Justin Trudeau har inlett vad som med största sannolikhet är hans sista valkampanj. Den kanadensiska premiärministern jagar ett fjärde mandat i rad, trots ett år av stadigt minskande stöd. Antipatin mot Trudeau och hans parti är stor. Enligt undersökningar 2024 ogillar tre fjärdedelar av de kanadensiska väljarna dem. Att räntorna sänktes, inflationen sjönk till dryga 2 procent och att den snabba ökningen av huspriser lugnade ned sig, gjorde inte mycket för att hejda nedgången i Trudeaus stöd.

I september 2024 gav extraval i två valkretsar, som båda hade varit liberala i flera år, direkta prov på hans impopularitet. Liberalerna förlorade båda, vilket väckte frågor om Trudeaus ledarskap bland hans en gång så trogna anhängare. Många av dem kastade avundsjuka blickar mot USA efter Demokraternas snabba och oblodiga övergång till en ny presidentkandidat. Vissa liberaler, däribland den tidigare chefen för Kanadas centralbank, Mark Carney, har börjat bygga upp sina kampanjer inför möjligheten att Trudeau, som på egen hand återupplivade sitt döende parti för nio år sedan, ska välja att kliva åt sidan.

Men Trudeau säger att han inte tänker avgå. Vid 52 års ålder är han nu den G7-ledare som suttit längst vid makten, och han är fast besluten att vara värd för nästa toppmöte i kanadensiska Klippiga bergen i juni. Hans anhängare säger att det toppmötet, och en förväntad serie räntesänkningar för att få fart på en trög ekonomi, motiverar honom att fortsätta. Det gör också möjligheten att få konfrontera det konservativa partiets stridslystna ledare Pierre Poilievre.

Poilievre valdes till parlamentsledamot som 25-åring, för 20 år sedan. Hans ihärdiga uppvaktande av yngre väljare och arbetarklassväljare som lyfte Trudeau till makten 2015, verkar fungera. De konservativa gör sällan bra ifrån sig i de grupperna, men Poilievres fokus på inflationen och skenande boendekostnader gav honom oväntat stöd. Opinionsundersökningarna tyder på att de konservativa vinner stort i det kommande valet som ska äga rum före slutet på oktober 2025.

Men det blir inte tid för att fira, oavsett vem som vinner. Kanada är starkt beroende av varu- och tjänstehandeln med USA, som uppskattades till 909 miljarder dollar 2022. Men den enorma ekonomiska verksamheten bygger på ett nordamerikanskt frihandelsavtal som ska upp till granskning 2026, och förhandlingarna börjar 2025. Donald Trumps förakt för Trudeau och hans löfte om 10–20 procent tull på all import kommer att göra förhandlingarna nervpåfrestande för kanadensiska företag och deras anställda med tanke på beroendet av tillgång till den amerikanska marknaden.

Robert Russo, Kanadakorrespondent, The Economist