Ökad rädsla för direkt konflikt med Ryssland

Ett spöke som går genom Europa: rädslan för en direkt konflikt med Ryssland. Cyberattacker och sabotageincidenter ökar. Ryska drönare flyger över Polen, Tyskland och Danmark, och gör att civila flygplatser måste stängas ned. ”I Europa råder i bästa fall en iskall fred, som när som helst kan övergå i upphettad konfrontation”, säger Martin Jäger, chef för Tysklands underrättelsetjänst. De baltiska länderna övar på mass­evakuering om Ryssland skulle invadera.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Arkady Ostrovsky, Rysslandsredaktör, The Economist

Ett spöke som går genom Europa: rädslan för en direkt konflikt med Ryssland. Cyberattacker och sabotageincidenter ökar. Ryska drönare flyger över Polen, Tyskland och Danmark, och gör att civila flygplatser måste stängas ned. ”I Europa råder i bästa fall en iskall fred, som när som helst kan övergå i upphettad konfrontation”, säger Martin Jäger, chef för Tysklands underrättelsetjänst. De baltiska länderna övar på mass­evakuering om Ryssland skulle invadera.

Ändå har Rysslands ”mäktiga armé” inte lyckats ta över hela Donbas-regionen i Ukraina – det enda konkreta mål som Vladimir Putin formulerade när han inledde sin fullskaliga invasion. Efter de tidiga framgångarna har Ryssland tagit mindre än 1 procent av Ukrainas territorium sedan slutet av 2022. Ryska kyrkogårdar byggs ut för att göra plats för cirka 250 000 gravar för soldater som har dött sedan kriget startade. Och Rysslands ekonomi är under press.

Därav ”gråzonsprovokationerna” i norra Europa, som intensifieras under 2026.

Ju mindre Vladimir Putin kan uppnå på slagfältet i Ukraina, desto mer lär han vilja eskalera på andra håll. Han räknar med att ju större européerna upplever att hotet är, desto mer kommer de att prioritera sin egen upprustning istället för att stötta Ukraina, vars försvar då försvagas. Redan nu har Ukraina svårt att mobilisera soldater – och förtroendet för presidenten, Volodymyr skyj, minskar. 

Rysslands ”gråzons­provokationer” i norra Europa intensifieras under 2026.

Putins krig i Ukraina är centralt för hans kamp mot västvärlden, som han anser har behandlat Ryssland, och honom personligen, på ett orättvist och fientligt sätt.

När han upplevde att västvärlden avvisade Ryssland blev krig det enda sättet att slå till mot det amerikanskledda säkerhetssystemet och utöka sin egen makt. Hans mål är att skada Nato, destabilisera de europeiska demokratierna och splittra och skrämma länder som har vant sig vid fred. Vladimir Putins sätt att tänka står i samklang med den ryska militärkulturen: krigets mål är inte att ockupera territorium, utan att slå ut territoriets försvar och säkerhet. Ändå har Ryssland under nästan fyra år av krig inte lyckats utplåna Ukrainas försvar eller strypa det flöde av pengar och vapen som västvärlden skickar in. De två före detta sovjetiska arméerna har nått ett dödläge på marken, främst för att drönare har neutraliserat Rysslands numerära fördel.

Hur utvecklas konflikten under 2026? Långdistansdrönare har gjort det möjligt för båda sidor att flytta kriget till andra platser än frontlinjen. Ukraina har inaktiverat cirka 40 procent av Rysslands oljeraffinaderier med hjälp av sina egna långdistansdrönare och robotar samt stöd från den amerikanska underrättelsetjänsten. Ryssland har förstört Ukrainas energiinfrastruktur och gasproduktion. Ukraina kommer snart behöva mer pengar från Europa, som har egna problem med sina offentliga utgifter. Den ryska ”gråzonsaktiviteten” i Europa syftar till att öka den pressen.

Men Putins resurser är inte oändliga. Sedan 2022 har han främst förlitat sig på anställda soldater, vilket har varit dyrt och otillräckligt. För att fullt ut utnyttja Ukrainas svaga punkter skulle han behöva ge order om en allmän mobilisering och försätta ekonomin i krigsläge. Det medför dock politiska risker. De minskade oljeintäkterna sätter redan gränser för försvarssatsningarna. Och opinionsundersökningar visar att ryssarna är trötta på Putins ”särskilda militära operation”.

I september 2025 tvingades Putins talesperson Dmitrij Peskov förklara att krig inte är ”meningslöst”. ”Den särskilda militära operationen är en sak, men det som sker runt omkring oss är krig”, sade han. ”Vi måste vinna kriget för våra barns, våra barnbarns och för [Rysslands] framtids skull.” Vladimir Putin kan bestämma sig för att frysa den aktiva fasen av kriget och istället betrakta det som en permanent tvist som ibland blossar upp. 

Västvärlden ser kriget som en kris som måste hanteras och slutligen lösas, om man ska kunna återgå till fred och stabilitet. Men det är just det som Putin vill förhindra. Steve Covington, strategisk och internationell rådgivare till Natos överbefälhavare för de allierade styrkorna i Europa, liknar Putins handlingar vid en revolution: syftet är att få det som Putin anser vara ett halvruttet system att falla samman snabbare. Och som Vladimir Lenin, den bolsjevikiska revolutionens fader, sade: det värsta som kan hända en revolution är att den stannar upp.