Från redaktören Världen 2026

The World Aheads redaktör Tom Standage listar tio teman att hålla koll på under 2026.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Tom Standage, Redaktör, The World Ahead 2026

Det är Donald Trumps värld – vi råkar bara leva i den. Den oberäknelige presidenten var det enskilt viktigaste inslaget i världspolitiken under 2025, och så kommer det förbli, så länge han är kvar i Vita huset. Hans normbrytande sätt har skapat kaos på vissa områden (i handeln), men har också gett diplomatiska resultat (i Gaza) och tvingat fram nödvändiga förändringar (gällande Europas försvarsutgifter). Under ett 2026 fortsatt präglat av Trumpnadon finns tio trender och teman att hålla ögonen på.

1. USA fyller 250.

Bered dig på vitt skilda berättelser om USA:s dåtid, nutid och framtid, när republikaner och demokrater på helt oförenliga sätt beskriver ett och samma land inför firandet av dess 250-årsdag. Sedan får väljarna säga sitt om USA:s framtid i mellanårsvalen i november. Men även om demokraterna tar över representanthuset, kommer Trumps styre genom mobbning, tullar och president­order att fortsätta.

2. Geopolitik på drift.

De utrikespolitiska analytikerna är kluvna: befinner sig världen i ett nytt kallt krig, mellan block under USA:s och Kinas ledning, eller kommer en Trump-deal att dela in planeten i amerikanska, ryska och kinesiska ”inflytelsesfärer” där var och en kan göra som de vill? Räkna inte med någotdera. Trump föredrar transaktionellt agerande baserat på instinkter framför storslagna geopolitiska paradigm. Den gamla världsordningen är fortsatt på drift och kommer att förfalla ytterligare. Men ”de villigas koalitioner” lär sluta nya avtal om sådant som försvar, handel och klimat.

3. Krig eller fred? Ja.

Med lite tur kommer den bräckliga freden i Gaza att hålla. Men konflikterna fortsätter i Ukraina, Sudan och Myanmar. Ryssland och Kina kommer att pröva USA:s engagemang för sina allierade med ”gråzonsprovokationer” i norra Europa och Sydkinesiska havet. När gränsen mellan krig och fred blir allt mer suddig kommer spänningarna att öka i Arktis, i rymden, på havets botten och i cyberrymden.

4. Problem för Europa.

Allt detta innebär en särskild prövning för Europa. Kontinenten måste öka försvarsutgifterna, hålla sig på god fot med USA, stärka den ekonomiska tillväxten och hantera stora underskott, samtidigt som åtstramningar riskerar att leda till ökat stöd för högerextrema partier. Europa vill också förbli ledande som förespråkare för frihandel och gröna satsningar. Allt detta går inte att göra samtidigt. En storsatsning på försvaret kan lyfta tillväxten, men bara marginellt.

5. Kinas chans.

Kina har egna problem, med deflation, krympande tillväxt och överskott i industrin, men Trumps ”America First”-politik ger landet nya möjligheter att öka sitt globala inflytande. Landet kommer att framhäva sig som en mer pålitlig partner, särskilt i det globala syd, där de ingår en rad handelsavtal. De har inget emot att ingå taktiska avtal med Trump om sojabönor eller halvledare. Tricket blir att hålla relationerna till USA transaktionella, snarare än konfrontativa.

6. Ekonomisk oro.

Hittills har USA:s ekonomi visat sig mer motståndskraftig än många hade trott gentemot Trumps tullar, men de kommer att dämpa den globala tillväxten. Och när rika länder lever över sina tillgångar växer risken för en kris på obligationsmarknaden. Mycket kommer att hänga på vem som ersätter Jerome Powell som ordförande för Federal Reserve i maj. Om centralbanken politiseras kan det bli livat på marknaden.

7. AI-ångest.

De väldiga satsningarna på AI-infrastruktur  kan också vara något som döljer en svagare amerikansk ekonomi. Kommer bubblan att spricka? Precis som med järnvägar, elektricitet och internet vore en krasch inte ett bevis på att tekniken saknar verkligt värde. Men det skulle kunna få stora ekonomiska konsekvenser. Vad som än händer, kommer oron för hur AI ska påverka jobben, särskilt bland akademiker, att bli värre.

8. En spittrad bild av klimatet.

1,5-gradersmålet för global upp­värmning finns inte längre på kartan, och Trump hatar förnybar energi. Men de globala utsläppen har troligen nått sin topp, den gröna tekniken blomstrar i det globala syd och företagen kommer att nå eller överträffa sina klimatmål – men tala tyst om det för att undvika Trumps vrede. Den geotermiska energin är värd att hålla ögonen på.

9. Sportsliga värderingar.

Idrotten kan alltid erbjuda en paus från politiken, eller hur? Nja, kanske inte under 2026. Fotbolls-VM arrangeras gemensamt av USA, Kanada och Mexiko, länder med ansträngda relationer sinsemellan. Fansen kanske håller sig borta. Men Enhanced Games i Las Vegas kan visa sig ännu mer kontroversiella: där tillåts idrottarna använda prestationshöjande preparat. Är det fusk – eller bara något nytt?

10. Ozempic, fast bättre.

Bättre, billigare GLP-1-mediciner för viktnedgång är på väg, dessutom i tablettform. Det innebär ökad tillgänglighet. Men är det fusk att använda dem? GLP-1-medicinerna vidgar debatten om det etiska i prestationshöjande preparat, till en mycket bredare grupp än idrottare och kroppsbyggare. Få människor tävlar i Olympiska spelen. Men vem som helst kan delta i Ozempiska spelen. Oavsett var du står i frågan om prestationshöjande preparat hoppas jag att du ser Världen 2026 som ett värdefullt och verkningsfullt tillskott till din mediekonsumtion, som ger klarhet och framsynthet.