Tio affärstrender för 2025 – och prognos för 15 industrier

Tio affärstrender

1. Lägre inflation får centralbankerna, däribland den amerikanska, att sänka räntorna ytterligare – och konsumenterna börjar handla.

2. AI får it-satsningarna att öka till 3 600 miljarder dollar. I USA satsar 30 procent av de stora företagen 10 miljoner dollar eller mer i AI, en ökning från 16 procent 2024.

3. Oron över åldrande befolkningar ökar, då 12 procent är äldre än 65 år. Ändå går bara 10 procent av globala BNP till hälso- och sjukvård.

4. Satsningar görs på gröna program. Andelen förnybar el ökar kraftigt, men fossila bränslen svarar för över fyra femtedelar av energibehovet.

5. Elfordon är en ljuspunkt för bil­tillverkarna och försäljningen ökar med en fjärdedel. Men oro för räckvidden avskräcker köparna. Andra typer av fordon hamnar i fokus.

6. Flygbolagen vill minska koldioxid­utsläppen och köper nya plan. När de internationella resorna ökar till 1,6 miljarder genererar turismen 5–8 procent av växthusgaserna.

7. Bostadsmarknaden oroar beslutsfattare och lagstiftare, men fastighetslån för 2 100 miljarder dollar löper ut. Bostadspriserna är höga, trots nedgången i Kina.

8. Grön politik driver upp globala metallpriser med 7,5 procent och efterfrågan ökar på allt från bil­batterier till kablar – och därmed på koppar och stål.

9. Miljömål stimulerar globala investeringar i infrastruktur. Fasta bruttoinvesteringar ökar till 28 000 miljarder dollar, en fjärdedel av globala BNP.

10. Rederier måste också hantera gröna trender: 40 procent av deras utsläpp omfattas av EU:s system för utsläppshandel. Geopolitiken skapar instabilitet.

AFFÄRSKLIMAT
Även om inga nya storkonflikter uppstår 2025, påverkar geopolitiska spänningar den globala ekonomin. Globala BNP växer med bara 2,5 procent. De europeiska ekonomierna  förstärks, men tillväxtmarknaderna hålls tillbaka av handelsrestriktioner, klimatförändringar och tekniska hinder. Inflationen och räntorna faller, men höga statsskulder och försvarsbudgetar begränsar regeringarnas kapacitet att investera.

FORDON
Efter att nästan ha stannat upp under 2024 ökar nybilsförsäljningen med 2 procent 2025. Försäljningen av nya lastbilar ökar med 4 procent tack vare utbyggnad av infrastrukturen på tillväxtmarknader. Elfordon är enda ljusglimten på bilmarknaden och växer med nästan en fjärdedel, trots fortsatt lägre efterfrågan. Oron för räckvidden och höga priser driver köparna mot andra bilmodeller.

Försök att minska fordonsutsläppen står i fokus. Norge är först med att göra alla nya bilar utsläppsfria till 2025, men skåpbilar missar målet. Australien ligger efter, men inför standarder för bränsleeffektivitet. EU har dock flyttat fram implementeringen av Euro 7-standarderna till 2028. Trots detta stöter bilar som drivs med bensin och diesel på hinder. Fler städer inför utsläppsfria zoner.

Stockholm är först med att förbjuda bensinslukande bilar i stadskärnan. Kina överträffar sina mål för elbilar och står för hälften av världens försäljning. Landets elbilstillverkare vinner mark: BYD är störst i världen och har som mål att sälja 1 miljon fordon utanför Kina. Här bidrar nya anläggningar i Brasilien och Ungern.

Vietnamesiska VinFast fokuserar på Indien och Indonesien. Företag i väst slår tillbaka. Volks­wagen och Tesla utvecklar billigare laddbilar, och Toyota lanserar en självkörande elbil för den kinesiska marknaden. Men högre tullhinder för kinesiska elfordon komplicerar planerna, liksom striktare krav på lokala komponenter. När leveranskedjorna delas upp vänder sig biltillverkarna till nya chip- och batterianläggningar som stöttar elbilsproduktionen.

