Det kommande året ger länderna i Nordamerika goda skäl att stärka banden och fira tillsammans. I juni ska Mexiko, USA och Kanada gemensamt stå värd för herrarnas fotbolls-VM. I juli ska de tre länderna inleda en översyn av sitt frihandelsavtal, vilket gör regionen både rikare och mer konkurrenskraftig. Kan det bli två lätta vinster?

Sarah Birke, byråchef för Mexiko, Centralamerika och Karibien, The Economist

Det kommande året ger länderna i Nordamerika goda skäl att stärka banden och fira tillsammans. I juni ska Mexiko, USA och Kanada gemensamt stå värd för herrarnas fotbolls-VM. I juli ska de tre länderna inleda en översyn av sitt frihandelsavtal, vilket gör regionen både rikare och mer konkurrenskraftig. Kan det bli två lätta vinster? 

Om det ändå vore så enkelt. Donald Trump kastar en skugga över båda evenemangen. Han hotar med att flytta fotbollsmatcher inom USA bort från städer som han anser vara farliga. Han saknar auktoritet att göra det, men det hindrar inte honom från att försöka. Själva evenemanget speglar maktförhållandet inom partnertrion: USA ska arrangera 78 av de 104 matcherna, jämfört med 13 var för Mexiko och Kanada. Som värdar kvalificerar alla tre lagen sig automatiskt, men de hamnar i olika startgrupper, så de möts bara om de går vidare. 

Översynen av USA-Mexiko-Kanada-avtalet, USMCA, blir tuffare. De tre spelarna kan komma att ge varandra fulsparkar redan från början. De måste besluta om de vill förlänga avtalet med ytterligare 16 år – om inte kan det bli årliga översyner tills avtalet förfaller 2036. Mindre troligt är att någon av parterna drar sig ur med sex månaders varsel. Trump förhandlade fram avtalet under sin första mandatperiod för att ersätta det nordamerikanska frihandelsavtalet, NAFTA, som han kallade ”det värsta avtalet någonsin”. Men han verkar ändå föredra sin ”America First”-vision framför USMCA.

Mycket står på spel. Nordamerikas ekonomiska sfär är världens största frihandelsblock, med en sammanlagd BNP på 31 000 miljarder dollar – 28 procent av världens samlade BNP. Den årliga handeln inom regionen överstiger 2 000 miljarder dollar, mer än motsvarande avtal för länderna i Stillahavsregionen, CPTPP. Bara handeln inom Europeiska unionen är större. Nordamerika står för 14 procent av den globala exporten. 

De tre ekonomierna kompletterar varandra: USA bidrar med kapital, innovation och förmåga att skala upp. Kanada bidrar med naturresurser och energi, och Mexiko med arbetskraft och tillverkning.

De tre parterna riskerar att gå i klinch redan från start.

Tillsammans bildar de försörjningskedjor som
ingen kan återskapa på egen hand. Bilar och apparater fraktas över gränser flera gånger under tillverkningen. Integrationen har hjälpt blocket att konkurrera med Asien, särskilt med Kina. 

Men ännu bättre konkurrens kräver ett djupare samarbete. Att störa Nordamerikas leveranskedjor skulle höja konsumentpriserna och undergräva konkurrenskraften i regionens globala export. 

Mexiko är mest känsligt för problem inom USMCA. Över 80 procent av landets export går norrut. Men de andra två skulle också drabbas. Tre fjärdedelar av Kanadas export går till USA. Nästan en fjärdedel av USA:s export går till grannarna, ofta från politiskt känsliga sektorer som jordbruket. Trump har infört tullar på varor både inom och utanför USMCA, vilket har drabbat många. 

Att USMCA förnyas är troligt, men förhandlingarna kan bli tuffa. Trump vill se skärpta regler kring hur stor del av fordon som måste ha sitt ursprung i regionen för att omfattas av tullfri handel. Sedan har vi rädslan för Kina. Trump ser Mexiko som en väg in i regionala försörjningskedjor för kinesiska företag.

Andra irritationsmoment är hinder för USA:s mejeriexport till Kanada, och att Mexikos energipolitik gynnar statliga företag. Mexiko och Kanada har olika synsätt. Kanada har kritiserat den ”splittring” som Trump orsakar. Mexikos president Claudia Sheinbaum vill vinna Trumps respekt, men hon ger efter för lätt. Till exempel har Mexiko inrättat ett organ som granskar kinesiska investeringar och föreslår tullar på import från länder som det inte har frihandelsavtal med (även det riktat mot Kina). Båda länderna säger att de ska göra mer inom sina egna gränser. 

Inrikespolitik komplicerar saken ytterligare. Trump står inför mellanårsval i november och fjäskar för sina basväljare. Han har blicken på regionen, och slår till mot migration och narkotikahandel. Mexiko bidrar till att minska antalet migranter, men att stoppa knarkligorna är svårare. Vissa republikaner vill bomba mål i Mexiko, vilket skulle skapa kris i relationerna. 

Sheinbaum är populär, men har egna svårigheter. Att arbeta med Trump och samtidigt hävda självständighet är problematiskt. En rättsreform där karriärdomare ersätts med valda domare har skrämt investerare.

Tillväxten är trög och regeringen har ont om pengar till den infrastruktur som kan få fart på den. Osäkerhet hägrar över Nordamerika under 2026. Att stå värd för fotbolls-VM blir en barnlek jämfört med de efterföljande USMCA-förhandlingarna. Det finns en risk att avtalet inte förnyas. Om Trump sätter krokben för det, kommer Kanada och Mexiko att hävda regelbrott.

Tänk om?

USA har skickat fartyg och drönare till Karibien, bombat påstådda narkotikasmugglare och hotat Venezuelas president Nicolás Maduro. Vad händer om Trump driver bort Maduro? Det är nog troligast att en intern förrädare utför dådet, inte amerikanska specialstyrkor. Det skulle inte förändra mycket för venezuelanerna, men kan innebära saftiga oljeaffärer för amerikanska företag.