Zanny Minton Beddoes, Chefredaktör, The Economist

Vad händer när världens största ekonomi gör en kraftigt protektionistisk gir? När världens stormakt beslutar sig för att transaktionell utrikespolitik slår allianser? Och när omställningen sker samtidigt som krigen rasar, hotfulla fiender går samman, och AI påverkar allt mellan välfärden och krigshärden? Snart får världen veta. I sin valkampanj lovade Trump enorma förändringar. Det är möjligt att det blir så, men avståndet är stort mellan kampanjretorik och politisk verklighet. Vilka Trump väljer till sitt team och vilka prioriteringar de fokuserar på, kommer att avgöra hur mycket han kan uppnå. Hans första utnämningar antyder ett fokus på på lojalitet, hökaktighet och omvälvande förändring.

Utrikespolitiken kommer snabbt att möta prövningar. Trump har upprepade gånger lovat att avsluta Ukrainakriget inom ett dygn, och han kommer att vara pressad att verkligen nå en snabb lösning. Som ett första exempel på hans påstådda diplomatiska muskelstyrka, kommer resultatet att ge svallvågor världen över. Om Trump pressar Ukraina att acceptera territoriella förluster, men erbjuder en säkerhetsgaranti som varaktigt avskräcker Putin, skulle det stärka USA:s, och Trumps, trovärdighet. Men om han tvingar Ukraina till ett orättvist fredsavtal som gör landet sårbart för Ryssland, kommer Putin att ha vunnit. Ukrainas överlevnad blir då beroende av européernas förmåga att försvara landet – en prövning de sannolikt skulle misslyckas med. Kina och andra potentiellt aggressiva stater kommer att minnas detta: USA:s tomma löften. 

I Mellanöstern finns prövningar av annan sort. Trump kan mycket väl lyckas få Israel och Hamas att gå med på vapenvila i Gaza; Benjamin Netanyahu kommer att vilja ge honom en snabb seger. Men det är osannolikt att Trump styr Israel mot den enda långsiktiga lösningen – vägen till en palestinsk stat. Han kommer att vilja vara hård mot Iran, inte minst eftersom de kan ha planerat att mörda honom. Men ”maximalt tryck”, den sanktionspolitik hans administration stod för under sin första mandatperiod, kommer nu att visa sig mindre kraftfull. Iran har byggt upp ett ljusskyggt nätverk för oljeförsäljning, främst till Kina.

Att avreglera och återuppfinna statsapparatens beståndsdelar kan bli det viktigaste i Trumps agenda.

Det viktigaste geopolitiska beslutet blir hanteringen av Kina. Även om landets ekonomi är svag för stunden, är Kina en mer aggressiv och mer formidabel motståndare än första gången Trump blev president 2017. Han kan snabbt stå inför en kris i Sydkinesiska havet. Avgörande blir om han väljer att bistå eller överge Filippinerna.

Kina kommer också att avslöja hur extrem Trump blir i fråga om tullar. Han har lovat 60-procentiga import­tullar mot Kina, och 10–20-procentiga mot övriga länder. Är det förhandlingsmässigt skrävlande, eller en genuin önskan att frikoppla USA:s ekonomi från Kinas? Det kommer att visa sig under 2025, när införandet av tullarna får tävla om uppmärksamhet med Trumps andra prioriteringar.

Överst är frågan om illegal invandring. Räkna med en symbolisk satsning på massutvisningar. Skattesänkningar kommer också högt upp eftersom de som infördes under Trumps första mandatperiod löper ut vid slutet av 2025. Han utlovade skattesänkningar motsvarande ungefär 10 000 miljarder dollar under kampanjen. Men även om republikanerna styr kongressens båda kammare, är lagstiftarna nervösa inför att skära i budgeten i sådan omfattning.

Med lite tur blir den mest inflytelserika delen av Trumps inrikespolitik något annat: satsningen på att avreglera och återuppfinna statsapparatens beståndsdelar, från läkemedelsreglering till militär upphandling. Sådana reformer blir avgörande för hur snabbt USA tar till sig och sprider spjutspetsteknik, som bioteknik och AI. Elon Musk blir ansvarig. Hans löfte om nedskärningar i den federala budgeten på 2 000 miljarder dollar är absurt. Men att USA behöver reformera sin statsförvaltning för att förbli ledande inom banbrytande ny teknik, är med all säkerhet rätt tänkt.

Om Trump vill göra Amerika mäktigt, är detta vad hans administration borde fokusera på. Det vore ironiskt om mannen som älskar tullar gick i bräschen för att snabba på den teknikutveckling som på sikt kan förändra eller ersätta många jobb i USA. Men att stärka USA:s försprång på AI-området vore långt viktigare för att säkerställa landets framtida välstånd och militära säkerhet, än någon annan del av MAGA-agendan. Över till dig, Elon.