FLYG OCH FÖRSVAR
Krigen i Ukraina, Libanon och Gaza ökar efterfrågan på vapen, men försvarssatsningarna är ojämnt fördelade. USA satsar mest och höjer sin försvarsbudget med 4 procent, till 884 miljarder dollar, men Kina, som satsar näst mest, ökar investeringarna snabbare. Nato diskuterar ett nytt mål för nationella försvarsutgifter på 2,5 procent av BNP, trots att en av tre medlemmar inte når upp till dagens mål på 2 procent. Försvarsalliansen tar fram en strategi för Ryssland och ger Ukraina 43 miljarder dollar. Men Tyskland planerar att halvera sitt stöd till Ukraina.

EU oroar sig för att USA:s engagemang för Nato minskar och satsar på snabbinsatsstyrkor samt utökar produktionen av granater. Samtidigt blir en stor del av Rysslands utrustning från Sovjettiden oanvändbar. USA stöttar Israel, trots vissa invändningar på hemmaplan. Kinas flotta skapar oro i asiatiska farvatten, och får hjälp av nya diesel-elektriska ubåtar. Filippinerna reagerar med att höja försvarsutgifterna, medan Australien erbjuder utländska medborgare bosatta i landet medborgarskap om de rycker in i försvaret. Japan börjar använda nya drönare och USA satsar på en hypersonisk robot som når en hastighet på 6 115 km/h. 

Håll koll på: Lågt flygande. Trots de globala spänningarna ställer det amerikanska flygvapnet av 250 gamla plan under 2025. Kvar finns färre än 5 000 flygplan, den lägsta nivån på senare år. Nya modeller bidrar, som F-35-planet – om man löser buggarna.

ENERGI
Energiförbrukningen ökar med 2 procent, till rekordhöga 14 500 miljarder ton oljeekvivalenter 2025. Fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av detta och gör att koldioxidutsläppen ökar 1,7 gånger jämfört med 1990 års nivåer. Användningen av kol minskar i Europa och Nordamerika, men inte i Indien och Ryssland. Kinas kolkonsumtion närmar sig sin toppnivå. 

Mer olja kommer också att brännas. OPEC+ fortsätter att minska oljeproduktionen och gör att Brent-priserna ligger på cirka 77 dollar/fat under 2025, även om produktionen utanför OPEC (främst från Sydamerika) ökar kraftigt. EU minskar beroendet av rysk olja när Tjeckien ansluter till import via pipeline från Italien. De baltiska länderna kopplar bort sig från Rysslands kraftnät, men rysk gas flödar fortsatt till Europa, främst via Bulgarien. 

Den gröna energin blomstrar. För­nybar energi (inklusive vattenkraft) utgör 14 procent av det globala utbudet. Vind- och solkraft levererar en sjättedel av all el. Gujarat får en enorm solkraftspark som levererar
4 procent av Indiens energi. Zambia bygger solkraftsbaserade mininät för avlägsna byar. Texas får sin första nätanslutna geotermiska anläggning. Kina, Indien, Sydkorea och Turkiet driftsätter (koldioxidfria) kärnkraftsreaktorer. Då finns det 447 globala reaktorer.

Håll koll på: Bara vatten. Kina  överträffar sitt mål att producera mer än 200 000 ton grön vattenkraft. Inre Mongoliet och provinsen Gansu, i norr och nordväst, planerar att producera flera gånger så mycket på egen hand. Haken? Nya pipelines behövs för att transportera energin till Kinas tätbefolkade östra del.

