Ur The Economist, 14 februari 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Sedan 2018 är det i Frankrike förbjudet att använda smarta mobiler i grund- och gymnasieskolor, med motiveringen att det hjälper barnen att fokusera, minskar deras användning av sociala medier och motverkar nätmobbning.
Nederländerna införde ett liknande förbud i januari 2024. Ungern följde efter senare samma år. Och lagstiftarna i Storbritannien överväger motsvarande åtgärder. Den viktigaste frågan för dem är om ett förbud mot smarta mobiler i skolorna innebär några fördelar för den psykiska hälsan.
Att det finns problem verkar uppenbart. 2021 sammanställde USA:s hälsovårdschef en rapport som visade att ständiga känslor av hopplöshet ökade med 40 procent bland amerikanska gymnasieelever mellan 2009 och 2019. Antalet som allvarligt övervägde att ta livet av sig ökade med 36 procent.
Det som gör dessa resultat ännu värre är att 48 procent av de psykiska hälsoproblem, som depression och ångest, som uppstår under tonåren, kommer att plåga människor under resten av deras liv.
Det är frestande att förknippa utvecklingen med att de smarta mobilerna har blivit mer tillgängliga, men det är svårt att fastställa ett orsakssamband. En del av problemet är att telefonerna innehåller så många olika saker. Att använda mobilen för att lösa korsord eller läsa nyheter kan mycket väl ha psykologiska effekter som skiljer sig markant från att använda sociala medier intensivt.
Det här gäller även för barn. Hjärnan förändras mycket under puberteten, vilket innebär att all forskning om effekterna av mobiltelefonanvändning måste ta hänsyn till utvecklingsåldern hos de barn som studeras samt deras exakta telefonvanor.
Inga studier har riktigt lyckats med detta. De som har kommit nära visar dock att obegränsad tillgång till sociala medier på smarta mobiler under puberteten, särskilt vid kritiska tidpunkter när hjärnan förändras, kan orsaka problem.
I en studie som letts av Amy Orben, vid University of Cambridge, tillfrågades 17 409 personer i åldrarna 10–21 år om hur nöjda de var med sina liv och hur mycket de använde sociala medier. Resultaten, som rapporterades 2022 i Nature Communications, visar att flickor som ökade sin användning av sociala medier under ett år var betydligt mindre nöjda med sina liv om ökningen ägde rum när de var mellan 11 och 13 år. Pojkar uppvisade samma trend när ökningen skedde när de var 14 eller 15 år gamla.
Hur mycket av detta som kommer att förändras om man förbjuder de smarta mobilerna i skolorna är oklart. I en artikel publicerad i tidskriften The Lancet i februari jämförde Victoria Goodyear, vid University of Birmingham, det psykiska välbefinnandet hos elever i skolor som har infört restriktiva policyer för smarta mobiler med skolor som hade en mer avslappnad inställning.
Hon tittade också på den totala skärmtiden för både elever med mobilförbud och de som fick använda mobiler under skoltid. Resultatet visar att det inte var någon skillnad mellan de två grupperna, även om de som tillbringade mer tid med telefonen totalt sett hade ett försämrat psykiskt välbefinnande. Hon och hennes kollegor menar att det helt enkelt inte räcker med att införa policyer på skolorna.
Forskarna försöker skapa en fullständig bild med båda händerna bakbundna. Enligt Amy Orben vägrar sociala medieföretag rutinmässigt att ge oberoende forskare tillgång till detaljerade uppgifter om användarnas beteenden. Detta tvingar forskarna att förlita sig på mindre exakta mått, som total skärmtid.
Det innebär också att barn som spelar pedagogiska spel hamnar i samma analytiska soptunna som barn som tillbringar tid på sociala medier. Det behövs en mer nyanserad bild av hur de smarta mobilerna påverkar oss.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2025. Översättare: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
