Sirius Shippings grundare: ”Vi har aldrig tjänat så mycket pengar”
På lilla Donsö i den göteborgska skärgården lever den svenska rederinäringen kvar i all välmåga. Härifrån ägs och styrs ett tiotal av Sveriges rederier. Jonas Backman är grundare av Sirius Shipping.
Text: Jill Bederoff, Dagens industri. Publicerad i Världen Om. ©2025 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
På den lilla ön Donsö finns flertalet av Sveriges rederier som drivs av familjer som bor på ön, de flesta i flera generationer. Att Sverige har svenskflaggade fartyg är av allt större betydelse, inte minst ur ett beredskapsperspektiv när den geopolitiska osäkerheten ökat markant.
Följ dessa koordinater 57.6017° N, 11.8069° E, så hamnar du på Donsö, en ö i den göteborgska skärgården som nås efter en cirka 15 minuters båtfärd från fastlandet. På väg ut till denna på många sätt unika lilla ö, med drygt 1 500 boende, passerar vi under bron som sedan början på 1980-talet binder ihop Donsö med sin ungefär jämnstora systerö Styrsö. Med vitmålade tätt byggda hus påminner Donsö om vilket västkustsamhälle som helst, om det inte vore för den djuphamn på öns västra flank som byggdes 2018 i syfte att härbärgera fiske- och handelsfartygen.
”När den skulle finansieras behövde vi få fram 4 miljoner kronor. Men det dröjde inte mer än ett dygn från det att jag tryckte på knappen på datorn tills att pengarna var hemma. Rederierna och företagen på Donsö såg nyttan med investeringen”, berättar Jonas Backman, utan att göra något för att dölja sin stolthet.
Foto: Emelie Asplund
Han är grundare av och vd i Sirius Shipping, tillika ordförande i Donsö Fiskehamnsförening, som ansvarar för den ”nya” djuphamnen.
Här kan även hans stora fraktfartyg, som går cirka 9,5 meter djupt när de är fyllda med last, ligga. Även om det så klart inte är här, i hamn, som han vill ha sin dyrbara flotta.
”Nej, absolut inte. Fartygen ska vara i uppdrag med effektiva operationer, in och ut i hamn.”
Livet på Donsö kretsar, som på många öar i Göteborgs skärgård, runt kyrkan. På Spjällevägen huserar Missionsförsamlingen, en del av Equmeniakyrkan, med sina 500 medlemmar. Församlingen karaktäriseras av hög aktivitet och vänförsamlingar i andra delar av världen.
Men livet på ön kretsar framför allt kring det som gör den unik, rederierna. Redan i början av 1900-talet byggdes Donsös första bunkerbåtar, Anna Mari och Oljaren, vars livsuppgift var att förse andra fartyg med bränsle. Här föddes också branschens nestor, Stenasfärens grundare Sten A Olsson. Stenaflaggan vajar fortfarande bland de andra Donsörederiernas flaggor på hamnpiren.
”Många tror att det är något slags syndikat här ute, men det är det inte fråga om. Men det vi har här är en kultur, kulturen att driva fartyg. En kultur som går i arv.”
Familjen Backmans Sirius Shipping är det senaste tillskottet till Donsös, beroende på hur man räknar, mellan åtta och tolv rederier. Från platsen vid hamnen, där Sirius Shippings nybyggda kontor ligger, kan man se de övriga rederiernas kontor. De som fortfarande styr hela eller delar av sin verksamhet från ön.
”Där ligger Donsötank och där har du Tärntank och Älvtank”, säger Beda Backman Samuelsson, brorsdotter till Jonas Backman, när vi tar en tur runt i hamnen för att hämta lunchfisken. Hon tillhör tillsammans med Nils Backman, son till Jonas och med när vi besöker ön, nästa generation av familjen. Totalt jobbar sex av grundarbarnen i firman. Huruvida någon av dem är utsedd till påläggskalv är inget som vi berör under intervjun.
Det var 1994 som Jonas Backman, bröderna Daniel och Anders och pappa Yngve, beslutade sig för att följa den väg som så många andra invånare på Donsö valt före dem.
”Vi fick en vision och tänkte att om alla andra kan driva ett fartyg så kan vi också göra det.”
Tellus, tillverkad 1959 på Kållandsö i Sverige och med en längd på 44 meter, blev familjens första fartyg.
”Den hade vi faktiskt bara ett par år innan vi fick förmånen att köpa en till. Styrkan, och anledningen till att vi har kunnat växa under de drygt 30 år som gått sedan starten, är vår personal och att vi jobbat tätt ihop med investerare och banker.”
