Stopp för Start: Kärnvapenkapprustning möjlig
Det avtal som reglerar användningen av USA:s och Rysslands långdistanskärnvapen, löper ut i februari. Vi riskerar att stå utan kärnvapenkontroller.
Den begynnande kärnvapenkapprustningen kan inledas på allvar under 2026. Nya Startavtalet, det senaste avtal som begränsar USA:s och Rysslands långdistanskärnvapen, löper ut i februari. Det finns inte tid att förhandla fram ett nytt avtal. Det signalerar att det är fritt fram för kärnvapen. Kina bygger snabbt upp sin arsenal, och både USA:s allierade och fiender funderar på att skaffa kärnvapen.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Anton La Guardia, diplomatiredaktör, The Economist
Den begynnande kärnvapenkapprustningen kan inledas på allvar under 2026. Nya Startavtalet, det senaste avtal som begränsar USA:s och Rysslands långdistanskärnvapen, löper ut i februari. Det finns inte tid att förhandla fram ett nytt avtal. Det signalerar att det är fritt fram för kärnvapen. Kina bygger snabbt upp sin arsenal, och både USA:s allierade och fiender funderar på att skaffa kärnvapen.
Störst chans till bevarande av restriktioner är en informell förlängning av avtalet för att hinna få till ett nytt. Rysslands president Vladimir Putin har föreslagit att dagens begränsningar behålls i ett år till. Donald Trump har låtit positiv. Men en eventuell överenskommelse kommer att sakna de kontrollåtgärder som övergavs efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En tillfällig överenskommelse kanske fördröjer det oundvikliga.
Enligt nya Startavtalet får USA och Ryssland placera ut högst 1 500 ”strategiska” stridsspetsar, det vill säga långdistansvapen, och 700 bärraketer, bombplan, interkontinentala ballistiska robotar och havsbaserade ballistiska robotar, vardera. Ryssland och USA har större arsenaler än så. Båda har över 5 000 stridsspetsar, inklusive ”taktiska” kortdistansvapen och reserver. Kina har över 600 stridsspetsar och kommer 2030 att ha över 1 000, enligt Pentagons beräkningar.
Republikanska och demokratiska kärnvapenexperter är alltmer övertygade om att USA behöver fler kärnvapen för att hantera två kärnvapenmotståndare. Vissa anser att det är dags att skrota nya Startavtalet. Ett nytt vapenkontrollavtal bör åtminstone omfatta Rysslands cirka 1 500 taktiska vapen, USA har omkring 100, och dess ”esoteriska” system, till exempel kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar och undervattensminor under utveckling. Än viktigare är att även tygla Kina.
Putin vill dock fortsätta att hota med kärnvapen, särskilt om han befinner sig i ett dödläge i Ukraina. Kina kommer inte att gå med på några kärnvapenbegränsningar förrän landet kommer upp i någon form av paritet med USA och Ryssland, om någonsin.
USA vill minska sitt beroende av sällsynta jordartsmetaller från Kina
För att säkra tillgången till sällsynta jordartsmetaller ökar investeringarna globalt i gruvföretag som fokuserar på sällsynta jordartsmetaller.
Trump kommer att vara kluven. En instinkt är att vara världens mest skrämmande militärmakt. Om hans lösa prat om att återuppta landets kärnvapenprover resulterar i faktiska underjordiska sprängningar, kan man räkna med en kedjereaktion av detonationer. Rädslan för kärnvapen har oroat honom sedan 1980-talet. Han har tidigare talat om behovet av att kontrollera och till och med minska antalet kärnvapen.
Utan seriösa vapenkontrollsamtal kan världen vara på väg mot en mer skrämmande kapprustning än under kalla kriget. Men även om Trump gör det, är det inte säkert att han skingrar alla farhågor. Tvivel på att han är beredd att försvara sina allierade kan få vissa att skaffa egna kärnvapen. Och om han förhandlar om kärnvapen som han gör om tullar, höjs insatserna till extrema nivåer i förhoppning om att skaffa sig ett övertag – och bidra till en skrämmande värld.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."