Text:Per-Olof Lindsten, Dagens industri.
Vad handlar artikeln om?
När digitalisering, drönare och ny kommunikationsteknik för militära ändamål tydligare ingår i försvarsstrategier, måste Saab tänka nytt samtidigt som en tydlig upprustning pågår i världen. En ny spelplan med högre risktagande rullas ut.
Den ukrainska krigsinnovationen har imponerat stort på en av svensk försvarsindustris verkliga tungviktare, Saabs teknikchef Petter Bedoire.
”Hur man använder den civila teknologin militärt, det hade vi nog inte riktigt trott att det skulle gå så fort och så smidigt. På samma sätt som man kan beställa en Uber-taxi, kan man i dag dirigera artilleripjäser. Det är väldigt tankeväckande, att mycket av den civila teknologin som vi tar för givet i samhället kan användas militärt”, konstaterar han.
För försvarskoncernen Saab och dess forskning och utveckling innebär det här en delvis ny spelplan.
”Jag tror att vi måste bli mycket bättre på att ta tillvara den civila utvecklingen, inte minst på digitaliseringsområdet med cloudteknik och kommunikationsteknik, och förstå hur den kan användas för militära ändamål”, säger Petter Bedoire.
Det är inte bara den snabba teknikutvecklingen som bjuder på nya utmaningar, utan också den i dag lika snabba och kraftfulla upprustningen världen över.
”Vi jobbar mycket med att kunna gömma oss under ytan, men också att upptäcka andra som försöker gömma sig där.”
Petter Bedoire, teknikchef på Saab
”Vi har insett att vi måste börja tänka på ett nytt sätt. Vi har under många år haft kunder som varit väldigt sparsamma och försiktiga. Det har varit viktigare att man får någonting till en väldigt låg kostnad än att man får det bästa som finns på marknaden. Nu är vi i ett helt annat läge, när vi måste börja ta risker. Vi kan inte vänta på att en kund beställer någonting, utan måste ligga i framkant och utveckla baserat på vad vi tror att kunderna vill ha. Det är en jätteomställning.”
Men Petter Bedoire påpekar att bolaget legat väldigt rätt så här långt.
”Rent tekniskt är intrycket att de system som vi har tagit fram i Sverige, och som sedan via det svenska försvaret eller via andra nationer har skänkts till Ukraina, har fungerat väldigt bra i precis det scenario som de togs fram för. För de togs ju från början fram för att kunna motstå en rysk invasion.”
Än så länge är det Saabs landbaserade produkter som fått bevisa sig i strid i Ukraina.
”Det visar sig att våra understödsvapen som Carl Gustaf, som i sin ursprungliga konstruktion skapades 1948 och alltså är 70 år gammalt, fortfarande är väldigt effektivt. Där tittar vi nu på utökad kapacitet. Hur vi kan göra det ännu bättre, ännu träffsäkrare med ännu mer flexibel ammunition”, säger Petter Bedoire.
När vi pratar med Saabs teknikchef har han ännu inte fått se företagets kronjuvel och en av president Volodymyr Zelenskyjs högsta önskningar, stridsflygplanet Gripen, i Ukraina.
Saab är precis i slutfasen av sitt stora utvecklingsprojekt med den nya generationen, Gripen E.
”Det är ett av världens mest moderna och avancerade stridsflygplan. Vi har levererat ett antal flygplan till Sverige och Brasilien, där man i Brasilien tagit sex Gripenplan i operationell drift.”
De främsta nymodigheterna finns under huven, i datorerna.
Petter Bedoir
Teknikchef på Saab. Han har arbetat på Saab sedan 1995 i ett flertal ledande positioner.
Som teknikchef leder och koordinerar han. Saabs forskning och utveckling för att den ska ligga i teknologisk framkant.
Foto: Cornelia Jönsson/DI
”Vi har infört en väldigt smart mjukvaruarkitektur som gör att vi kan programmera på förmiddagen och flyga på eftermiddagen. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men i flygsammanhang är det otroligt märkvärdigt. Tidigare har det gått månader av kodgranskning och verifiering innan man vågar flyga med systemen.”
Gripen E kommer, enligt Saabchefen, inte bara vara det modernaste stridsflygplanet när det levereras, utan det kommer kunna uppgraderas, ungefär som när man köper en modern bil i dag.
”När man kommer ut till bilen på morgonen ser man att nu har jag fått en ny programvara och så finns det en massa nya funktioner. Samma tanke har vi när det gäller Gripen E”, säger Petter Bedoire.
Det är ännu ett steg för att Gripen ska vara så lättanvänd och lätthanterlig som möjligt, och kunna anpassas till helt nya situationer.