För det handlar om miljardinvesteringar. Inte minst efter att Jonas Backman och de andra i företagsledningen efter många sömnlösa nätter valde att storsatsa på framtiden, i vad han benämner Sirius 2.0.
”Vi har gått från 10, 11 procent förnybara bränslen, som frityrolja, tallolja eller rapsoljor, till över 50 procent i våra lasttankar i dag.”
Jonas Backman
”Eftersom vi enligt gällande regler endast får använda våra fartyg i 20 år, så var det dags för en generationsväxling. Det har varit mycket ångest för oss, från 2018, när vi först började prata om satsningen, till 2023 när vi började lägga beställningarna.”
Det handlar om investeringar på cirka 3 miljarder kronor, berättar Jonas Backman. Men det var inte bara pengarna som oroade, utan också huruvida den bild de skapat av framtidens energitransporter kommer att stämma överens med verkligheten.
”Vilka produkter kommer vi se de närmaste 20 åren? Hur kommer produkterna utformas? Får vi våra gamla fartyg sålda? Det var många frågor som skulle besvaras innan vi vågade satsa på nya fartyg.”
I dag äger Sirius Shipping 13 fartyg och 7 nya är på väg in. Jonas Backman och hans bror Daniel, som är gammal sjökapten, är just hemkomna från Kina där 6 av de nya fartygen håller på att byggas. Det blir två riktigt stora, 15 000 dödviktston och 147 meter långa. De går loss på drygt 400 miljoner kronor styck.
De nya fartygen bär alla Pathway to zero i sina namn. Även om sjöfarten står för cirka 4 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser i dag, tillhör den tillsammans med flyget de snabbast växande utsläppskällorna som orsakar klimatförändringar. För att minska EU:s utsläpp med 55 procent till 2030 och nå nettonollutsläpp 2050, har sjötransporter bland annat fått krav på reduktionsplikt och inkluderats i systemet för handel med utsläppsrätter (ETS).
Sirius Shipping har lagt ned mycket arbete på att göra fartygen energieffektivare, alltifrån att minska skrovets motstånd i vattnet till stora propellrar med hög verkningsgrad.
”Och så utrustar vi båtarna med batterier som hjälper oss att använda färre maskiner ombord när vi gör hamnanlöp och hamnoperationer”, säger bolagets miljöchef Benjamin Fhager.
Men det handlar också om de kunder som Sirius Shipping jobbar med, tillägger Jonas Backman och berättar att lasten blivit allt grönare.
”De senaste fyra, fem åren har det skett en väldigt stor förändring. Vi har gått från 10, 11 procent förnybara bränslen, som frityrolja, tallolja eller rapsoljor, till över 50 procent i våra lasttankar i dag. Vi har medvetet sökt samarbete med kunder som ligger långt framme på området och har utrustat våra fartyg med lasttankar som är lätta att rengöra och kan värmas upp med hjälp av värmeslingor.”
Den egna fartygsflottan körs fortfarande främst på diesel, förutom de fartyg som använder flytande naturgas, LNG. Men alltifrån biodiesel, biogas, biometanol och elektrobränslen ligger i korten, berättar Benjamin Fhager.
När Sirius Shipping väntas nå nettonoll är inget som Jonas Backman vill prata om, men menar samtidigt att bolaget är för litet för att gå i första ledet.
”Våra investeringar är anpassade efter framtidens regelverk”, tillstår han.
Bliv vid din läst är annars ett motto som verkar gälla i Sirius Shipping. Både vad gäller att fortsätta fokusera på flytande last och bedriva transporter som rör sig på våra nordliga breddgrader.
”Våra fartyg, som nu är upp till 15 tusen ton, är relativt små i sjöfartssammanhang. Vi kör ganska korta sträckor, bara i norra Europa, med två, tre dygn till sjöss”, säger Jonas Backman.
Att transportera i Suezkanalen är inget som Sirius Shipping ägnar sig åt, varken före eller efter att de geopolitiska oroligheterna exploderade i området.
”Nej, det händer sällan. Våra fartyg är för små för det, dessutom gör vi en poäng av att våra fartyg är så effektiva som möjligt och gör många resor, in och ut i hamn. Där ligger vi långt framme.”
Jonas Backman säger att han skäms när han tillstår att den fullskaliga ryska invasionen i Ukraina har fått gynnsamma effekter för såväl Sirius Shipping som de andra rederierna på Donsö, eftersom ryska hamnar och produkter uteslutits från den internationella handeln.
