Ur The Economist 26 juni 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Hur mäter man livskvalitet? Vårt systerföretag EIU har tagit fram en formel som hjälper företag att beräkna lönetillägg vid omlokalisering av personal. Den årliga undersökningen betygsätter 173 städer efter fem kriterier; stabilitet, hälso- och sjukvård, kultur och miljö, utbildning samt infrastruktur. Kartan visar hur städerna står sig i jämförelse med varandra i år.
Förstaplatsen 2024 gick återigen till Wien som för tredje året i rad anses ha den bästa livskvaliteten av alla världens städer. Den österrikiska huvudstaden fick högsta betyg i fyra av indexets fem kriterier, men avsaknaden av stora sportevenemang bidrog till det lägre resultatet på 93,5 poäng av 100 i kategorin kultur och miljö. Det råder dock långt ifrån brist på andra former av kultur.
Tre andra europeiska städer hamnade bland de fem främsta: Köpenhamn, Zürich och Genève. Alla tre sticker ut för sin blygsamma befolkningsstorlek, vilket brukar innebära lägre brottslighet och mindre trängsel på vägar och i kollektivtrafiken. Två kanadensiska städer – Calgary och Vancouver – och fyra städer i Asien och Stillahavsområdet – Melbourne, Sydney, Osaka och Auckland – utgör resten av topp tio-listan (se karta).
Det krigshärjade Damaskus ligger kvar i botten av tabellen. Syriens huvudstad har legat lägst i indexet sedan 2013 och fick bara 30,7 poäng 2024. Stabilitetspoängen på 20 av 100 möjliga är tillsammans med Karachi det lägsta för alla undersökta städer. Kiev presterar också dåligt i denna kategori och hamnar bland de tio sämsta städerna i indexet för andra året i rad. Tel Aviv har samma dåliga stabilitetsbetyg, och stadens poäng för infrastruktur samt kultur och miljö sjönk med 7,2 respektive 6,7 procentenheter på grund av kriget i Gaza. Den israeliska staden föll 20 placeringar till plats 112, vilket var den största förändringen i årets undersökning.
Efter en kraftig nedgång och återhämtning under covidåren, ökade den genomsnittliga poängen för livskvalitet globalt med endast 0,06 procentenheter det senaste året, jämfört med 2,84 under de 12 månaderna fram till juni 2023 (se diagram). Oroligheter påverkade Europa när franska bönder blockerade motorvägarna in till Paris och protester mot invandringspolitiken uppstod över hela kontinenten. Upplopp i Nouméa i Nya Kaledonien och campusprotester i USA – som ägde rum efter att undersökningen genomfördes – bådar inte gott för nästa års index.
Krisen när det gäller levnadsomkostnader slår också hårt. Även om inflationen är på väg ned i många länder märks fortfarande effekterna, framför allt på boendekostnaderna. De höga priserna tynger infrastrukturresultaten, särskilt i Australien och Kanada. På det hela taget är livskvaliteten i städerna kanske ändå den högsta på över ett decennium, men alla upplever det inte på samma sätt.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2024. Översättare: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
