Haiti styrs i praktiken av gangsters
Även om säkerheten förbättras något på Haiti är det anarki och kaos som råder.
Sedan mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021, har Haiti glidit allt djupare ner i kaos och anarki. I januari 2023 löpte mandatperioden ut för Haitis sista tio sittande senatorer. Landet är nu utan nationellt valda representanter.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Hal Hodson, Amerikaredaktör, The Economist
Sedan mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021, har Haiti glidit allt djupare ner i kaos och anarki. I januari 2023 löpte mandatperioden ut för Haitis sista tio sittande senatorer. Landet är nu utan nationellt valda representanter.
I teorin styrs Haiti nu av ett övergångsråd, TPC, bestående av politiker som utses genom ömsesidig konsensus i en process som övervakas av den mellanstatliga organisationen Karibiska gemenskapen.
I praktiken styrs det av gangsters. De kontrollerar större delen av huvudstaden Port-au-Prince och vägarna in och ut, vilket ger dem ett fast grepp om landet. Vägen in i laglöshet har varit hemsk, men omvälvning är normen på Haiti. Sedan landets självständighet från Frankrike 1804 har det antagit en ny konstitution i snitt vart åttonde år.
Att tro att något ska förbättras under 2026 vore dumt. En styrka på cirka 1 000 poliser, de flesta från Kenya, godkändes av FN, men fick inget ytterligare stöd. De misslyckades med att driva tillbaka gängen. Tillsammans med den haitiska polisen använder de nu drönarbomber mot gängen, med många civila offer som följd. Det är omöjligt att genomföra legitima val under sådana förhållanden.
Haiti lär inte installera en folkvald president den 7 februari 2026 enligt den plan som skapades när TPC inrättades 2024. Det är osannolikt att demokratin återvänder nästa år.
Men säkerheten kan förbättras lite. Den 30 september godkände FN:s säkerhetsråd ett större uppdrag. En ny ”Gang Suppression Force” ska skapas med runt 5 550 soldater och poliser. Förenta staterna har intensivt stött det nya och utvidgade uppdraget. Dagarna innan FN:s säkerhetsråd röstade hotade man med att dra sig ur det kenyanska uppdraget om det nya inte godkändes.
Det kanske inte gör så stor skillnad i praktiken, men styrkan kan även få hjälp
av ett nytt FN-logistikorgan, vilket kan underlätta flytten av trupper, materiel
och förnödenheter till Haiti – något som den kenyanska insatsen saknade.
Även om gängen drivs tillbaka 2026, lär Haiti behöva hjälp under lång tid framöver. Enligt FN hotas en knapp femtedel av befolkningen av svält, akut undernäring och signifikant ökad risk för sjukdomar. Det är ungefär samma andel som i det inbördeskrigsdrabbade Sudan. Omkring 10 000 människor lider redan av svält. Runt 10 procent av barnen i Haiti saknar utbildning, när det eviga våldet har tvingat skolorna att stänga. Även 40 procent av alla sjukvårdsinrättningar är stängda. Kolera har börjat sprida sig i Port-au-Prince.
Det kan påminna haitierna om förra gången FN skickade tusentals soldater, efter jordbävningen 2010 som skördade runt 200 000 dödsoffer. Då skickades en styrka på 13 000 fredsbevarande soldater för att återställa ordningen. Sju år senare lämnade de landet i skam. Fler än hundra av dem hade begått fruktansvärda sexuella övergrepp mot haitiska barn. De lyckades också starta en koleraepidemi från sina latriner.
Minnet av misslyckandet kan mycket väl vara en anledning till att FN inte skickar en fullfjädrad fredsbevarande styrka till Haiti nu. Haitierna får än en gång sätta sitt hopp till att utlänningar ska hjälpa dem ut ur mörkret.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
