UrThe Economist, Graphic Detail, 9 maj 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Bilar kan vara till besvär. Fråga bara någon som fastnat på Londonmotorvägen M25 eller Houstons Katy Freeway. Fler bilar ger mer av förorenande trafikstockningar och allt det utrymme som behövs för att köra dem, parkera dem och tanka dem skulle kunna användas till trevligare ändamål, såsom parker och rekreationsområden. Därför är det inte konstigt att många urbana visionärer lyfter fram promenadvänlighet, eller det som ibland kallas ”15-minutersstaden”, där invånarna kan nå det mesta de behöver utan att köra bil.
Prieto-Curiel
Foto: Anja Böck
Ändå verkar världen hålla fast vid gamla körvanor. En studie av cirka 850 miljoner människor från 794 städer världen över visade att mer än hälften av de tillfrågade fortfarande bilpendlar till jobbet, dagligen. Variationer på transportområdet tenderar att följa regionala mönster.
Studien – av forskarna Rafael Prieto-Curiel och Juan Pablo Ospina – är en av de största i sitt slag. Den utgår från fler än 1 000 olika undersökningar för att fånga trender inom global mobilitet. Prieto-Curiel och Ospina inkluderade endast resor till jobbet (jämförbara undersökningar om resor i allmänhet är svårare att få tag på) och undersökningar gjorda före 2019 (för att undvika effekten av covid-nedstängningar, som kom vid olika tidpunkter).
Undersökningarna visar var människor använder de mest rörliga reseformerna (promenera eller cykla). De 100 minst rörliga städerna i studien återfinns samtliga i Nordamerika – ett resultat av årtionden av bilvänlig politik och statliga subventioner. Den minst rörliga staden utanför Nordamerika är Birmingham, i Storbritanniens West Midlands, en region som länge förknippats med landets biltillverkningsindustri. Staden med de mest rörliga invånarna är Quelimane, en liten hamnstad i Moçambique. Av övriga städer på topp tio ligger samtliga i Europa, två vardera i Nederländerna och Spanien.
Hur många rör sig till fots eller cykel i din stad?
The Economist har interaktiv sökning på städer. Läs mer.
Vår tabell kan sorteras på befolkningsstorlek, vilket visar att större städer tenderar att ha mindre rörlig befolkning än mindre, där människor lättare kan susa fram till fots eller på cykel över korta avstånd. Inkomst spelar också roll: rika städer har fler bilresor. Faktum är att studien visar att fördubblade inkomstnivåer i en stad, allt annat lika, kan kopplas till 37 procent fler bilresor.
Men politiker i den rika världen vill i allt större utsträckning dumpa bilarna till förmån för billigare, hälsosammare och grönare alternativ. Städer från Singapore till Paris har under flera decennier använt morot-och-piska-politik för att uppmuntra fler att bli bilfria, till exempel genom att upprätta fotgängarzoner eller införa trängselavgifter. Endast 30 procent kör till jobbet i Singapore, och bara 20 procent i Paris. Till och med USA verkar långsamt förändras: yngre generationer kör mindre och fler städer bygger promenadvänliga stadsdelar. Det blir dock svårt att länka samman vidsträckta förorter på platser där bilar har format stadsplaneringen.
Globalt fortsätter antalet bilar att öka. Men det gör också trängseln. Och med den, insikten om behovet av förändring. Peak car — punkten från vilken antalet motorfordon i världen börjar minska — kanske inte är så långt borta.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2024. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
