Hur ska europas en gång dominerande konservativa partier hantera den populistiska högern? Ska de försöka tämja sina konkurrenter genom att ta in dem i regeringen, som i Nederländerna eller Österrike? I Nederländerna kom ytterkantshögern på delad förstaplats i det senaste valet. I Österrike leder de i opinionsundersökningarna.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Tom Nuttall, chef för Berlinredaktionen, The Economist
Hur ska Europas en gång dominerande konservativa partier hantera den populistiska högern? Ska de försöka tämja sina konkurrenter genom att ta in dem i regeringen, som i Nederländerna eller Österrike? I Nederländerna kom ytterkantshögern på delad förstaplats i det senaste valet. I Österrike leder de i opinionsundersökningarna.
Ska de försöka byta ut bilden av den traditionella höger-vänster-konflikten? Lyfta fram att det snarare handlar om mitten eller barbarerna, som i Frankrike? Marine Le Pens parti Nationell samling ser ut att få sin största chans hittills att ta över presidentposten under 2027. Eller borde de konservativa bara ge upp? I Italien har mitten-högern tilldelats en underordnad roll, som stöd till regeringen som leds av Giorgia Meloni, ledare för ytterhögerpartiet Fratelli d’Italia.
Tyskland har valt en annan strategi: ignorera populisterna och hoppas att god statsförvaltning får dem att tappa sin udd. Ytterhögerns Alternativ för Tyskland, AfD, som ogillar invandrare, klimatåtgärder och Tysklands stöd till Ukraina, har av landets underrättelsetjänst formellt klassats som ”högerextrema”. Det förs diskussioner om huruvida partiet kan förbjudas helt.
AfD får hålla sig bakom en ”brandvägg” som de andra partierna har rest. Det innebär att de inte kan delta i någon form av regering, inte heller i Tysklands 16 delstater.
AfD blev näst största parti i valet i februari 2025, men partiets parlamentsledamöter stängdes ute från högre positioner i parlamentet. De fick inte ens vara med i Bundestags fotbollslag.
Trots ”brandväggen” har AfD:s framgångar fortsatt. En del menar att partiet radikaliserats ännu mer. I september ställs den tyska strategin inför ett tufft test i två delstatsval i AfD:s östtyska kärnområden: Mecklenburg-Vorpommern och Sachsen-Anhalt.
Opinionsundersökningar i båda delstaterna visar att AfD kan få egen majoritet, något som är ovanligt i ett land där koalitioner är det normala. Sker det i någon av delstaterna faller brandväggen.
Tar ytterkantshögern plats i en regering i Tyskland för första gången sedan andra världskriget vore det en politisk jordbävning. Och efterskalven skulle märkas i hela Europa.
Sachsen-Anhalt har styrts av det kristdemokratiska mitten-högerpartiet CDU i över 20 år.
Om AfD inte får en majoritet försöker de sannolikt vinna över CDU-politiker. En del kan låta sig lockas: många av CDU:s delstatsparlamentariker på högerkanten ogillar att tvingas samarbeta med Socialdemokraterna eller De gröna för att blockera AfD.
Men de flesta CDU-väljare avskyr AfD, och många skulle byta sida om brandväggen faller. Friedrich Merz, Tysklands förbundskansler och ledare för CDU, kan känna sig tvingad att bryta med partiet i Sachsen-Anhalt om de ger efter för trycket. Men hans föresats att försvaga stödet för AfD ger inte utdelning: partiet fortsätter att öka i de nationella opinionsundersökningarna. Att den här utmaningen inte är unik för Tyskland gör den knappast lättare att svälja.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
