Avgörande val i Bangladesh
När Nobelpristagaren Muhammad Yunius tog över Bangladesh interimsregering 2024, tändes ett hopp om större frihet. Nu ser landet fram emot att äntligen kunna hålla fria och rättvisa val 2026.
När Muhammad Yunius tillträdde som ledare för Bangladeshs interimsregering i slutet av 2024, utlovade han nationell pånyttfödelse. Mikrolån-pionjären och Nobelpristagaren tog över efter att studentprotester störtat premiärminister Sheikh Hasina och hennes parti Awami League. I 15 år hade hon styrt landet och dess 170 miljoner invånare med tilltagande despotism, raserat dess institutioner och plundrat det på resurser. Hennes fall firades, både i Bangladesh och utomlands, som en seger för demokratin. Det kommande året blir avgörande för landets framtid.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vishnu Padmanabhan, Asienkorrespondent och nyhetsredaktör, The Economist
När Muhammad Yunius tillträdde som ledare för Bangladeshs interimsregering i slutet av 2024, utlovade han nationell pånyttfödelse. Mikrolån-pionjären och Nobelpristagaren tog över efter att studentprotester störtat premiärminister Sheikh Hasina och hennes parti Awami League. I 15 år hade hon styrt landet och dess 170 miljoner invånare med tilltagande despotism, raserat dess institutioner och plundrat det på resurser. Hennes fall firades, både i Bangladesh och utomlands, som en seger för demokratin. Det kommande året blir avgörande för landets framtid.
Pånyttfödelsen grumlades snabbt av osäkerheter. Under större delen av 2025 befann sig Bangladesh i politiskt limbo. Efter flera månaders försening presenterade interimsregeringen till sist en rad demokratiska reformer i oktober, men tvivel kvarstår kring genomförandet av dem och lagligheten i dem.
Än mer oroande är risken för en ny politisk vedergällningsspiral. Politiker och medborgare har varit mycket tydliga med att de vill se ansvarsutkrävning för det maktmissbruk Awami League ägnat sig åt. Men civilsamhällesorganisationer anklagar interimsregeringen för orättvisa angrepp på Awamis anhängare, varav många har fängslats. Regeringen har också med hänvisning till nationell säkerhet förbjudit partiet från politisk aktivitet, på ett sätt som liknar det hämndlystna politiska klimat som länge präglat landet.
Den goda nyheten är att Bangladesh i början av 2026 äntligen kan få ett val. Det vore en seger i sig. Det förra valet, 2024, avfärdades av de flesta internationella observatörer, det fanns knappt några oppositionskandidater och valdeltagandet låg kring 40 procent. I Bangladesh hoppas man att valet ska leda till en stunds stabilitet. Men det finns farhågor om att en ny regering innebär en återgång till gamla problem. I opinionsmätningarna leder det korruptionsanklagade Nationalistpartiet. Framträdande är också islamistiska Jamaat-e-Islami, som anklagas för stöd till extremister.
Vilka som än vinner står de inför betydande ekonomiska utmaningar. Den en gång så blomstrande klädindustrin har drabbats hårt av amerikanska tullar. Arbetslöshet är ett stort problem, särskilt bland unga.
Brasilien väljer president
Många analytiker tror att valet står mellan traditionella politiker. De populistiska rösterna verkar inte kittla så många i öronen.
Även i utrikespolitiken väntar svåra beslut. Under Yunus ledning har Bangladesh lutat sig mot Kina och tecknat avtal om handel, infrastruktur och försvar. Det har retat Indien, som traditionellt varit Bangladesh viktigaste allierade. På hemmaplan står den nya ledningen inför en humanitär kris, då rohingyer på flykt undan Myanmars inbördeskrig fortsätter strömma in söderifrån. Tålamodet med och förmågan att ta emot dem i Bangladesh börjar tryta, särskilt efter att USA skurit ned biståndet.
När landet utropade självständighet 1971 solkades glädjen efter bara fyra år, då det nya störtades av en militärkupp. Nu hoppas folket att optimismen och framtidstron i denna andra pånyttfödelse ska bli betydligt mer långvarig.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."