
Av Professor Michael Mainelli, styrelseordförande, Z/Yen Group, Mike Wardle, vd, Z/Yen Group
Vad handlar artikeln om?
Z/Yen Group, som är en ledande tankesmedja för näringslivet i City of London, har forskat om stadsutveckling i över två decennier och publicerar tre index som jämför städers konkurrenskraft världen över inom tre olika områden: Global Financial Centres Index, Smart Centers Index och Global Green Finance Index.
Det är knappast någon överraskning att traditionella finansmetropoler som New York och London rankas högst i världen som globala finanscentra, även om det finns tydliga variationer mellan hur städerna rankas i de olika indexen.
De skandinaviska storstadsregionerna hamnar i mitten av rankningen. Däremot hittar man Köpenhamn, Oslo och Stockholm bland världens 10 främsta finanscentra inom grön finans, vilket återspeglar städernas fokus på hållbarhet i dessa ekonomier och samhällen.
Tankesmedjan Z/Yen Group i City of London har forskat om stadsutveckling i över två decennier och publicerar tre index som jämför städers konkurrenskraft världen över inom tre olika områden:
• Global Financial Centres Index, fokuserat på utvecklingen av finanscentra.
• Smart Centers Index, fokuserat på utveckling och tillämpning av innovativ teknik och vetenskap.
• Global Green Finance Index, fokuserat på djup och kvalitet inom grön finansiering.
Smart Centres Index och Global Green Finance Index skapades för att mäta hur tillämpningen av ny teknik påverkar ekonomiska centra, och vilken betydelse ekonomisk aktivitet har för hållbarhet.
I Smart Centres Index ingår två skandinaviska städer, med Köpenhamn på sjuttonde och Stockholm på tjugosjunde plats (se tabell ovan).
Hur uppstår en smart stad?
I indexet identifieras tre särskilda faktorer:
Innovationsstöd – det stöd som ges av regulatoriska och andra system till inno- vation och teknik inom ett centrum.
Kreativ intensitet – intensiteten i teknik- och innovationstjänster och tillhörande möjligheter inom ett centrum.
Leveranskapacitet – kvaliteten på det teknik- och innovationsarbete som äger rum inom ett centrum.

Varje faktor är viktig, men av olika skäl. Innovationsstöd handlar om de olika sätt på vilka reglering på nationell och lokal nivå stödjer teknikutveckling och uppmuntrar innovation. Det kan handla om sådant som satsningar på utbildning eller stöd till nystartade företag, och innebär ett förhållningssätt till reglering som gör avvägningar mellan kostnad, konsumentskydd, marknadstillgång och konkurrens. Indexet beskriver det som en omvänd U-kurva för innovation (se diagram).
Kreativ intensitet beskriver hur mycket och hur djupt en stad eller centra utvecklar ny teknik och innovation. Forskning från många olika branscher visar att när företag inom samma område samlas i kluster, skapas fördelar: högre produktivitet, mer innovation och fler nya företag. Detta fenomen sammanfattas bland annat i Michael Porters klassiska artikel i Harvard Business Review (1998).
Framgångsrika smarta städer bygger ofta sin styrka på tydliga nischer. I Skandinavien gäller det exempelvis kommersiell användning av Internet of Things, AI och Healthtech, men också Cleantech, hållbarhet och printad elektronik*.
Leveranskapacitet handlar om hur väl infrastrukturen för teknik, innovation och forskning fungerar. För att lyckas krävs både en utbildningssektor i världsklass och stora satsningar på forskning och utveckling inom STEM-ämnena (science, technology, engineering, mathematics). Vi ser att platser med starka universitet inom dessa ämnen ofta också blir ledande smarta städer.
Att bygga upp ett teknikcentrum handlar om mer än bara tekniken i sig. När vi tar fram vårt index tittar vi också på faktorer som företagsklimat, infrastruktur, rykte, finanssektorns styrka och tillgången till kompetens.
För att rangordna smarta städer väger vi in många olika typer av data. Viktiga exempel är teknikrelaterade mått, som World Digital Competitiveness Ranking och Global Innovation Index. Men även sociala och näringslivskopplade mått spelar stor roll, till exempel Urban Mobility Readiness Index, Index of Government Effectiveness och World Competitiveness Scoreboard.
De ledande teknikcentrumen i världen är starka på alla dessa områden. För att nå dit krävs långsiktiga satsningar på hela ekosystemet.
Frågan är då: varifrån kommer investeringarna?
När det gäller ny teknik och innovation finns två huvudkällor.
För det första: offentliga satsningar. Det handlar om investeringar i utbildning, infrastruktur och regelverk, men också om ekonomiskt stöd i uppstartsskeden samt skatteincitament.
Skandinavien har ett gott rykte för utbildning och infrastruktur av hög kvalitet och lyckas upprätthålla en hög innovationsnivå trots en högt beskattad ekonomi.
För det andra: privata investeringar. Här spelar riskkapital och private equity en avgörande roll. Skandinavien har en stark tradition både när det gäller att bygga riskkapitalbolag och att stötta techinvesteringar.
Men det finns också en tredje framgångsfaktor. Förutom konkurrens krävs samarbete. Partnerskap mellan stat, tillsynsmyndigheter, akademi, investerare, etablerade företag och startups är ofta nyckeln till framgång.
Vi kommer att fortsätta följa hur städer utvecklas världen över, eftersom tekniken påverkar alla delar av våra liv.
Världen Om förklarar …
*Printad elektronik (på engelska printed electronics) är en teknik där man trycker ut elektroniska kretsar och komponenter ungefär som när man trycker text eller bilder på papper. I stället för bläck används ledande bläck, polymerer eller andra material som kan leda elektricitet.
Exempel på användning: Smarta förpackningar, elektroniska sensorer i textilier (”wearables”) eller RFID-taggar för logistik och spårning.
Du kan delta i indexundersökningarna på globalfinancialcentres.net/survey, www.greenfinanceindex.net/survey eller smartcentresindex.net/survey/

Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."