USA 250 år. Peak Human och Peak Trump

Alasdair Ross samtalar med Johan Norberg, författare till Peak Human. Boken som handlar om civilisationers uppgång och fall: hur de når sina guldåldrar – och hur dessa guldåldrar tar slut. I ett rasande tempo tar Norberg läsaren genom århundraden av världshistoria.

Johan Norbergs bok, Peak Human, handlar om civilisationers uppgång och fall: hur de når sina guldåldrar – och hur dessa guldåldrar tar slut. I ett rasande tempo tar Norberg läsaren genom århundraden av världshistoria.

Alasdair Ross konstaterar att Norberg identifierar ett mönster: civilisationer reser sig, blomstrar och går ofta mot sitt slut.

Är vi vid en civilisations slut – eller var befinner vi oss i anglosfärens blomstringscykel?

– Rubriken för det här passet handlar om USA:s 250-årsdag – och få civilisationer blir så gamla. Det kräver ständig förnyelse. Och uppenbarligen finns det många oroande tecken just nu.

Ross pekar på faktorer Norberg lyfter fram: frihet från påtvingad ortodoxi, innovation underifrån, nätverkseffekter i städer, friheten att dra nytta av sina ansträngningar och att handla relativt fritt.

Men kanske är den sista punkten – viljan att lära av utomstående – på tillbakagång?

– Ja, absolut. Thukydides talade om två mentaliteter: den athenska, att ge sig ut i världen för att lära sig något nytt, och den spartanska, att stanna hemma och skydda det man redan har. Om man vill skapa en guldålder måste man vara mer athensk.

Johan Norberg ser hur västvärlden under de senaste 10–15 åren rört sig från en athensk till en spartansk mentalitet, delvis efter chocker som finanskrisen, eurokrisen, pandemin och Putins invasion av Ukraina.

– Vi är oroliga för världen. Och då är det lockande att stanna hemma för att skydda sig – men då tappar man också förmågan att utveckla nya idéer.

Ross undrar om reträtten cementeras.

– Det förefaller mig som att den nuvarande chefen i Vita huset har läst min bok baklänges och demonterar det som varit USA:s styrka: invandring, handel och innovation. Han stänger ned det, bit för bit – samtidigt som han hotar allierade.

Har världen lärt av historien?

Ross frågar hur omvärlden reagerar. Norberg påminner om Smoot–Hawley-tullarna 1930, då ett globalt handelskrig följde och världshandeln föll med två tredjedelar.

– Det har inte hänt den här gången. Tvärtom verkar man försöka ta fram en plan B, som EU:s Mercosur-avtal, och länder som Brasilien arbetar för nya handelsavtal. Så det verkar som att vi faktiskt har lärt oss något av historien.

”Jag tror att vi har nått peak Trump”

Ross konstaterar att Norbergs analys spänner över långa tidsskalor, men ber honom också bedöma nuläget.

– Vi behöver skilja mellan två utvecklingar. Den kortsiktiga är Donald Trump. Han arbetar hårt för att skapa kaos.

Norberg menar också att Europa delvis har sig självt att skylla.

– Om Europa inte kan ta hand om sitt eget militära försvar är det lite pinsamt. Det är en väckarklocka. Men jag tror att vi har nått ”peak Trump”.

USA:s institutioner kommer att stå emot, tror han.

– Jag tror att det amerikanska experimentet överlever.

Men på längre sikt är den amerikanska världsordningen ändå över.

– Trump är ett symptom på det.

USA:s geografiska läge kan leda till två reaktioner: att stanna hemma som en spartan, eller projicera makt globalt.

– Under större delen av USA:s historia har man stannat hemma. Det var först under andra världskriget som USA tvingades bli en global makt.

Norberg tror att generationen med den insikten är borta.

– Biden var den sista transatlantiska presidenten. Så Europa måste ta hand om sin egen röra.

Ross frågar vad slutet på amerikansk dominans betyder för den västerländska modellen.

Norberg menar att världsordningen aldrig var särskilt ”amerikansk”.

– Den var en ny version av Pax Britannica, som i sin tur lånade idéer från holländarna: internationell rätt, öppna hav.

Läs även

Tom Standage: 2026 kommer att ge oss många svar om de kommande tio åren

Chefredaktören för The World Ahead 2026 inledde Världen 2026-konferensen på Grand Hôtel med att lyfta de tio mest tongivande trenderna vi kan förvänta oss 2026.

Han ställer den fråga som håller honom vaken:

– Skulle Europa, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Sydkorea och demokratiska handelsnationer kunna ta över den regelbaserade ordningen utan Amerika och hålla den vid liv?

Om det lyckas finns hopp.

– Då kanske USA får FOMO (Fear of Missing Out) och kommer tillbaka.

Ross frågar om modellen kan överleva utan en hegemon.

Norberg menar att detta är en unik guldålder:

– För första gången har kreativitet, teknologisk innovation och stigande levnadsstandard varit globala.

Han ger exempel:

Under dessa 200 år har extrem fattigdom fallit från 90 procent till under 10 procent, och medellivslängden stigit från cirka 30 år till 74.

– Det har varit extraordinärt – och globalt.

Och till skillnad från Västroms fall behöver världen inte tappa kunskap i 500 år.

– Vi har global kommunikation. Vi kan ständigt lära och anpassa oss.

Men frågan är om institutioner kan bevaras.

– Det kräver hårt arbete och kreativt tänkande att hålla multilaterala institutioner vid liv med spridda maktbaser.

Frihet från ortodoxi – civilisationens kärna

Ross återvänder till en grundförutsättning: friheten att tänka och ifrågasätta. Han pekar på starka stråk av desinformation, repression och hot mot fria idéer. Oroar det Norberg?

– Du har helt rätt i att detta är nyckeln. Som Nobelpristagaren i ekonomi Joel Mokyr uttryckte det: varje innovationshandling är ett uppror mot den gängse visdomen.

Om ortodoxin får vetorätt är det kört.

– Och ja, detta är hotat på många håll i världen.

Men Norberg ser ändå hopp i digital teknik och AI.

– Så länge teknologin utvecklas oberoende av många företag och länder har idéer en chans att flöda. Så länge vi håller teknologin levande tror jag att människans ande kommer att vara levande.

Ross avslutar med ett skratt:

– Den var en av The Economists rekommenderade böcker för 2025 – så Trump är nästan tvungen att ha läst den …