Gästkrönika: Argentina – på väg mot ett ekonomiskt mirakel?
Att styra med ekonomisk försiktighet har återupplivat tillväxten, säger Argentinas president Javier Milei.
Från The World Ahead 2025 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
I slutet av 2023 stod Argentina på randen av ett stup. Landet hemsöktes av en rad ekonomiska bekymmer som påminde om dess värsta kriser. Penningöverskottet i förhållande till varuutbudet var dubbelt så stort som 1975, då det utlöste den ökända inflationsspiralen Rodrigazo, som inledde fem decennier av stagnation. Centralbankens räntebärande skulder hade svällt till fyra gånger den monetära basen, och översteg till och med proportionerna som orsakade hyperinflation 1989. Vid årets slut var BNP i fritt fall efter 15 års stagnation. Priserna ökade med 211 procent under 2023.
Inför den förestående katastrofen var snabba och beslutsamma åtgärder enda utvägen. Vi skar ned de offentliga utgifterna med 30 procent och uppnådde budgetbalans vår första månad vid makten. Vi devalverade valutan och höjde importskatterna, vilket minskade den svarta marknadens andel från över 100 procent till mer hanterbara 25 procent. Landrisken (risken för att ett land ska bli bankrutt) sjönk med 40 procent och den månatliga grossistprisinflationen (som var 54 procent i december 2023) sjönk till 2 procent.
Om vi lyckas lär många kalla våra prestationer för ett mirakel.
I ett djärvt avsteg från Argentinas långa historia av budgetöverskridande strävar vi nu efter en balanserad budget. Vi kommer inte att ha några finansieringsbehov bortsett från skuldförlängning. Med en orörlig nominell skuldstock minskar vår skuldkvot i förhållande till BNP stadigt och vår finansiella solvens återställs. I ett land där löften ofta ges lättvindigt, fokuserade vi på att förverkliga vårt åtagande att uppnå skattebalans. När vi de kommande månaderna visar att vi kan infria vårt löfte om finansiell solvens och återbetala våra utlandsskulder, bör landets riskpremier gradvis försvinna. Det banar väg för ökade besparingar, högre produktivitet och reallönetillväxt.
Vår penningpolitik har genomgått flera olika faser. Den första fasen innebar att avskaffa penningtryck för att finansiera offentliga utgifter. Den andra fasen innebar att centralbankens räntebärande skulder eliminerades, vilket avvecklade den räntedrivna automatiska tillväxten av penningmängden. De skulderna var ur världen sju månader efter att vi tog över makten och ytterligare penningtillväxt var resultatet av att centralbanken köpte dollar och riskerade en större monetär expansion än vad som var acceptabelt. För att undvika det har vi övergått till vår tredje (och nuvarande) fas, där vi har minskat inköpen av reserver. Det stoppar den återstående källan till ytterligare penningtryck.
Nu är det bara en tidsfråga innan inflationen sjunker till internationella nivåer (om inte lägre). När det är uppnått lyfter vi all kapitalkontroll och slutar reglera valutatransaktioner.
Den ekonomiska tillväxten är på väg att återhämta sig med hjälp av både cykliska och strukturella faktorer. Efter ett kraftigt fall stiger lönerna och pensionerna i den privata sektorn, vilket ökar den samlade efterfrågan och ökar kapacitetsutnyttjandet. Beredskapslagren från 2023 i väntan på hyperinflation har successivt avyttrats, vilket ytterligare har normaliserat efterfrågan. På den strukturella sidan gynnas vi av en 15-procentig BNP-ökning i samlade besparingar, tack vare finanspolitiska justeringar.
Det kombineras med ett ambitiöst program för strukturreformer, varav många är inkorporerade i den ”Bases”-lag som antogs av kongressen i juli. Avskaffandet av lagar för hyresreglering har lett till en utbudsökning på 170 procent och en 40-procentig minskning av de reala hyreskostnaderna. Dessutom är reducerade landriskpremier efter återställd finanspolitisk hållbarhet en stark drivkraft för sparande och investeringar.
År 2025 fortsätter arbetet med strikt budgetbalans, ingen tillväxt i penningmängden och avreglering. Argentina har lidit av underskott, penningtryck och värdelösa lagar. Allt det måste bort. I takt med att vi minskar regeringens omfattning måste vi stärka åtstramningen av de offentliga finanserna. Och eftersom vi alltid är medvetna om den finanspolitiska balansen vet vi att lägre utgifter öppnar vägen för lägre beskattning. Vi vet också att det tar tid att göra sig av med Argentinas regelröra. Där är utmaningen att hålla liv i reformerna.
Vi har gjort betydande framsteg, men mycket återstår att göra. Om vi lyckas lär många kalla våra prestationer för ett mirakel. Men det är inget mirakel – det är resultatet av att styra med makroekonomisk försiktighet och följa de principer för ekonomisk frihet som har berikat nationer. Vi arbetar för att visa världen att förverkligade frihetstankar skapar välstånd.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."