En stor del av den rika världen har vänt Afrika ryggen och hymlar inte med det. President Trumps drastiska nedskärningar i biståndet är tydliga, men Storbritannien och EU har också skurit ned. Flera länder omprövar sitt militära stöd i Afrika eftersom de lägger mer på sitt eget försvar. Afrika fick inget undantag när det gäller USA:s strafftullar och inreseförbud. Som svar på det kommer många afrikanska länder att vända sig österut 2026.

Ore Ogunbiyi, Mellanösternkorrespondent, The Economist

En stor del av den rika världen har vänt Afrika ryggen och hymlar inte med det. President Trumps drastiska nedskärningar i biståndet är tydliga, men Storbritannien och EU har också skurit ned. Flera länder omprövar sitt militära stöd i Afrika eftersom de lägger mer på sitt eget försvar. Afrika fick inget undantag när det gäller USA:s strafftullar och inreseförbud. Som svar på det kommer många afrikanska länder att vända sig österut 2026. 

Kina har länge öst in pengar i afrikansk infrastruktur, men nu när USA:s protektionism stärks ser dess rival en möjlighet att omdefiniera sin roll på kontinenten. Kina säljer in sig självt som försvarare av afrikanska intressen på den globala scenen. De lovade att avskaffa de flesta av sina importtullar för afrikanska länder när USA höjde sina. Kinesiska tillverkare, som står inför tullhinder i USA, hittar villiga köpare för sina billiga varor i Afrika (se diagrammet). 

Under första halvåret 2025 nådde exporten från Kina till Afrika 141 miljarder dollar – 26 procents ökning jämfört med samma period 2024. Kinesiska företag har redan förändrat en mängd afrikanska industrier. Ungefär hälften av alla mobiltelefoner som säljs i Afrika tillverkas av det kinesiska konglomeratet Transsion Holdings. Importen av kinesiska solpaneler hade fram till i juni 2025 ökat med 60 procent. De levererar både billigare och mer tillförlitlig energi
än inhemska anläggningar. 

Det afrikanska teknikföretaget OPay grundades av den kinesiska miljardären Zhou Yahui. I Nigeria förblir deras bank-app online även när andra kraschar. Den kinesiska online-återförsäljaren Temu expanderar snabbare över kontinenten än Amazon. De fyrhjulsdrivna fordonen Jetour, som säljs av den kinesiska biltillverkaren Chery, är mycket billigare än västerländska alternativ. 

Till skillnad från västerländska producenter har kinesiska tillverkare varor som passar Afrikas fattiga, men folkrika marknader. ”Väst tillverkar inget som majoriteten av afrikanska konsumenter har råd med”, säger Francis Dufay, vd för e-handelsplatsen Jumia som finns i nio afrikanska länder. Men inte bara Kina får ett varmare välkomnande i Afrika. Japan, som fortfarande är en av Afrikas största givare, säger att man vill engagera sig mer ekonomiskt. 

Gulfstaterna ökar också sitt bistånd och sina direktinvesteringar. Singaporianska
företag förändrar jordbruket och livsmedelsförädlingen i regionen. Afrikas autokratiska ledare känner större släktskap med sina asiatiska motsvarigheter än med väster­ländska demokrater. 

När väst reser murar väljer de unga som vill emigrera att bege sig till länder som Kina och Malaysia för att studera och arbeta. Kulturella influenser som sydkoreanska tv-serier och införandet av mandarin i vissa nationella läroplaner har förändrat folks attityd. Precis som med initiativet Nya Sidenvägen lämnar Kinas växande engagemang i Afrika en doft av nykolonialism efter sig. Attityder och investeringsmönster kan förändras igen. Men för tillfället blickar Afrika österut.