Forskare gillar noggranna experiment, med en variabel åt gången. Donald Trump fungerar helt annorlunda. Sedan han återfick makten har han påbörjat en rad ekonomiska experiment – det mest radikala programmet i USA på ett sekel.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Archie Hall, ekonomiredaktör USA, The Economist
Forskare gillar noggranna experiment, med en variabel åt gången. Donald Trump fungerar helt annorlunda. Sedan han återfick makten har han påbörjat en rad ekonomiska experiment – det mest radikala programmet i USA på ett sekel.
Tullskatterna är nu i nivå med dem på 1930-talet. De offentliga underskotten är de största någonsin, annat än under krig, pandemier eller djupa recessioner. Man låtsas inte ens längre ha en plan för att få de offentliga utgifterna i balans. Inte sedan Nixon-eran har USA:s centralbanks självständighet varit under ett mer ihållande angrepp. Den årliga invandringen har minskat från flera miljoner till nära noll.
Var och en av de politiska förändringarna är en stor avvikelse från normen, med allvarliga konsekvenser för USA:s ekonomi. Men det verkligt unika är att allt det här pågår samtidigt. Det amerikanska folket och världsekonomin har blivit Trumps ovetande försökskaniner.
Vissa konsekvenser är redan synliga. Tullarna och osäkerheten kring dem har fått tillväxten att minska och priserna att stiga. Den låga invandringen påverkar sysselsättningssiffrorna. Men 2026 ger klarhet i hur mycket Trumps experiment har påverkat ekonomin.
Det kan vara mindre än vad domedagsprofeterna befarar. Handelshindren gynnar inte USA, men tillverkning och varuhandel utgör en relativt liten del av BNP. Leveranskedjorna visar sig vara anpassningsbara, som under pandemin. Och mycket av den ekonomiska skadan i Trumps kölvatten blir inte tydlig förrän om några år – som att USA blir mindre attraktivt för smarta invandrare, eller att konkurrenskraften för privata företag som Intel undergrävs.
Dessutom blir ökningen av de offentliga utgifterna efter Big Beautiful Bill Act tydlig 2026, vilket driver upp efterfrågan. Feds mindre strama penningpolitik stimulerar ekonomin. Den ekonomiska sockerkicken kan bidra till att dölja effekten av Trumps ekonomiska experiment, åtminstone ett tag.
Investerarna verkar för tillfället vara oberörda. Aktiemarknaderna når rekordnivåer. Under 2025 steg obligationsavkastningen mindre i USA än i något annat rikt land. Prognosmakarna tror inte längre att tillväxten blir så hårt drabbad som de förväntade sig när Trump utlyste sina tullar i april (se diagrammet).
Ändå syns förmodligen effekterna av Trumps stagflationistiska blandpolitik tydligt i BNP- och inflationssiffrorna 2026. Befolkningen märker av högre priser när tullarna minskar tillgången till varor och lägre invandring minskar arbetskraften. Men skyller väljarna på Trump i mellanårsvalet?
Det finns också risk för en allvarligare kris. Den skulle sannolikt börja på marknaden, till exempel med en börskrasch. AI-boomen har skapat höga värderingar, och en viss besvikelse är oundviklig. Amerikanerna har investerat enorma summor i aktier. Går de förlorade skulle utgifterna minska drastiskt.
En annan tänkbar, och mycket mer oroande utveckling, skulle vara panik på obligationsmarknaden. Höga statsskulder och underskott innebär att investerare grunnar på scenarier som tidigare skulle ha varit absurda – till exempel att höga offentliga skulder minskas genom att man försvagar dollarn, eller finansiell repression där privata medel slussas till regeringen för att minska dess skuld. Jerome Powell gick i pension som Feds ordförande i maj. Kanske är det nu något av det förverkligas, särskilt om han ersätts av en lakej.
I Europa är obligationsväktarna på helspänn. Obligationsräntan i Frankrike och Storbritannien steg 2025 när regeringarna undvek tuffa budgetval. Något liknande i USA, världens största utgivare av säkra tillgångar, skulle få enorma konsekvenser. Men det är inte längre otänkbart.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
