Simon Wright, industriredaktör, The Economist

Det som främst lockar utländska köpare att satsa på en kinesisk elbil är det uppenbara: hög kvalitet till priser som västerländska biltillverkare inte kan matcha, inte ens när importtullar på de kinesiska räknas in. Men kinesiska elfordon är inte bara billigare. De har också mer imponerande funktioner. 2025 års modeller visar kanske i vilken riktning framtidens bilar är på väg.

Vissa fordon från BYD har pekskärmar mitt på instrumentpanelen, som kan växlas mellan landskapsläge och porträttläge. Företagets Atto-3, ett lite udda elfordon i mellanklassen, har ovanliga gitarrliknande strängar på dörrpanelerna och en växelspak som hämtad från ett rymdskepp. Den lite lyxigare Yangwang U8 SUV kan rotera runt sin egen axel och har ett ”flytande” läge som gör att bilen i nödsituationer kan köra genom vatten.

Om det låter överdrivet kan man i stället beundra den minimalistiska Jiyue 01, ett samarbete mellan Baidu, en kinesisk teknikjätte, och Geely Auto. Vid sidan av en pekskärm är de enda reglagen två pedaler (broms och gaspedal) och två knappar som sitter på ratten. Systemet för självkörning hanterar Pekings vältrafikerade gator och oförutsägbara trafik på ett beundransvärt sätt. Bilen kostar 30 000 dollar och fungerar också som ett videospelsystem. Om du stannar bilen kan du använda ratten för att styra en virtuell
bil i ett spel på skärmen.

SU7 Max, ett nytt elfordon från Xiaomi, som annars tillverkar smarta telefoner och hemelektronik, accelererar som en superbil (0–100 km/h på 2,8 sekunder) och har ett batteri med en räckvidd på 800 kilometer. Föraren kan också fjärrstyra Xiaomi-enheter i sin bostad när han eller hon är ute och kör. Kinesiska nybilsägare, som har en medelålder kring 35, ungefär 20 år yngre än i Europa, är teknikkunniga och förväntar sig att fordonen ska ha massor med smarta funktioner. Kinesiska företag ger dem det de vill ha. Biltillverkare i väst kan få svårt att hänga med.