”Vi har aldrig haft en sådan orderingång till Donsös rederier som vi har just nu och aldrig tjänat så mycket pengar. Att vi redan har bokningar på de nya båtarna i orderboken känns förstås betryggande.”
Omsättningen för bolagets tre delar, Sirius Agency, Sirius Chartering och Sirius Shipping, ligger i dag på 1,4 miljarder kronor och vinstmarginalen ligger någonstans mellan 8 och 10 procent.
”Det är rätt häftigt att 50 procent av den svenska handelsflottan kontrolleras från Donsö i dag.”
Uttalandet ska ses i ljuset av en bransch vars glansdagar i Sverige sedan länge passerat. Till följd av bristande konkurrensvillkor har den svenska handelsflottan minskat med över 60 procent sedan år 2001, enligt statistik från Svensk sjöfart.
På 1990-talet fanns det över 350 svenskregistrerade fartyg, som också uppbär sjöfartsstöd. I dag ligger antalet runt 100. Det kan jämföras med exempelvis Danmark som har 740 flaggade fartyg.
”Det finns alltid en konkurrens, det finns inget gulligt med det. Det är rått så in i bomben.”
Jonas Backman
Fler svenskflaggade fartyg är av stor betydelse, inte minst ur ett beredskapsperspektiv när den geopolitiska osäkerheten ökat markant.
”Jag vill ju helst ha alla våra fartyg under svensk flagg. Men jag kan ju inte bygga och fördyra mina fartyg gentemot konkurrenterna för att marinen ska använda dem i händelse av krig. Nej, nej. I dag ställer den svenska flaggan förlegade särkrav vid nybyggnation av fartyg som skapar en osäkerhet inför val av flagg. För att få en framtida inflaggning av fartyg till Sverige måste myndigheterna anamma de internationella regelverken. Då flaggar Sirius alla nybyggen svenskt.”
Förutom den politiska aspekten och en rädsla för att andra delar av Europa också kommer att drabbas av krig, är hans största bekymmer att det finns för få unga i Sverige som är intresserade av sjöfarten. Över hälften av de cirka 200 anställda i Sirius Shipping som jobbar ute till sjöss är från Filippinerna.
”Därför tar vi ofta hit skolklasser och försöker informera dem om vad den här branschen handlar om och har att erbjuda.”
Framtidens svenska städer
Nya svenska stadsdelar har potentialen att bli föregångare inom hållbar stadsplanering med smarta funktionella lösningar. Men, enligt urbanisten Josef Conning räcker det inte.
Det är svårt att undvika att fundera över hur så många konkurrenter kan samsas på en och samma ö utan att bli osams.
”Det finns alltid en konkurrens, det finns inget gulligt med det. Det är rått så in i bomben. Men när vi träffas pratar vi aldrig om det kommersiella.”
Att samarbete är något som Donsörederierna ägnar sig åt manifesteras inte minst i det event som anordnas på ön vartannat år, Donsö Shipping Meet. Liksom för djuphamnen är det Jonas Backman som sitter på ordförandeposten. Då, i början av september, fylls den lilla ön på med nästan 3 000 personer.
”Vi har bedrivit den här shippingmässan på Donsö sedan 2009. Vi bjuder in shippingbolagen och leverantörer, och anordnar 20 minutersslottar med speeddating. Besökarna ser ett stort värde i att komma hit. De vet att de kan göra affärer på Donsö.”
Kort om …
Donsörederierna
• Donsötank
• Furetank
• OljOla
• Kiltank Rederi
• Northern Offshore Services
• Sirius Shipping
• Tärntank
• Veritas Tankers
• Älvtank
• Ektank
Här föddes också branschens nestor, Stenasfärens grundare Sten A Olsson.
Sirius Shipping
Grundat: 1994 av Jonas Backman, pappa Yngve och bröderna Daniel och Anders.
Vd: Jonas Backman
Verksamhet: Energitransporter med fokus på flytande last. Tidigare bensin och diesel, i dag förnybara bränslen till 50 procent. Geografiskt fokus är norra Europa.
Antal fartyg: 13 och 7 nya på väg.
Dotterbolag: Sirius Agency, som jobbar med hamnanlöpningar såväl för de egna fartygen
som för externa, och Sirius Chartering, som jobbar med att befrakta bolagets fartyg.
Kontor: På Dönsö, i Fiskebäck i Göteborg, i Stockholm och i Danmark.
Omsättning: 1,4 miljarder kronor
Vinstmarginal: Mellan 8 och 10 procent.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om april 2025.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
