Finlands åttonde raka seger i World Happiness Report

Ur The Economist, Graphic Detail 20 mars 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

För att vara ett land som är känt för långa vintrar och höga skatter verkar Finland vara anmärkningsvärt uppåt. Den 20 mars kom Finland överst i den årliga fristående studien World Happiness Report, och kammade därmed hem sin åttonde raka seger över 146 andra länder. Inte långt efter kom Danmark, Island och Sverige. Vad gör nordborna så lyckliga?

World Happiness Report bedömer nöjdhet med livet snarare än skratt och leenden. Den grundas på en Gallupmätning där deltagarna ombeds betygsätta sina liv på en skala 1 till 10. Finländare är inte kända för att skryta, inte heller för att le särskilt mycket. Men i den senaste mätningen sa de att deras liv låg på stabila 7,7 – långt över det globala genomsnittet på 5,6. Längst ned på listan finns det krigshärjade Afghanistan där invånarna gav sina liv det låga betyget 1,4 av 10.

Flera andra organisationer har klassat de nordiska länderna som några av de mest stabila, progressiva och säkra länderna i världen. De dominerar i toppen på The Economists glastaksindex, som mäter kvinnornas roll och inflytande i arbetslivet. ”Död av förtvivlan”, som självmord och oavsiktliga överdoser, minskar snabbt i regionen, även om det är från en historiskt hög nivå. Poängen i livsutvärderingar fångar inte upp alla faktorer som kan leda till död av förtvivlan.

De nordiska länderna tillhör också världens rikaste per person, vilket ofta har en tydlig inverkan på tillfredsställelse med livet.

Här sticker även länderna i Latinamerika ut, efter­som de noterar lyckligare liv än deras inkomster annars antyder. Dessa länder har också överflyglat Norden i andra lyckostudier, till exempel hur ofta folk skrattar eller känner glädje. Forskarna har en möjlig förklaring. De upptäckte att gemensamma måltider, jämfört med att äta ensam, var en överraskande stark faktor för subjektivt välbefinnande – med samma statistiska tyngd som inkomst och anställningsförhållande. Detta stämmer även om man räknar med andra faktorer, som ålder och utbildning.

Latinamerika är världsledande i gemensamma måltider, fastslår författarna. Människor i regionen tycks äta runt nio måltider i veckan med vänner eller familj. I Sydasien är den siffran lägre än hälften. Det kan innebära att de har närmare relationer och är mindre ensamma än personer på annat håll. Faktum är att studien visade att över hela världen betyder socialt stöd mer för hur folk bedömer sina liv än BNP per person.

Läs även

Norge etta i demokratiindex – igen

Dystert bottenrekord för vårt globala demokratiindex. Se hur 167 länder rankas efter historiens största valår.

Detta kan också förklara varför lyckan minskar i USA och en del andra rika länder. I allt större utsträckning äter, lever och arbetar amerikaner ensamma. I en undersökning uppgav 18 procent av unga vuxna i USA att de inte har någon som de känner sig nära. Även om det finns tecken på att den obevekliga ökningen av psykiska hälsoproblem bland unga amerikaner har stannat av eller börjat vända.

Även i många andra länder har ett uttunnande av meningsfulla relationer gjort att människor känner sig ensamma och deppiga. Men i Finland är ensamtid något som faktiskt värderas högt. Finnarna drar sig undan i sina mökkin, lantställen, för att njuta av avsiktlig avskildhet – ofta i en bastu.

Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2025. Översättare: Johan Erséus
Läs fler artiklar från samma nummer här.