en roman – kan förutspå bokens framtid.
Elever som använder AI gör alltså sina läxor snabbare – men presterar sämre vid examen. Men är det bara tiden som elever spenderar med läxor som påverkar resultaten?
– AI minskar läxtiden med ungefär en tredjedel. Men det är svårt att säga exakt hur stor del av effekten som orsakas av kortare läxläsning. Förmodligen minskas även den tid eleverna lägger på lärande i skolan, där de även har tillgång till AI i sina mobiler. Dessutom får elever som inte läser sina läxor förmodligen också svårare att absorbera ny information i skolan.
Så frågan är, lite tillspetsat, inte om vi ska använda AI i undervisningen, utan snarare hur?
– Vår tolkning är inte att AI i sig är skadligt för lärande, säger David Strömberg.
– Problemet verkar snarare vara hur AI används. Nästan hela inlärningsförlusten finns bland den stora majoriteten av elever som använder AI för att kraftigt förkorta tiden de lägger på läxorna. De AI-användare som lägger ungefär lika mycket tid på läxorna som andra elever presterar ungefär lika bra på proven.
Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
Enligt David Strömberg ger resultaten från studien anledning för skolan att tänka om nu när AI finns allmänt tillgänglig för elever. Till exempel bidrar inte hemläxor bidrar till inlärning på samma sätt som tidigare.
– Det innebär också att skolan kan behöva tänka om kring examination. Studien pekar bland annat på vikten av mer slutna prov på plats och på att lärare och föräldrar bör observera insatser som studietid och eget arbete, snarare än bara resultatet på en inlämningsuppgift.
Den stora skillnaden verkar ligga mellan strategin att använda AI som handledare eller som ersättare för eget arbete.
– Om AI förklarar ett svårt steg, ställer motfrågor eller ger feedback, kan den öka lärandet. Om den däremot gör den kognitivt krävande delen av uppgiften åt eleven kan den göra läxan snabbare samtidigt som eleven lär sig mindre.
Det stora problemet, påpekar David Strömberg, är att de existerande AI-verktyg som är utformade för inlärning och som ställer motfrågor i själva verket inte är populära bland tonåringarna, visar data i studien, jämfört med AI som ger ett direkt svar på elevernas läxfrågor.
Om AI förklarar ett svårt steg, ställer motfrågor eller ger feedback, kan den öka lärandet.
80–95 procent av eleverna i västvärlden använder AI i någon form i undervisningen. Hur ser det ut i Sverige och Norden?
– Siffran vi har gäller hur elever använder AI i allmänhet, inte specifikt i undervisningen. Problemet verkar vara att de flesta elever helt enkelt låter sina vanliga AI-tjänster (som DeepSeek) skriva svaren till läxorna och kanske även svar till olika uppgifter i skolan, säger David Strömberg.
– Vi ser att omkring 80 procent av eleverna på högstadie- och gymnasienivå i vårt urval använder generativ AI. Siffran verkar vara liknande i Sverige, där ungefär 9 av 10 elever på motsvarande nivå anger att de använder generativ AI.*
Andra studier visar på delvis andra och motsägelsefulla resultat, bland annat när det gäller inlärning i nya ämnen. Vilka slutsatser kan man dra av dessa?
När det gäller inlärning av helt nya ämnen finns det ett antal experimentella studier som finner att man kan förbättra (och ibland försämra) elevers resultat på enskilda uppgifter. Bland de mest kända är Bastani et al. (2025) som finner negativa eller inga effekter på inlärning och Kestin et al (2025) som visar på positiva effekter på universitetsstudenter.
– En lärdom är att högt motiverade universitetsstudenter som får tillgång till AI-verktyg utvecklade för inlärning kan förbättra sin inlärning, säger David Strömberg.
– Vi lär oss mycket av dessa studier, men de ställer en annan fråga än vi gör. De studerar hur inlärningen av några specifika frågor i exempelvis matematik påverkas av om man använt ett AI-verktyg som utvecklats för inlärning av materialet precis innan. Vi studerar vad som händer med tonåringar som använder generativ AI i sitt dagliga skolarbete under månader och år.
Användningen av AI som verktyg för lärande är än så länge ett så nytt fenomen att det finns få studier gjorda på området. Vilka studier skulle du vilja se framöver?
– Det vore bra med studier som analyserar lärarnas roll i att hjälpa eleverna att använda AI mer produktivt. Det vore också intressant att se vad som händer när elever uppmärksammas på hur negativt det är för deras betyg att använda AI för att få svar på skoluppgifter. Betygen faller ju under ett halvår för de vanliga proven och under två år för högskoleproven. Det är inte självklart att eleverna ser detta.
Källa: Strömberg, D., Lei, V. & Wu, Y. (2026). ‘The Generative AI Learning Penalty: Evidence from Chinese Secondary Education’. CEPR Discussion Paper No. 21577.
*Källa: Svenskarna och internet: Länk här.
Hindrar AI barns lärande?
Även om inte så mycket forskning gjorts än kring hur AI påverkar lärandet, finns det nya data som visar på både risker och möjligheter med tekniken.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
