Elprischocken – professor Jan Blomgren förklarar
Skenande elräkningar, elbrist som stoppar fabriker och oro för energiförsörjningen i Europa. Vad är det som pågår egentligen? Vi frågade Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik.
Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #5 2021, producerad av InPress.
Text: Sofia Hillborg
Jan Blomgren, redan nu kommer rapporter om kapacitetsbrist. Finns det risk för elavbrott och stigande elpriser i vinter?
– Det kan det mycket väl bli. För tre veckor sedan, en lördag, var det nordtyska elnätet ytterst nära kollaps. Man valde då att stänga av strömmen till fyra stora elanvändare, en av dem var ett aluminiumsmältverk. Det är en ganska farlig åtgärd som visar hur pass desperat man var.
– Det blir en intressant vinter.
Varför är elpriserna så höga nu?
– Vi har aldrig haft så dyr el som vi har nu. Det beror på att vi har stängt av en massa planerbar el och ersatt med väderberoende. Det påverkar priset väldigt mycket. Att man är tvungen att betala fem gånger så högt pris för elen i Skåne i dag jämfört med Sveriges snitt de senaste fem åren, pekar ju på att det finns en brist någonstans, även om vi inte har gått hela vägen till kollaps.
I vilken typ av situation skulle ett stort elavbrott kunna hända?
– Det krävs en kombination av olyckliga omständigheter. Antingen att användandet ökar väldigt mycket eller att produktion faller bort väldigt fort. Vid långsamma förändringar kollapsar ju inte nätet, men däremot får du extrema prischocker. Men om du däremot får en snabb förändring och inte har motmedel, då kan hela nätet kollapsa och du får ett gigantiskt strömavbrott.
Däremellan har du ett mellanläge, kontrollerat strömavbrott där man flyttar runt en så kallad roterande nedsläckning för att undvika en okontrollerad kollaps. Den andel av tiden som är systemkritisk för det svenska elnätet har ökat radikalt de senaste åren. Du kan jämföra det med att köra bil på en motorväg. Om du kör på vägrenen krävs inte mycket för att du ska köra i diket. Vi ligger nära diket en stor del av tiden.
Vad beror det på?
– För att undvika kollapser i elnätet behövs elström som man kan styra när man tillverkar. Vi har lagt ned mycket sådan planerbar produktion i och med att Sverige har lagt ner hälften av kärnkraftsreaktorerna. Vidare gör det att vi har mycket mindre motmedel när en störning uppstår. Om nätet blir väldigt ansträngt och en transformator brinner upp eller en grävskopa råkar gräva av fel ledning, då kan det leda till en total systemkollaps.
Redan i somras började man elda olja i Karlshamnsverket. Hur kommer det sig?
– I de politiska besluten har man inte tagit hänsyn till behovet av planerbar el. I debatten har man talat väldigt mycket elproduktion och elanvändning, men man har missat att elen också måste ta sig från produktion till användare. Elnätet är väldigt komplicerat. Mobiltelefonnätet fungerar oavsett om du ringer eller inte. Så fungerar däremot inte elnätet. För att elnätet ska fungera krävs med andra ord att el produceras, överförs och används lika mycket i varje given sekund.
Förstår jag dig rätt. Fungerar det inte så bra med vindkraft?
– När man tillverkar el i stora generatorer som sitter i kärnkraftverk och stora vattenkraftverk, då kan man vrida till lite grann när i tiden elen kommer. Det kallas för reaktiv effekt. Man kan jämföra det med att pumpa vatten. Du behöver vatten att pumpa – det är den totala energin – men du behöver också tryck i ledningen.
Har du inget tryck i ledningen så kommer det inget vatten genom slangen. Den reaktiva effekten är trycket i elledningen. Och den skapas i de generatorer som sitter i kärnkraftverk och stora vattenkraftverk. Nu när vi har lagt ned hälften av de stora kärnkraftverken i Sverige har vi alltså väldigt mycket sämre möjligheter att få till rätt reaktiv effekt. Och det gör att elnätet inte klarar av att flytta lika mycket el som förut. Det kan man se på två ställen.