FINANSIELLA TJÄNSTER
Bankerna försöker påverka lagstiftarna under 2025 när Basel 3-reglerna börjar gälla. Amerikanska banker, som är rädda för sjunkande räntor, motstår pressen att öka sina kapitalbuffertar. Återfall kan utlösa protester från konkurrenterna i EU, men bankerna i Asien är mer optimistiska. Lagstiftarna oroar sig över lån till kommersiella fastigheter, mot bakgrund av omställningen till hybridarbete. De globala banklånen ökar med 7 procent till 112 000 miljarder dollar. 

Klimatförändringen påverkar försäkringsbolagens beräkningar. Men schweiziska Re, ett försäkringsbolag, förutspår att snabb tillväxt för branschen: livförsäkringspremierna uppgår till 3 100 miljarder dollar och andra försäkringspremier till 4 800 miljarder dollar. Regler om hållbarhetsrapportering skärps och företag inom EU publicerar sina första hållbarhetsrapporter. Men en amerikansk motreaktion mot ”hållbara” investeringar sprider sig. 

Kontanter är på väg ut: det finns 2 miljarder kreditkort i världen, men bara 3 miljoner uttagsautomater 2025. Gränserna mellan banker och fintech-företag suddas ut. Filippinerna tillåter nya digitala banker. Spanska BBVA etablerar en digital bank i Tyskland. Brasilien går vidare med sin digitala centralbanksvaluta, Drex. EU överväger en digital euro. Den amerikanska dollarn dominerar dock och motverkar Kinas insatser för att utöka användningen av yuanen utomlands.

håll koll på: Fullt hus. Trots Brexit behandlar LCH, ett clearinghouse i London, fortfarande kring 95 procent av alla ränteswappar i euro och de flesta som är i dollar. EU ville att investerarna skulle ha gå till exempelvis tyska Eurex till 2025. Så har det inte blivit (än).

MAT OCH JORDBRUK
De flesta livsmedelsråvaror blir billigare under 2025 när utbudet ökar. EIU:s index för livsmedel, foder och drycker faller till 25 procent under toppnivån från 2022. Drycker och socker faller mest, medan priserna på oljefrö och spannmål är mer stabila. I takt med att El Niño mattas av,  orsakar La Niña skada på skördarna i Nord- och Sydamerika och stärker dem i Asien. Veteproduktionen åter­hämtar sig trots situationen i Ukraina, som är en ledande producent. Indien släpper på restriktionerna på risexport när de globala priserna sjunker. Kakaopriserna faller med en fjärdedel. 

Palmoljeproducenter och kaffemarknaderna får ett extra år på sig att förbereda sig för EU:s försenade avskogningsregler. Samtidigt flyttar amerikanska dryckestillverkare fram målen för plastanvändning. Men nya EU-regler främjar kompostering av mat och återvinning av plast. Kina reglerar livsmedelstillsatser och Japan livsmedelsförpackningar. Storbritannien utökar incitamenten för hållbar jordbruksverksamhet. Men det saknas pengar för en global plan för biologisk mångfald. Skatter på ”syndiga” varor som tobak, alkohol, fett och socker blir vanligare. Tyskland kan införa en skatt på kött. 

Konsumenterna lägger 11 500 miljarder dollar på mat globalt, nästan 6 procent mer än 2024. De äter mer fisk och kött. Samtidigt säljs mer vegansk mat. Men trots ökad matförsäljning, minskar livsmedelsföretagens vinster. Unilever skär ned på 7 500 arbetstillfällen och Danone fokuserar på näringsprodukter.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Hälso- och sjukvårdssystemen får det tufft 2025 när befolkningarna åldras och personalen kämpar. Nästan 12 procent av världens befolkning är 65 år eller äldre. Men ändå läggs bara 10 procent av globala BNP på hälsa, en minskning från 11 procent under covidpandemin. De globala utgifterna uppgår till 11 000 miljarder dollar, varav nästan hälften spenderas i USA. 

