Ur Graphic Detail, The Economist, 16 juni 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Det är andra året i rad som livskvaliteten inte har förbättrats i städer runt om i världen, enligt det senaste indexet för levnadsstandard från EIU, The Economists systerföretag. I den årliga undersökningen, som syftar till att hjälpa företag att beräkna lönetillägg när deras personal flyttar till ett annat land, betygsätts 173 städer i fem kategorier: sjukvård och hälsa, kultur och miljö, utbildning, infrastruktur och stabilitet. Resultaten i de fyra första kategorierna har i stort sett varit oförändrade eller förbättrats, men vinsterna har uppvägts av försämrad stabilitet.
Wien är ett typexempel på detta. Den österrikiska huvudstaden hade världens högsta livskvalitet 2022–2024. Men i år förlorade landet sin förstaplats eftersom två avvärjda terroristattacker – på en Taylor Swift-konsert och på en tågstation – drog ned stabilitetsbetyget, som mäter hotet från militära konflikter, civila oroligheter och terrorism. Wien delar nu andraplatsen med Zürich. Köpenhamn, som är en av endast sex städer som har fått högsta betyg i stabilitetskategorin, toppar den totala rankningen i år. Melbourne och Genève kompletterar topp fem.
Mindre orter klarar sig i allmänhet bra i indexet. Endast 3 städer bland de 20 största har fler än 6 miljoner invånare. London och New York ligger på 54:e respektive 69:e plats. Brottslighet och terrorhot är höga i dessa städer. Deras infrastruktur är också överbelastad. Tokyo, världens största stad, hamnar på 13:e plats.
Instabilitet påverkar livskvaliteten även i tabellens andra ände. Damaskus ligger i botten av rankningen. Men störtandet av Bashar al-Assad i december och USA:s beslut därefter att avskaffa de ekonomiska sanktionerna mot Syrien bådar gott för staden i nästa rankning. Kiev ligger bland de tio sämsta för tredje året i rad. Teheran, som placerar sig strax ovanför de tio sämsta, har bombats av Israel, vilket gör det osannolikt att staden ska klättra högre. Militär konfrontation vid gränsen till Kashmir var en faktor som minskade stabilitetspoängen för de 5 indiska städerna i indexet. Karachi, det enda pakistanska bidraget, hade redan ett lågt betyg i denna kategori.
Städerna växer uppåt med allt fler höga hus
Förr bredde städerna ut sig. Nu ser man allt fler höga hus i världen.
Calgary i västra Kanada stod för det största raset i årets rankning och föll från 5:e till 18:e plats. Två av de tre andra kanadensiska städerna i indexet föll också. Detta återspeglar Kanadas långa köer till sjukvård och bostadsbrist. Mark Carney, Kanadas premiärminister sedan i mars, har en hel del att göra. Omvänt har Saudiarabiens Vision 2030, ett program som syftar till att minska ekonomins beroende av olja, bidragit till att Al Khobar, en semesterort som är känd för sina butiker och gallerior, står för den största förbättringen under det senaste året. Staden klättrade 13 placeringar till 135:e plats.
Bland de 30 städer i Västeuropa och 25 i Nordamerika som rankats är det bara en – Aten – som inte når upp till den högsta nivån av livskvalitet, vilket definieras som ett betyg på 80 eller högre. Asien är den tredje bästa regionen när det gäller livskvalitet, även om städerna har en mycket större variation i levnadsvillkor. Nästan hälften av de 20 främsta städerna ligger i Östasien och Australasien. Många sydasiatiska städer rankas betydligt lägre, delvis på grund av stora föroreningar och höga temperaturer.
Utsikterna är blandade. Inflationen, som har försämrat levnadsstandarden under de senaste åren, verkar vara på väg ned. Men de geopolitiska spänningarna ökar och hotar stabiliteten och livskvaliteten överallt.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025. Översättare: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