– På 1950-talet byggde vi den stora länken från Harsprånget för att föra ned el från norrlandsälvarna till Mellansverige. Den överföringen har tappat åtminstone 10 procent av sin förmåga de senaste fem åren. När man beslutade sig för att lägga ner Barsebäck 1997 var planen att bygga en stor överföring från Mellansverige till Skåne. Nu är den ledningen äntligen igång. Men den är inte i närheten av de prestanda som den är byggd för. Den skulle ha klarat 1200 MW, den klarar 800. Det beror på att vi har fel reaktiv effekt för att vi har lagt ned en massa kärnkraftverk. Elnätet orkar inte trycka ner elen till Skåne.
Många med mig är säkert överraskade över att vi plötsligt har brist på el. Att till exempel företag inte kan bygga fabriker. Vi har ju alltid haft ett bra elnät.
– Ja, vi byggde ett oerhört robust elsystem i Sverige från mellankrigstiden och fram till 1980-talet, kanske världens bästa. Under lång tid behövde vi därför inte göra någonting. Men sen en dag så räckte inte strömmen till längre för att vi hade gått från åtta till tio miljoner invånare. Och så dyker diskussionen upp om klimatet och att vi borde använda el till saker som vi använder kol och olja till.
Och under tiden har man bara underhållit elnätet på nära nog minimal nivå. När det gäller kärnkraften har vi till exempel gått från tolv till sex reaktorer. Och nu sticker dessutom verkligheten upp sitt fula tryne. Vi hade överkapacitet, så det märktes inte att vi lade ner en del eller att vi inte underhöll mer än minimum, det funkade ju ändå för att det var så överdesignat. Men nu är det inte överdesignat längre, nu är det underdesignat.
I dag är Sverige ihopkopplat med andra europeiska kraftnät. Vad innebär det?
– Det är både en för- och nackdel. Om vi har ett regionalt problem, då kan vi få hjälp av det europeiska nätet. Och i gengäld får vi hjälpa dem. Det gör ju att systemet blir lite stabilare. Men en del av de länder vi är ihopkopplade med nere på kontinenten, till exempel Tyskland, är i ett ännu sämre läge än vi. Därför är det risk att de orsakar problem som drabbar oss. Å andra sidan, att vi är ihopkopplade med Norge är jättebra.
Vad innebär ihopkopplingen med Europa för elpriserna?
– Den leder till högre priser i Sverige. Och det är nu permanent. Så här kommer det med andra ord att se ut i åtminstone tio år framåt. Det handlar om marknadsekonomins obarmhärtighet. Varför ska du sälja ström i Sverige för en krona om du kan få tre kronor i Tyskland? Och eftersom tyskarna har haft sin Energiwende och lagt ned en massa stabil och klimatsmart elproduktion och ersatt med väderberoende, så har priserna i Tyskland dragit upp i taket. Det gör att export till Tyskland lönar sig väldigt bra och betyder att Sverige också måste höja sina priser.
Snart kommer en ny förbindelse med Storbritannien. Vad kommer den att innebära?
– Den kommer att stöka till det riktigt rejält. De är nämligen ännu mer illa ute. I Sverige har vi massvis med motorvägar för elström från norr till söder. Nu kommer vi att ha en elmotorväg som går tvärs över landet istället, över till Norge och vidare till Storbritannien. Och när Finland äntligen får igång den försenade jättereaktorn i Olkiluoto vill ju de exportera till Storbritannien tvärs över Sverige.
Och nu får den stackars strömmen från norra Sverige lite problem. Den blir som ett rådjur som ska korsa en motorväg. Det stör naturligtvis flödet inom Sverige. Så dels kommer det här att dra upp priserna, dels kommer elnätet att ha svårare att flytta ström från norr till söder i Sverige eftersom vi nu också får en tvärgående trafik.