De offentliga sjukvårdsförsäkringarna byggs ut. Förenade Arabemiraten kräver att utländska medborgare ska vara försäkrade. Kina försöker förbättra de allmänna sjukhusen. Trots det kommer Världshälsoorganisationens (WHO) mål om att universell hälso- och sjukvård ska omfatta ytterligare 1 miljard människor globalt inte att uppnås. Nigerias planer på ett universellt system går i stå. Den indiska rege­ringen uppfyller inte sina utgiftsmål. USA diskuterar kostnaderna för Obamacare-subventionerna. 

WHO inleder sin 14:e fyraårsplan, med fokus på klimatförändring. Varningssystem vid extremväder utvecklas när fler dör. Amerikanska biltillverkare sätter in värmelarm i bilarna. Ett försenat pandemiavtal undertecknas. Antalet fetmaläkemedel ökar kraftigt när Kina och Indien tillverkar billigare varianter. Novo Nordisk försöker omvandla sina fetmamediciner till behandlingar vid hjärtsjukdom. När nya, dyra behandlingar tillkommer ökar också den totala läkemedelsförsäljningen till 1 700 miljarder dollar. 

Håll koll på: Preppa för pest. Vacciner utvecklas under 2025. Bavarian Nordic tillverkar 10 miljoner vaccindoser mot mpox. Forskarna testar ett vaccin mot fågelinfluensa och ett engångsvaccin mot coronavirus. Kanske tas mRNA-vacciner mot cancer fram.

Tänk om?

Kina dominerar inom kritiska mineraler, inklusive metaller och sällsynta jordartsmetaller, som används i halvledare, batterier och grön teknik. 2022 producerade landet 67 procent av alla litiumprodukter, 73 procent av all kobolt och 95 procent av all mangan. Tänk om Kina stryper exporten av kritiska mineraler? Så kan bli fallet om man vill värna de egna behoven eller bråka med andra länder. Som en reaktion på västerländska exportrestriktioner för halvledare införde Kina exportkontroller på grafit (som behövs i litiumbatterier), germanium och gallium (som båda är viktiga i elektronik). Priserna fördubblades och drabbade chiptillverkningen.

2024 ledde kontroller på antimon (viktigt i vapen) också till högre priser. Restriktionerna kan omfatta mineraler som är kritiska för länder i väst – som volfram, magnesium eller sällsynta jordartsmetaller. Västerländska ledare svarar på åtgärderna och ger subventioner samt påskyndar tillståndsgivningen för gruvor och anläggningar. Resursrika länder som Brasilien utnyttjar möjligheterna. Företag som Tesla investerar i bearbetning av råvaror. Men det kan ta flera år att ersätta den kinesiska exporten.

INFRASTRUKTUR
Grön politik utlöser massor av nya byggprojekt under 2025. De fasta bruttoinvesteringarna, ett mått på investeringar i infrastruktur, ökar med 6 procent till 28 000 miljarder dollar (cirka 25 procent av globala BNP). Nästan en femtedel genomförs i USA, där subventioner stimulerar till investeringar, men det motsvarar ändå inte infrastrukturbehoven. Europa och Kina investerar kraftfullt i grön infrastruktur och digitala nätverk. 

Pengarna kommer från stater, pensionsfonder och statliga investeringsfonder samt privata företag. En stor del går till förnybar energi (se Energi). Detta bidrar i sin tur till digitaliseringen, men det ökade antalet datacenter belastar elnäten. 5G-nät byggs också ut – gradvis (se Telekom). Världsutställningen i Japan ger en bild av den digitala framtiden och Saudiarabien investerar i Neom, en futuristisk stad.

Transportinfrastrukturen släpar efter, trots en omställning till grönare resor. Europa får se en renässans för järnvägarna, med ett nattåg från Bryssel till Venedig och nya avgångar från Amsterdam. Östeuropa får en järnvägsförbindelse direkt mellan Budapest och Belgrad. Indien bygger vägar och nästan 13 000 km tillkommer under året fram till mars 2026. Kina bygger ut hamnar i Afrika och öppnar en i Peru, vilket stärker handelsrutterna – och landets försvar.

