Det kan se ut som demokrati
Men det blir ännu ett år av cynisk valteater i Afrika och ett nedslående år för Afrikas kämpande demokratier.
Installationen av Ghanas president John Mahama i januari 2025 borde i teorin ha varit ett tecken på demokratins varaktiga hälsa i Afrika. Dignitärer från hela kontinenten samlades för att fira ännu en fredlig maktöverföring. Men även i Ghana, känt som Afrikas modelldemokrati, kunde man se oroande tecken.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Tom Gardner, Afrikakorrespondent, The Economist
Installationen av Ghanas president John Mahama i januari 2025 borde i teorin ha varit ett tecken på demokratins varaktiga hälsa i Afrika. Dignitärer från hela kontinenten samlades för att fira ännu en fredlig maktöverföring. Men även i Ghana, känt som Afrikas modelldemokrati, kunde man se oroande tecken.
Burkina Fasos president Ibrahim Traoré anlände i militäruniform och med pistol i bältet. Han hälsades välkommen med jubel. Det satte tonen för ännu ett nedslående år för Afrikas kämpande demokrater. Och lite tyder på att 2026 ska bli mycket bättre.
2024 skedde några överraskande oppositionssegrar, främst i Senegal och Botswana, men 2025 uppvisade inga sådana skäl till optimism.
Kuppledare i både Guinea och Gabon iscensatte val för att få behålla makten. Det gjorde även kontinentens klubb för livstidsledare. Kameruns president Paul Biya är 92 år och därmed världens äldsta statschef. Han säkrade sin åttonde mandatperiod i rad. Elfenbenskustens 83-årige president Alassane Ouattara rodde hem sin fjärde. Djiboutis president Ismael Omar Guelleh har ändrat grundlagen så att han kan kandidera för en sjätte mandatperiod.
Den enda ljuspunkten för funktionella demokratier under det kommande året blir Sydafrika, där det styrande ANC förväntas förlora mark i lokala val. Helen Zille, som leder det liberala partiet Democratic Alliance, DA, kan bli borgmästare i landets finansiella huvudstad Johannesburg. Även i Zambia finns det hopp om ett rättvist val, trots att president Hakainde Hichilema gynnas av en svag och splittrad opposition.
På andra håll kommer regeringspartierna att visa upp sitt spel för gallerierna. Ugandas president Yoweri Museveni är 81 år och lär även han sitta kvar livet ut. Han kommer än en gång att iscensätta en valteater där oppositionen är chanslös. Hans största rival Bobi Wine har fått ställa upp. Men jämfört med i det förra valet 2021 ser det hopplöst ut. Även medlemmar i Wines parti erkänner internt att man inte kan vinna.
Afrika blickar mot Kina när den rika världen vänt ryggen till
Afrikaner omprövar sina relationer när väst skär ner bistånden och USA:s protektionism får konsekvenser för dem. Kina står redo med öppen famn.
I Sydsudan kan president Salva Kiir försöka hålla ett mycket försenat nationellt val för att blidka utländska donatorer och sätta stopp för landets oändliga ”övergång”. Men hans huvudmotståndare, Riek Machar, har tillbringat större delen av 2025 i husarrest och står åtalad för mord, förräderi och brott mot mänskligheten. Ett omtvistat val lär snarare blåsa eld i landets många civila konflikter än släcka dem.
Det viktigaste falska valet kommer att hållas i Afrikas näst folkrikaste land, Etiopien. I valet 2021 fick det styrande Prosperity Party och premiärminister Abiy Ahmed 96,8 procent av platserna i parlamentet. Trots det hävdar Abiy att han leder den mest demokratiska regeringen i landets historia (men ribban sitter inte så högt). När han tillträdde 2018 försäkrade han alla att han bara skulle sitta två mandatperioder. Västerländska donatorer slöt upp bakom honom och hyllade en historisk övergång till demokrati. Året därpå fick Abiy Nobels fredspris.
Den här gången är det få som köper retoriken. Alla premiärministerns främsta rivaler har rättats in i ledet. De som vägrade sitter i fängelse, har förflyttats eller gått i exil. Medierna har blivit kuvade. Ett nytt lagförslag, utarbetat av Abiys regering, skulle ge myndigheterna befogenhet att begränsa civila grupperingar på grund av ”nationell säkerhet”.
Frågan är om valet över huvud taget kommer att äga rum. Etiopiens två folkrikaste regioner, Oromia och Amhara, är mitt uppe i långvariga uppror. Tigray-regionen, där ett av århundradets dödligaste krig rasade mellan 2020 och 2022, står på randen till ytterligare konflikter. Och spänningarna med grannlandet Eritrea fortsätter att stiga, till stor del för att Etiopien vill åt deras hamnar i Röda havet.
Den blott 49-årige Abiy talar redan om flera årtionden vid makten. Omfattningen på hans ambitioner och hans tro på att han är utsedd av Gud tyder på att han inte tänker dra sig tillbaka. Men ett nytt krig kan förstöra planerna.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
