Konflikter att hålla koll på i världen

Kommer Xi Jinping att försöka säkra sitt eftermäle? Kinas ledare har bevittnat Rysslands krig i Ukraina och kanske kommit till insikt om erövringskrigets svårigheter. Men de milsvida skillnaderna i militär förmåga mellan Kina och Taiwan innebär att Peking kan frestas att agera om det amerikanska stödet till ön verkar försvagas eller kostnaderna för en offensiv sjunker. I nuläget tycks en blockad troligare än en invasion, trots att även en sådan medför enorma risker, bland annat för militär intervention och ekonomisk vedergällning från USA och dess allierade.

Ryssland beräknas nu ha fler dödsoffer än USA hade under andra världskriget. De ryska styrkorna har bara erövrat ytterligare 1,3 procent av Ukrainas territorium sedan december 2022. Enligt utnötningskrigets matematik kommer vi under 2026 antingen se långsamma framsteg, en frusen konflikt till följd av utmattning eller någon form av uppgörelse. Det finns dock två andra tänkbara scenarier. Det ena är en ukrainsk militär eller politisk kollaps, med god hjälp av den ryska statens undergrävande verksamhet. Det andra är en rysk ekonomisk kollaps när luftangreppen stänger ned landets oljeindustri. Båda scenarierna skulle få enorma konsekvenser för Europa, och världen.

Hårda strider pågår fortfarande mellan den sudanesiska armén, SAF, och paramilitära Rapid Support Forces, RSF, som kontrollerar stora delar av Darfur och västra Sudan, medan SAF kontrollerar huvudstaden och de östra regionerna. Miljontals civila är på flykt och många svälter. Konflikten, liksom Afrikas största humanitära kris, kommer sannolikt att fortsätta, påeldad av uppbackningen från Egypten, som stöder SAF, Förenade Arabemiraten, som stöder RSF, och andra regionala makthavare. Förenade Arabemiraten förnekar dock inblandning. Om de båda sidornas uppbackare tar sitt förnuft tillfånga kan en uppgörelse vara möjlig – och potentiellt lukrativ. Donald Trump, som gärna ser sig som en stor fredsmäklare, lockas både av Sudans rikedomar, guld, olja och en strategisk kustlinje, och av möjligheten att avsluta världens kanske dödligaste pågående konflikt.

De två ärkefienderna med kärnvapen har nyligen besinnat sig efter en dödlig sammandrabbning – men deras underliggande konflikt är fortfarande olöst. En attack i Indien i april 2025 dödade 26 turister och utlöste den allvarligaste krisen på åratal. Länderna attackerade varandra och över 50 människor dödades längs kontrollinjen i Kashmir, innan en vapenvila utropades. Fältmarskalken Asim Munir tar ett allt hårdare grepp om makten i Pakistan, och Indiens snabba ekonomiska tillväxt förstärker skillnaderna i militär förmåga. De båda länderna har tillsammans en femtedel av världens befolkning, och det är därför av största vikt att bevara freden under 2026. Två faktorer försvårar saken. Den ena är att USA, som ofta medlar mellan de båda länderna, har kommit på kant med Indien i tullkriget. Den andra är att Indien och Pakistan under sin senaste dispyt visade mindre återhållsamhet än tidigare.

Trump-administrationen har till följd av sitt förnyade fokus på säkerheten i ”vår hemisfär” placerat styrkor utanför Venezuela, ökat militärövningarna och slagit till mot små båtar som påstås smuggla narkotika. Det slutliga målet kan vara att avsluta Nicolás Maduros regim i förtid, även om det är oklart hur mycket våld USA är berett att ta till. Luftanfall är troligare än en amfibieinvasion. Trump kan till och med sätta in specialstyrkor om han ser en chans att gripa eller döda Maduro. Venezuelas president lider inte brist på fiender. Han eskalerade nyligen Venezuelas hundra år gamla anspråk på den oljerika Essequibo­regionen, som utgör två tredjedelar av grannlandet Guyanas territorium. I maj 2025 höll Venezuela olagliga val för att utse ledare för ett territorium som landet inte kontrollerar, trots att Internationella domstolen ålagt Venezuela att inte göra det. Men om Venezuela gör anspråk på Guyana kommer det säkerligen att leda till en konfrontation med USA.

Årtionden av spänningar på grund av etniska motsättningar och östra Kongos värde­fulla mineraltillgångar riskerar att bryta ut i fullskaligt krig. Under diktatorn Paul Kagames ledning beväpnade, försörjde och styrde Rwanda de M23-rebeller som 2025 intog storstaden Goma i Demokratiska republiken Kongo, och satte även in egna trupper. M23:s verksamhetsområden i Kongo innebär indirekt nästan en fördubbling av Rwandas territorium. Dessa områden ingick inte i den sköra överenskommelse mellan Kagame och Kongos president Felix Tshisekedi som undertecknades i Vita huset. Ugandiska trupper har också trappat upp sin verksamhet i Kongo – och fungerar som säkerhetspartner till Kongos svaga regering – eftersom de är oroade över M23 som slåss mot deras lokala allierade. Även guld står på spel. Rwanda, som bara har blygsamma inhemska guldtillgångar, har oförklarligt blivit en stor exportör. I potten finns även olja, gas och mineraler, som kobolt, som behövs för batteriproduktion.

Kommer den sköra vapenvilan att hålla? Gaza ligger i ruiner och tiotusentals människor har dödats. De israeliska styrkorna kontrollerar fortfarande halva territoriet och Hamas har ännu inte lagt ned sina vapen. Hur fasansfullt det än må vara, är det inte otänkbart att kriget återupptas. Båda sidor har redan anklagat varandra för att bryta mot den senaste vapenvilan som förhandlades fram i oktober. 

Men om Trump står fast vid sin fredsplan, och de inblandade samarbetar, finns det även hopp. Om en internationell fredsbevarande styrka blir verklighet kan återuppbyggnaden äntligen påbörjas på riktigt. Fördrivna Gazabor skulle då kunna återvända till det som finns kvar av deras hem. I nuläget är den troligaste utgången dock ohyggligt bekant: ett delat territorium, lidande palestinier och en paus i våldet som består – tills den inte gör det.