Håll koll på: Trubbel att vänta. Krig och nätsabotage hotar infrastrukturplanerna 2025. Effekterna av kriget mellan Gaza och Israel skapar risker för kraftverk och Suez-kanalen. FN går vidare med ett avtal om cyberbrott. Hundratals miljoner cyberangrepp på kritisk infrastruktur genomförs under 2025.

IT
Kanske borde det här avsnittet ha rubriken ”AI”. Vurmen för AI bidrar till att de totala it-investeringarna ökar snabbare, med 8 procent till 3 600 miljarder dollar under 2025. Investeringarna i och intäkterna från datacenter ökar när fler företag försöker dra fördel av ChatGPT och andra stora språkmodeller. I USA investerar cirka 30 procent av företagen 10 miljoner dollar eller mer i AI, en ökning från 16 procent 2024, uppger revisionsbolaget EY. Apple försöker introducera sitt verktyg för generativ AI, Apple Intelligence, till fler iPhone-användare. 

En del av investeringarna kan visa sig vara missriktade. Konsultföretaget Gartner förutspår att 20 procent av projekten inom generativ AI inte tar sig förbi ”koncepttestskedet”. Också de projekt som klarar sig längre lever inte alltid upp till förväntningarna. Samtidigt kommer lagstiftarna i kapp. Under 2025 börjar delar av EU:s AI-lagstiftning att gälla. Afrikanska unionen försöker ta fram en gemensam AI-strategi. 

När det gäller maskinvara för­söker Nvidia, ledande inom AI-chip, skaka av sig konkurrenter som Arm och Google. Olika länder vill locka till sig chiptillverkare för att skydda leveranskedjorna. TSMC i Taiwan hoppas öppna sin första, sedan länge försenade, anläggning i USA. Amerikanska Micron tillverkar sitt första chip i Indien.

Håll koll på: Segt för kvant. FN har utsett 2025 till International Year of Quantum Science and Technology när forskningsfältet firar 100 år. Kvantdatorer kan utföra operationer många miljoner gånger snabbare än dagens maskiner. Men det kan ta tid innan de används brett.

MEDIER OCH UNDERHÅLLNING
Inget OS. Färre stora idrottsevenemang. Och inget val i USA. 2025 blir mindre spännande för annonsörerna än 2024. Tillväxten för de globala annonsintäkterna minskar under 2025, till cirka 4 procent, enligt reklamjätten Dentsu. Försäljningen av digitala annonser – mer än 60 procent av totalen – ökar i den långsammaste takten sedan 2020. 

Annonsörerna satsar på andra digitala verktyg. AI är på modet när det gäller att skapa annonser, men mediejättarnas kamp med AI-företagen om upphovsrätt och andra frågor fortsätter. Sociala medier, som är avgörande för annonsörerna, granskas av lagstiftarna. Amerikanska lagstiftare fortsätter att tampas med kinesiska TikTok. Malaysia tvingar stora teknikplattformar att ansöka om licenser, vilket irriterar alla som värnar yttrandefriheten. 

Kabel-tv ligger på dödsbädden. 2025 har 72 procent av alla amerikanska hushåll antingen dragit ur sladden eller har aldrig haft kabel-tv. Utvecklingen har påskyndats av att streamingplattformar som Amazon Prime och Hulu inför lägre prisnivåer om man accepterar reklam. Dödsstöten kommer när livesänd sport försvinner från kabelplattformarna. Från 2025 har Amazon rättigheterna till alla NBA-matcher i 11 år. World Wrestling Entertainments veckoprogram flyttar till Netflix. 

