I takt med att idén om familjens uppbyggnad har förändrats drastiskt i stora delar av den rika världen, har Japan släpat efter. Men på senare år har även japanska familjer börjat förändras. Den traditionella idén om manlig försörjare och kvinnlig hemmafru ses nu alltmer som föråldrad. När andelen kvinnor i arbetskraften ökar kraftigt, då tar männen större ansvar i hemmet. 2025 översteg andelen pappor som tog ut pappaledighet 40 procent – en ökning från endast 5 procent 2017. Fler förändringar väntar under nästa år.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Moeka Iida, reporter i Tokyo, The Economist
I takt med att idén om familjens uppbyggnad har förändrats drastiskt i stora delar av den rika världen, har Japan släpat efter. Men på senare år har även japanska familjer börjat förändras. Den traditionella idén om manlig försörjare och kvinnlig hemmafru ses nu alltmer som föråldrad. När andelen kvinnor i arbetskraften ökar kraftigt, då tar männen större ansvar i hemmet. 2025 översteg andelen pappor som tog ut pappaledighet 40 procent – en ökning från endast 5 procent 2017. Fler förändringar väntar under nästa år.
Ta frågan om vårdnad efter skilsmässa. Japan tillåter i dag endast ensam vårdnad om barn. Den ena föräldern, oftast fadern, förlorar umgängesrätt med barnet efter skilsmässa. Systemet har mötts av hård kritik både inom och utanför Japan. Medier rapporterar om arga, desperata fäder som demonstrerar för rätten att träffa sina barn.
Där kommer förändringar 2026. Japans civillag ska förändras – för första gången på 77 år. Enligt ett beslut från 2024 som träder i kraft under nästa år, kan skilda föräldrar ha delad vårdnad. Syftet är inte bara att komma åt separation av barn och föräldrar. Man vill också komma åt Japans dystra fattigdomssiffror för ensamstående föräldrar. Färre än 30 procent av frånskilda mödrar får underhållsbidrag från sina före detta män, och nästan hälften av hushållen med ensamstående föräldrar lever i relativ fattigdom. Lagstiftarna hoppas att starkare band mellan fäder och barn ska uppmuntra ekonomiskt ansvarstagande.
Dock har mycket av motståndet mot reformen kommit från kvinnorättsorganisationer. De menar att lagen kan bli farlig för ensamstående mödrar som lämnat misshandlande makar, genom att tvinga fram fortsatt kontakt med kontrollerande eller misshandlade expartners. Trots turbulensen ser många ändå reformen som ett steg i rätt riktning, mot välbehövlig flexibilitet. Det är ett erkännande av att traditionell familjesyn och de lagar som bygger på denna inte längre avspeglar hur de flesta lever sina liv i dag.
När Japan i oktober fick sin första kvinnliga premiärminister, Takaichi Sanae, var det en jämställdhetsseger i ett land där kvinnor länge varit underrepresenterade inom både näringsliv och politik. Men hennes framgång tyder inte på någon bredare liberalisering. Som socialkonservativ motsätter hon sig att gifta par ska få behålla olika efternamn.
Med nuvarande lagstiftning, som kräver att gifta par delar namn, tar 95 procent av kvinnorna sin makes efternamn. Konservativa menar att en lagändring skulle skapa konflikt mellan makar, förvirra barnen och undergräva familjen som enhet. Men klyftan mellan politiken och folkopinionen växer. Opinionsmätningar visar att en majoritet ser rådande lagstiftning som föråldrad. De flesta oppositionspartier, och till och med vissa inom det styrande Liberaldemokratiska partiet, förespråkar förändring. Trots politisk tröghet finner Japan andra vägar till reform.
Samkönade äktenskap är ytterligare ett område där trycket ökar. De är fortfarande förbjudna i Japan, men trots bristen på juridiska rättigheter erbjuder de flesta kommuner nu ”partnerskapssystem” som symboliskt erkänner homosexuella par. Fler än 9 000 par har registrerat sig i det systemet, vilket visar på att attityder i samhället och hos lokala myndigheter ligger långt före dem hos rikspolitikerna. Domstolarna rör sig också snabbare än lagstiftarna. I mars 2025 förklarade en högre domstol det nuvarande förbudet ”grundlagsstridigt” – det femte av sådat domslut. Beslut i Högsta domstolen väntas 2026. Om domstolen går emot förbudet ökar trycket på politikerna att agera. I Japan går politiskt reformarbete ofta oerhört långsamt. Därför har rättstvister blivit en av få framkomliga vägar till förändring.
Kinesisk standup som ventil för stressade ungdomar
Allt fler samlas i kinesiska storstäder för att se ungdomar göra humor av vardagsstress och ångest. Standupkomedi blir en ventil för människors missnöje.
Vissa hoppas att reformerna ska bidra till lösningen på de låga födelsetalen. Enligt demografer kan möjligheter till mer flexibel familjebildning sänka trösklarna för sambo- och föräldraskap. 2026 blir inte året då Japan löser alla spänningar mellan tradition och modernitet, men väl ett år då det blir svårare att låtsas som om familjelivet inte har förändrats.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