Hur ser energisituationen ut i Storbritannien?
– Där har de högsta priserna varit uppe på 30 kronor kilowatttimmen under enstaka minuter. Om vi tittar på dygnsskalan har man varit över 4 kronor per dygn. Som jämförelse: det svenska snittpriset under 2015 till 2020 var 35 öre. Storbritanniens elpriser har alltså legat på tio gånger det svenska snittpriset. Energy powerty är ett begrepp. Folk dör för att de inte har råd att värma upp husen. Det är inte en liten del av befolkningen som kan sägas vara energifattig. Jag har inte siffrorna för Storbritannien, men det är mer än 10 procent i Portugal och Grekland. Om det blir kallt i vinter kommer folk att frysa ihjäl på kontinenten i hundratal eller tusental.
Ett annat orosmoment i Europa är brist på naturgas. Kommentar?
– I Sverige tror vi att el är lika med el och inget annat. Men nere på kontinenten görs en stor del av elströmmen genom att elda fossil gas. Det betyder att priset på fossil gas inte bara påverkar elen utan också uppvärmningen. Men när det blir kallt på vintern måste folk prioritera att värma upp sina hus för att överleva. Det drar upp gaspriset. Och då drar det upp elpriset ytterligare. I och med att Europa har försatt sig i en situation där man är så oerhört beroende av gas så slår det dubbelt. Gasen används på två ställen och du får brist på båda ställena samtidigt.
FN:s klimatpanel IPCC säger att det behövs mycket mer kärnkraft i världen för att begränsa den globala uppvärmningen. Vad kan man säga om kärnkraft ur klimatsynpunkt?
– Kärnkraft släpper inte ut några växthusgaser från produktionen. De enda utsläppen uppstår när man bygger kärnkraftverken och när man gräver upp uranet. Man skulle behöva mycket mer kärnkraft för att minska användningen av fossilbränslen. Elnät funkar inte om man inte har tillräckligt mycket kontrollerbar el. Vad finns det då för alternativ? Man har kärnkraft och vattenkraft som är koldioxidfria, sedan finns de dåliga fossila, som kol, olja och gas. Vattenkraft har en enda svaghet – den är beroende av den fysiska geografin. Och det innebär att de länder som inte har förutsättningar för vattenkraft har en enda källa till planerbar fossilfri el att välja på: kärnkraft.
Det verkar inte vara helt självklart att det planerade svenska slutförvaret för använt kärnbränsle i Östhammar blir av. Vad skulle det kunna innebära?
– Vi har ju lagt ned sex av tolv kärnreaktorer i Sverige och nu är de andra sex också hotade. De är i utmärkt tekniskt skick och skulle kunna drivas i 30–50 år till. Det håller på att bli fullt i mellanlagret för använt kärnbränsle. Men regeringen vill inte ge tillstånd till det slutförvar som redan har utretts och gått igenom alla miljötillstånd. Oskarshamns kommun har tillåtit mellanlagret i 50 år, men de vill inte ha ett lager permanent. De kan vägra.
– Nu börjar det bli kort om tid. En av reaktorerna i Forsmark kommer inte att kunna laddas sommaren 2023 om man inte når en acceptabel lösning innan dess. Metoden för slutförvaret är utredd. Den är godkänd i Finland och där bygger man efter svenska ritningar. Men här får man inte tillstånd. Från 2023 riskerar vi därför att få lägga ned ännu fler reaktorer. I Tyskland händer det tidigare än så. Vid årsskiftet stänger de ned en fjärdedel av reaktorerna och vid årsskiftet därefter en fjärdedel till. De lägger ned moderna, stora, fossilfria anläggningar. Däremot behåller man sina kolkraftverk. Och så har vi Belgien där man ska stänga all kärnkraft 2025 och ersätta med gas.
– Det blir inte så klimatsmart.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, november 2021. Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."