Streamingbolagen påverkar också biofilmer negativt. Inte heller under 2025 återhämtar sig biointäkterna till nivåerna före pandemin. Konsultföretaget PwC beräknar att de uppgår till 41 miljarder dollar. Biograferna får draghjälp av försenade ”Avatar 3” och den åttonde filmen i ”Mission Impossible”-serien. 

Håll koll på: Drömfabrik. Disney har haft det svårt i Indien. Men drömmarna kan gå i uppfyllelse 2025 när deras indiska bolag går samman med Reliance Industries streamingverksamhet, ett lokalt jättebolag. Det nya företaget har 750 miljoner tittare i Indien.  

METALLER OCH GRUVDRIFT
Grön politik och ökat byggande ger högre metallpriser under 2025, trots att priserna på andra industriråvaror minskar. EIU:s index för basmetaller stiger med 7,5 procent, över toppnivån från 2022. Efterfrågan på elkablar och batterier stärker kopparpriserna. Infrastrukturinvesteringar stärker priserna på stål, järnmalm och aluminium samt galvaniserad zink. Tenn utvecklas starkt tack vare konsumtionen av elektronik. Guld, som varit en säker hamn under perioder av osäkerhet, blänker och diamanter återfår sin lyster. 

Men nickel, kobolt och litium ökar bara långsamt i värde när elbilsförsäljningen försvagas och biltillverkarna experimenterar med nya typer av batterier. Blypriserna pressar sig uppåt, medan platina och palladium faller. 

Gruvföretagen investerar på en stabil nivå. Anglo-American investerar 5,7 miljarder dollar, Vale satsar 6,5 miljarder dollar. Alla försöker uppvakta investerarna. Ecuador erbjuder tillstånd för gruvdrift och Chile erbjuder avtal om litium. Kinas grepp om sällsynta jordartsmineraler (se Tänk om?) utlöser en jakt på alternativ – även på havets botten.

Håll koll på: Olika poler. Polar­forskning får en ny innebörd 2025 när Norge säljer delar av sina havsbottnar till gruvdrift. Investerarna letar efter koppar, nickel och mangan. Norge menar att havsbaserad gruvverksamhet kan vara hållbar. Det lär mötas av protester.

FASTIGHETER
Sjunkande räntor stärker fastighetsmarknaderna under 2025, även om stadskärnorna fortsatt är tystare än före pandemin. Kontorshyrorna stiger när fler arbetsgivare kräver att personalen ska visa sig på kontoret ett par dagar i veckan. Butiker med bra lägen klarar sig bra. Men lager­hyrorna planar ut när näthandelns kraftiga uppgång mattas av. Turiststäder får en positiv utveckling, men det byggs få hotell, utom i Gulfstaterna och Indien. 

Hyrorna blir billigare, men bostadsbristen gör ändå att nivån är för hög för många. Olika länder stimulerar till ökat byggandet, i synnerhet i Europa. I Storbritannien använder man en del av grönområdena utanför städerna till att bygga 1,5 miljoner bostäder. I Nederländerna återhämtar sig byggbranschen, medan utvecklingen kan vända för Spaniens försvagade bostadsmarknad. Med fler bostäder minskar antalet personer per hushåll till 2,4 i Europa och 3,3 globalt. 

Tillsynsmyndigheter i Europa håller ett öga på bostadsbubblor. I Kina faller bostadspriserna med 4 procent trots insatser från staten för att stabilisera den problemtyngda sektorn. Värdena på kontorslokaler faller i USA, medan antalet dåliga lån ökar. Globalt förfaller bostadslån för 2 100 miljarder dollar, tre fjärdedelar av dem i USA. Energibesparingsmål får också effekt. I EU behöver många äldre byggnader renoveras – eller bli ”strandade tillgångar”.

Tänk om?

Oron för att tekniken ska ta människors jobb har förmodligen alltid funnits, men har fått nytt liv i och med AI. Hittills har oron varit överdriven. Den globala arbetslösheten är låg. I USA låg AI-relaterade uppsägningar för helåret fram till augusti 2024 på låga 7 126, eller 1 procent av totalsiffran, enligt bemanningsföretaget Challenger, Gray & Christmas. Företagen uppger dock att uppsägningarna ökar. Tänk om AI gör att massor av jobb försvinner?