”Det har vi märkt nu på senare tid, att det är svårt att förutse vad man kommer att möta och vilka scenarier man hamnar i. Då har vi ett system som snabbt kan förändras, uppgraderas och anpassas. Det är inte minst viktigt i ett Nato-sammanhang.”
Det som också är unikt är att Saab har separerat den flygkritiska datan från annan funktionalitet.
”Vi brukar likna det lite grann vid en iPhone där man kan ladda ned appar, och om de inte fungerar går det ändå att ringa på telefonen. När det gäller Gripen så exekveras eller körs i speciella datorer det som har att göra med att säkert kunna flyga flygplanet. Däremot funktioner i radarn, vapenintegration och sådana saker ligger i en annan del av datorsystemet, vilket gör att om någonting skulle bli fel där så kan man fortfarande flyga flygplanet säkert. Det gör att om man bestämmer sig för att integrera ett nytt vapen på Gripen, kan man göra det mycket fortare än tidigare och jämfört med vad våra konkurrenter kan göra.”
Ukrainakriget har också inneburit drönarnas definitiva genombrott.
”Obemannat flyg är väldigt intressant”, erkänner Petter Bedoire. ”Dels de mindre drönarna som bara väger några hundra gram eller några kilo som man kan använda för spaning genom att skicka upp kameror. Där har vi sett i Ukraina hur man med väldigt enkla medel använder billiga, civila drönare som svenska försvarsmakten till exempel aldrig skulle använda därför att de inte är certifierade och inte klarar av de krav som ställs. Men i krigstidsutveckling och krigstidsinnovation kan man inte unna sig lyxen att vara så noga, utan då tar man vad man har”, säger han.
Även Saab måste nu haka på drönartrenden.
”Små drönare kanske inte är ett område som vi ser att Saab ska ge sig in på, där finns redan många etablerade leverantörer, men däremot hur vi ska kunna använda dem i större system. När man till exempel har våra vapensystem, som har varit väldigt omskrivna i Ukraina, och kan integrera dem med en kamera i en drönare så att skytten som kanske är gömd i ett skogsbryn kan se när stridsvagnarna kommer redan längre bort istället för att bli överraskad i sista minuten, så kan drönare vara värdefulla för att få en förvarning. Det är sånt vi tittar på och det är väldigt intressant.”
Obemannat gäller dessutom numera inte bara i luften, utan också på och i vattnet.
”Till sjöss tittar vi på hur man med hjälp av obemannade farkoster, utrustade med sensorer, kan underlätta för att hålla koll på vår långa svenska kust.”
Men även under vattnet har Saab mycket utveckling på gång.
”På det moderna stridsfältet är det egentligen bara under vattenytan man kan gömma sig. Är du någonstans på jordytan, så med moderna satelliter och annat blir du upptäckt. Vi jobbar därför mycket med att kunna gömma oss under ytan, men också att kunna upptäcka andra som försöker gömma sig där.”
Dessa så kallade seabed operations, det vill säga möjligheten att kunna hålla koll på saker som finns på havsbotten, har tidigare mest varit intressanta för militära installationer eller oljeprospektering till havs runt oljeborrplattformar. Men i dag, sedan Nordstreamledningarna sprängdes och med en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft, blir det viktigt att kunna hålla koll på all denna infrastruktur under vatten.
”Att undersöka saker under vattenytan är vi verkligen världsledande på. Där tittar vi på att föra in mer smarta funktioner baserade på artificiell intelligens och maskininlärning. Medan man åker med de här farkosterna har man sensorer som ritar upp en karta. Detta kallat SLAM, Simultaneous Location Mapping, är något vi håller på mycket med för att kartlägga havsbotten”, säger Petter Bedoire.
Strategiska förvärv
För att hänga med i den snabba teknikutvecklingen, inte minst på just AI-området, har Saab bara under sensommaren gjort ett antal strategiska förvärv.
Brittiska Bluebear tillför artificiell intelligens och obemannat flyg.
”De har också ett innovativt klimat. Även om vi på Saab är väldigt innovativa och duktiga, med stora företag finns det ändå en risk att det blir lite trögt. Nu har vi, tack vare Bluebear, fått in en verksamhet som har ett lite högre tempo i sig, och det är väldigt nyttigt och inspirerande för oss”, säger Petter Bedoire.
Crowd AI i Silicon Valley utvecklar teknik för datorseende.
”Dessutom är de en del i det amerikanska innovationsekosystemet på försvarssidan. Så det är en väldigt viktig satsning för att hamna på insidan när det gäller amerikansk försvarsforskning. Vi kan inte tro att vi kan sitta här på vårt fina huvudkontor i Stockholm och ha koll på allt, utan vi behöver den här typen av verksamheter.”
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
