Kommunistpartiets femtonde femårsplan sedan maktövertagandet 1949 offentliggörs vid ett sammanträde i landets nickedocke-parlament i mars (detaljerna har grundligt gåtts igenom, i god tid i förväg av partiledningen). Planen blir tongivande för Kinas politiska styrning 2026–2030. Förra århundradet handlade Kinas femårsplaner alltid om ambitiösa produktionsmål för gruvor och fabriker. Numera är planerna luddigare. Men de spelar ändå roll. Tjänstemän på alla nivåer i statsförvaltningen kommer att se planen som vägledande.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Gabriel Crossley, Kinakorrespondent, The Economist
Kommunistpartiets femtonde femårsplan sedan maktövertagandet 1949 offentliggörs vid ett sammanträde i landets nickedocke-parlament i mars (detaljerna har grundligt gåtts igenom, i god tid i förväg av partiledningen). Planen blir tongivande för Kinas politiska styrning 2026–2030. Förra århundradet handlade Kinas femårsplaner alltid om ambitiösa produktionsmål för gruvor och fabriker. Numera är planerna luddigare. Men de spelar ändå roll. Tjänstemän på alla nivåer i statsförvaltningen kommer att se planen som vägledande.
Vad planen ska innehålla är ännu oklart, särskilt vad gäller hanteringen av den knepiga ekonomiska situation landet befinner sig i, med deflation, fastighetskris och sviktande konsumtion. Men vissa inslag är så gott som garanterade.
Ett fokusområde kommer vara att bryta det makthavarna kallar teknologiska ”strypgrepp”. Kinesiska företag är duktiga på att tillverka högteknologisk utrustning. Men de är fortfarande beroende av utländsk expertis och leverantörer för sådant som halvledare, flygmotorer och industrirobotar. Kinas makthavare ser detta som en stor sårbarhet (USA har i åratal förbjudit exporten av sina mest avancerade halvledare till Kina). De satsar därför dubbelt på teknologiskt oberoende. Med sikte på det kan planen innehålla ambitiösa mål för allt från forskningsfinansiering vid universitet till forsknings- och utvecklingssatsningar inom industrin, och införandet av artificiell intelligens i utbildningsväsendet.
Miljön är också prioriterad. Kina har redan fastslagit att koldioxidutsläppen ska nå sin topp senast 2030. Men de kan redan ha uppnått målet, då utsläppen förväntas minska under 2025, från toppnivån 2024. För att nå fortsatta utsläppsminskningar kan planen komma att innehålla många gröna energiprojekt och stora investeringar i det kinesiska elnätet. De uttalade målen lär dock vara föga imponerande. Kina har en historia av att lova lite och leverera mycket när det gäller klimatet. Det mål som sattes 2020 om att installera 1 200 gigawatt vind- och solkraft senast 2030, uppnåddes 2024.
Kina stärker sin makt och sitt inflytande i världen
Kina stärker sin makt när USA vänder sig inåt och vill framstå som en mer pålitlig partner än jätten i väst.
Den svåraste utmaningen i planen kan dock vara landets sjunkande födelsetal. Det genomsnittliga antalet barn per kvinna i Kina har sjunkit till 1,1, långt under de 2,1 som krävs för att bibehålla reproproduktionsnivån. Befolkningen har minskat tre år i rad. Men statligt styrda medier är optimistiska inför en vändning och menar att den femtonde femårsplanen kan förvandla Kina till ett ”verkligt familjevänligt samhälle”.
Möjligen kan det handla om mer generösa kontanta bidrag – föräldrar får redan idag 3 600 yuan (knappt 5 000 kr) för varje barn under tre år – och fler förskoleplatser. Landets ledare nöjer sig förmodligen så länge befolkningen inte är väsentligt mycket mindre när planen går mot sitt slut än den var vid dess början.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