Enklare jobb, som kundtjänstmedarbetare, kan försvinna. Fintech-företaget Klarna säger att företagets nya digitala assistent kan ersätta 700 människor. Kanske försvinner många jobb på callcenter. Kompetenta medarbetare inom allt från finans till kodning kan bli mer produktiva med hjälp av AI, men påverkas om det behövs färre smarta människor. Kreativa typer som röstskådespelare kan tystna på grund av artificiella röster och influerare tvingas kanske konkurrera med digitala avatarer. Om AI höjer produktiviteten hos dem som redan har ett jobb, kan unga jobbsökande dra nitlotten. Man kan bara hoppas att AI, i likhet med tidigare innovationer, både får gamla jobb att försvinna – och skapar nya.

DETALJHANDEL
Volymerna i den globala detaljhandeln ökar med mer än 2 procent under 2025 jämfört med föregående år. Det är den snabbaste uppgången sedan 2021 och får stöd av den lägre inflationen. Detta sker trots de ekonomiska hinder som påverkar både fysiska butiker och näthandlare. Högre räntor och kreditkortsskulder leder till minskad konsumtion av sällanköpsvaror. Många kedjor stänger därför butiker, bland annat den amerikanska lågpriskedjan Family Dollar. Även återförsäljare av möbler och andra hushållsvaror i rika länder har det tufft. 

Andra hinder är kopplade till lagstiftning. Amerikanska lagstiftare skyddar företag i landet genom krafttag mot Shein och Temu, de kinesiska lågprisföretagen på nätet. Ett annat kinesiskt företag, TikTok, planerar att lansera sin Shop-funktion i Europa, samtidigt som företagets framtid i USA är hotad. Näthandeln i USA (liksom i Asien) svarar för cirka 18 procent av all försäljning, högre än det globala genomsnittet. 

När handeln blir miljövänligare ökar byråkratin. Franska lagstiftare försöker förbjuda reklam för ”snabbmode” för att minska utsläppen (textilier som används av EU-medborgare genererade 270 kg koldioxidekvivalenter per person 2020). I syfte att öka återanvändningen och återvinningen kräver EU att företagen separerar begagnade kläder och skor från annat avfall. Miljön (och plånboken) får fler unga konsumenter att köpa begagnade kläder: ThredUp, en plattform för vidareförsäljning, uppger att begagnat svarar för 10 procent av modemarknaden 2025.

TRANSPORT OCH LOGISTIK
Spänningarna i Mellanöstern skapar störning i trafiken genom Suezkanalen, den kortaste länken mellan Asien och Europa, i början av 2025. Fartygen får ta vägen runt Godahoppsudden, vilket förlänger resorna – och gör att Egypten blir av med hundratals miljoner dollar i intäkter. Fler förseningar och förluster för rederier globalt kan uppstå när missnöjda hamnarbetare strejkar.

Lagstiftning kan också ställa till problem för rederierna. Från 2025 måste de betala om de förorenar. 40 procent av utsläppen omfattas av EU:s system för utsläppshandel. Den andelen ökar till 100 procent till 2027. EU:s lagstiftare har också fullt upp med att slå till mot regler som ger tullfrihet för varor med lågt värde. Det påverkar den gränsöverskridande e-handeln, som hittills gynnat flygtransportföretag. 

För lastbilsbranschen blir vägen också skakig. En tuff arbetsmiljö gör det svårt att rekrytera nya förare när de äldre går i pension. Bara i Australien finns det tiotusentals lediga jobb och arbetskraftsbristen väntas fortsätta under 2025 och framöver.

