Ur The Economist, 16 augusti 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
En ny studie visar med hjälp av satellitdata, att över tusen städer vuxit på höjden i större utsträckning än expanderat på bredden, mellan åren 1993 och 2020.
Det är en speciell känsla att landa i en ny stad. Utsikten innan planet landar avslöjar mycket om en plats. Man kan se om lokalbefolkningen bor tätt ihop i höga hus eller utspridda i låga byggnader. Man kan avgöra om det finns ett tättbebyggt centrum eller om staden brer ut sig glest. En ny studie visar att stadsvyer med låga byggnader en dag kan vara ett minne blott. Städerna växer allt mer på höjden snarare än på bredden.
Städer expanderar när företag blomstrar, jobb skapas och människor strömmar till. Det sker på tre sätt. En slags ”utfyllnad”, där fickor av ledig mark i en stad bebyggs. Det kan också handla om en utveckling i sidled, där byggnader breder ut sig på mark utanför stadskärnan. Men utveckling sker också på höjden, där låga byggnader ersätts av högre.
En ny artikel som publicerats i Nature Cities av Steve Frolking och kollegor baserade i Amerika och Tyskland, har använt satellitdata för att mäta världens städer i tre dimensioner. Tidigare forskning har utgått från satellitbilder för att bedöma utfyllnad och tillväxt i sidled, men studiens författare lade till en smart teknik för att även mäta utvecklingen i höjdled. De har undersökt mer än 1 550 städer från omkring 1993 till 2020 på det här sättet.
Frolking
University of New Hampshire. Foto: J Wicklein
Många växande städer har gått från att expandera utåt till att växa uppåt (se diagram 1). Under 1990-talet växte cirka 80 procent av de stadsområden som utvecklades snabbt främst genom utbredning. På 2010-talet var den siffran bara 28 procent.
Författarna konstaterade att i megastäder, med mer än 10 miljoner invånare, tycks tillväxten följa ett mönster. Övergången från utåt till uppåt sker först i centrum innan omgivande områden följer efter. Det har till exempel skett i Indiens huvudstad Delhi och i Egyptens Kairo. I medelinkomstländer som urbaniseras snabbt dyker det ofta upp informella bosättningar i stadens utkanter där personer som flyttar in från landsbygden bosätter sig. Dessa områden blir successivt en del av den egentliga staden.
Hur fort stadsområdena expanderar skiljer sig också mycket mellan olika delar av världen (se diagram 2). I Afrika, där några av världens fattigaste och minst utvecklade städer finns, var tillväxten långsam under 1990- och 2000-talen, men har accelererat under det senaste decenniet. På mer utvecklade tillväxtmarknader, som Kina och Mellanöstern, började tillväxtökningen under 2000-talet.
Det är kanske inte förvånande att stadstillväxten i de mest utvecklade regionerna – Europa och Nordamerika – har varit relativt långsam i båda riktningarna under de senaste 30 åren.
Här är städerna med högst livskvalitet 2025
Wien har förlorat sin förstaplats till Köpenhamn. Instabilitet hotar livskvalitet överallt.
Allt detta har betydelse för människor och planet. Tätbebyggda städer har ofta högre produktivitet och skapar fler innovationer än vad utspridda stadsområden gör. Invånarna har kortare pendlingsavstånd och bättre tillgång till nöjen och offentliga tjänster. Stora städer tenderar också att ha lägre koldioxidutsläpp per person, eftersom lokalbefolkningen använder bilen i mindre utsträckning. Och när städerna växer uppåt i stället för utåt, kan grönområden som omger staden bibehållas.
Men det finns också nackdelar. Höghus är oftast dyrare att bygga, vilket kan öka ojämlikheten, och trängsel i innerstaden innebär mer föroreningar. Det finns mycket att tänka på nästa gång du tittar ut genom ett flygplansfönster och ser en storstad torna upp sig.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025. Översättare: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
