Boom, krasch eller bakslag?

AI:s verkliga betydelse kommer att börja synas under 2026, menar Rachana Shanbhogue.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Rachana Shanbhogue, Affärsredaktör, The Economist

I tre års tid har världen förundrats över Chat GPT:s kompetens, och på senare tid också över kreativiteten hos Sora, det besläktade verktyget för att skapa video. I tron att AI blir något samhällsomvälvande har stora amerikanska teknikföretag satsat över 400 miljarder dollar på datacenter och annan nödvändig infrastruktur under 2025. Enligt en uppskattning kommer hisnande 7 000 miljarder dollar att ha investerats vid årtiondets slut. Ändå uppgår intäkterna från AI hittills till ynka 50 miljarder dollar per år, ungefär en åttondel av Apples eller Alphabets hela årsomsättning. I takt med att världen vänjer sig vid AI:s tekniska landvinningar skiftar fokus. Under 2026 kan vi vänta oss att de ekonomiska, finansiella och sociala konsekvenserna får uppmärksamhet.

Ta ekonomin för det första. Omkring 800 miljoner människor världen över använder ChatGPT. Många anställda medger i undersökningar att de använder AI  i tjänsten. Men när det gäller att få företagen att officiellt börja använda AI, är siffrorna fortfarande blygsamma. Enligt USA:s Census Bureau uppger drygt 10 procent av företag med fler än 250 anställda att de har integrerat AI i sina produktionsprocesser. En undersökning från Massachusetts Institute of Technology som publicerades i juli, visade att 95 procent av företagens AI-pilotprojekt inte gav någon avkastning alls.

Därför är riskkapitalister, entreprenörer och techjättar i Silicon Valley allihop fokuserade på en sak: att påskynda företagens tillämpning av AI. Det finns potentiellt en förmögenhet att tjäna om bolagen kan integrera AI i sin verksamhet och öka produktiviteten. Startups har dykt upp för att hjälpa företag i särskilda branscher och med specifika processer: Harvey AI arbetar exempelvis med advokater för att analysera stora mängder kontrakt, medan Sierra hjälper företag använda AI i kundtjänst. Även OpenAI och Anthropic, världens ledande AI-utvecklare, skräddarsyr vissa av sina tjänster för att hjälpa finansföretag och forskare inom life science. En viktig indikator att hålla koll på 2026 blir därför takten i det formella införandet och i vilken utsträckning dessa ansträngningar lyckas.

En marknadskorrigering inom AI skulle få följdverkningar i den amerikanska ekonomin.

Det är viktigt inte bara för AI:s inverkan på produktiviteten och den ekonomiska tillväxten, utan också för den enorma finansiella boom som hänger på att tekniken blir framgångsrik. Enligt Bank of England utgjorde aktier i bolag beroende av AI 44 procent av börsvärdet på amerikanska S&P 500 i början av oktober. Förhållandet mellan aktiekurs och framtida intäkter, ett mått för aktievärdering, är i dessa bolag svindlande 31 gånger, jämfört med 19 gånger för indexet som helhet. Om införandet av AI tar fart, kommer investerarna att behålla tron på att tålamod och extravaganta utgifter till sist ger rejäl avkastning. Men varje tecken på att vinsterna från AI dröjer eller uteblir kan få värderingarna att säcka ihop.

Historien visar att även användbar teknik, som järnvägar och internet, har följts av överinvesteringar. En marknadskorrigering inom AI skulle få följdverkningar i den amerikanska ekonomin. Investeringar i datacenter och förmögenhetseffekterna av en glödhet aktiemarknad har bidragit till att dölja effekterna av tullar, lägre migration och osäkerhet. Men om AI-boomen vacklar kan tusentals miljarder dollar av amerikanska hushålls förmögenhet raderas ut.

Om företagen blir snabbare att ta till sig tekniken skulle det lugna investerarna, men det riskerar att väcka en annan oro: AI:s inverkan på jobben. För att få fler att börja använda AI lanserar AI-företagen virtuella ”agenter” som semisjälvständigt kan utföra en rad uppgifter, från början till slut – precis som mänskliga anställda, men dygnet runt och till lägre kostnad.

AI förpackad på det här sättet, som en helhetslösning för att ersätta programmerare eller kundtjänstmedarbetare, kan vara lättare för chefer att greppa. Ta exemplet Artisan, en startup i San Francisco. De har annonserat med budskapet ”sluta anställa människor”. Det är svårt att tänka sig ett mer effektivt sätt att underblåsa en motreaktion mot AI, som något som stjäl jobb och hotar anställda.

Redan nu skyller vissa kommentatorer den höga arbetslösheten bland akademiker i USA på AI. Beläggen är skrala. Arbetslösheten bland akademiker kan helt enkelt återspegla arbetsgivarnas skiftande efterfrågan på kompetens eller bero på de trender som föregick lanseringen av ChatGPT, exempelvis överrekrytering bland tech- och konsultbolag under pandemin. Vissa studier, bland annat från Yale Budget Lab, drar slutsatsen att AI inte har haft några störande effekter på arbetsmarknaden, och det finns inga belägg för att hårt AI-påverkade branscher har sagt upp fler anställda än andra.

Andra snabba teknikskiften tyder på att rädslan för massarbetslöshet tenderar att överdrivas. Företag som snabbare tar till sig ny teknik gynnas av högre efterfrågan, och de kan anställa fler. När vissa jobb blir överflödiga uppstår i stället andra. Men det är naturligt att människor oroar sig för förändring. Hypen kring AI saknar motstycke i världshistorien, och det är fortfarande oklart hur stor inverkan AI verkligen kommer att ha. Innebär det ekonomisk tillväxt, finanskrasch, socialt bakslag eller någon kombination av dessa tre? Det får världen veta under 2026.