Håll koll på: Sikta högt. Kina vill förvandla Hainan, i Sydkinesiska sjön, till ett handelsnav. Den tropiska ön planerar att inrätta en frihandelszon under 2025 för att öka importen. Men att konkurrera med Hongkong blir som att segla rakt in i en storm. 2023 hanterades containrar motsvarande drygt 14 miljoner TEU i Hongkong, vilket ska jämföras med under 2 miljoner i Hainan.

TELEKOM
Allt eftersom intresset för äldre mobilteknik minskar, ökar 5G-abonnemangen kraftigt: med mer än 25 procent, till 2,8 miljarder 2025. Det uppger telekomföretaget Ericsson. 5G-mobiler svarar för tre fjärdedelar av försäljningen och bidrar till att leveranserna av smartphones ökar med 2 procent, enligt analysföretaget IDC.

Trots detta har det tagit tid att implementera 5G-täckning och det är först på senare tid som över 50 procent av abonnenterna i USA omfattas. I Pakistan, som har både ekonomiska och politiska problem, avslutar man sin auktion om 5G under 2025. Afrika släpar långt efter och färre än en tredjedel av länderna har lanserat 5G-tjänster. 3GPP låter sig inte avskräckas, utan börjar arbeta på 6G under 2025. 

Utvecklingen av fasta internettjänster går långsamt. Valutaproblem och risken för att telekominfrastruktur stjäls gör att Nigeria inte når sitt ambitiösa mål att bygga ut bredbandstillgången till 70 procent av medborgarna till 2025. Bara 81 procent av Indiens befolkning har tillgång till internet. 

Internationell uppkoppling är främst beroende av kablar på havsbotten, som kan utsättas för risker vid konflikter. 2025 köper den franska regeringen Nokias havskabelverksamhet. Vietnam har planer på upp till fyra nya kablar, i ett försök att tredubbla sina internationella länkar till 15 till 2030. Mer hjälp för nätanvändare kan komma under 2025 från företag som OneWeb och Elon Musks StarLink, som tillhandahåller internettjänster via satelliter.

RESOR OCH TURISM
Turistresorna ökar till 1,6 miljarder 2025 och stärker ekonomierna, men stör lokalbefolkningen. Den kinesiska turismen i utlandet överträffar nivåerna från före pandemin. Thailand gynnas av att ha gjort visumkraven mer generösa. Indonesien kan vara på väg åt samma håll. Kina inför mindre strikta regler för utländsk turism. Men turisternas intresse för att handla utomlands minskar. Asiens andel av turistkonsumtionen uppgår ändå till 37 procent, ungefär samma nivå som Europa. 

Europa attraherar dock mer än hälften av alla internationella resenärer. Protesterna mot överturism fortsätter. Städer sätter gränser för korttidsuthyrning. EU förbättrar övervakningen genom att kräva att turister från mer än 60 länder, inklusive Storbritannien och USA, betalar 7 dollar för viseringsfrihet. Norge begränsar hur många som får besöka Svalbard. Men vissa delar av Mellanöstern och Afrika välkomnar fler resenärer, som Saudiarabien, och Zambia investerar i hotell. 

”Hållbara” resor blir på modet – från EU till Nya Zeeland. Fler flygbolag ansluter sig till Corsia, ett samarbete för utsläppsminskning. Storbritannien ställer krav på grönare flygbränslen. Men den globala turistindustrin står för 5–8 procent av växthusgaserna. Kinesiska Comac visar upp sitt C919-plan och tar marknadsandelar från Airbus och problemtyngda Boeing.

Håll koll på: Indisk turism. 2025 ökar antalet indier som reser utomlands med 17 procent till 29 miljoner – en snabbare tillväxt än Kinas. Många besöker Mellanöstern och USA, men cirka 70 procent stannar kvar i Asien tack vare viseringsfrihet. Indiska turister spenderar 1 400 dollar per person, betydligt mer än det globala genomsnittet på 1 033 dollar.