Europas ekonomi kunde vara värre

Det är ganska lätt att sammanfatta Europas ekonomiska problem. En modell baserad på amerikanskt skydd, kinesisk efterfrågan, rysk energi och regelbaserad globalisering fungerar inte i en värld där USA vänder sig inåt, Kina blir en konkurrent, Ryssland för krig och globaliseringen hamnar i historieböckerna. Kontinenten åldras snabbt, och ytterkantshögern i Europa vill begränsa migrationen.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Christian Odendahl, europeisk ekonomiredaktör, The Economist

Det är ganska lätt att sammanfatta Europas ekonomiska problem. En modell baserad på amerikanskt skydd, kinesisk efterfrågan, rysk energi och regelbaserad globalisering fungerar inte i en värld där USA vänder sig inåt, Kina blir en konkurrent, Ryssland för krig och globaliseringen hamnar i historieböckerna. Kontinenten åldras snabbt, och ytterkantshögern i Europa vill begränsa migrationen.

Europa har skäl att oroa sig, men tillväxten ökar något under 2026. En positiv faktor är att utvecklingen efter covid-pandemin gynnar Europa. Lönerna har utvecklats snabbare än inflationen sedan sista kvartalet 2023. Men ändå har hushållen varit ovilliga att konsumera och har istället sparat cirka 3 procent mer jämfört med perioden före pandemin. Konsumenterna lär sakta börja konsumera mer när den ekonomiska osäker­heten minskar.

Normaliseringen av lönetillväxten och inflationen gör också att Europeiska centralbanken kan hålla räntorna låga, eller till och med sänka dem ytterligare, om prisökningarna ligger under 2 procent. Det hjälper inte bara företagen att investera – framför allt i kapitalkrävande projekt inom förnybar energi och elnät – utan ger också skjuts åt den problemtyngda byggsektorn.

Den andra positiva faktorn är försvaret. Kriget i Ukraina och rädslan för att bli övergivna av amerikanerna får Europa att inse att man måste rusta upp. Tyskland har justerat sina budgetregler och tillåter nu obegränsade underskott vid satsningar på försvaret. 

EU lär också använda frysta ryska stats­tillgångar för att rusta upp Ukraina. EU:s budgetregler har blivit mer flexibla för att ge länder som har råd med det mer utrymme att köpa vapen.

USA:s och Kinas agerande utgör fortsatt stora orosmoln för Europas ekonomi.

Det gör de i allt större utsträckning. Den växande politiska klyftan mellan Europa och USA får europeiska länder att köpa mer från europeiska leverantörer. Den lokala efterfrågan på försvarsutrustning ökar därmed och företagen investerar (se avsnittet Affärer). Fabriker som tillverkar bildelar och tåg ställs om så att de istället kan producera militära komponenter. Startup-företag inom försvarsområdet blir allt populärare bland offentliga finansiärer, investerare och nyutexaminerade, vilket också bidrar. En större försvarsbudget kan skapa en halv miljon jobb inom sektorn.

Generositeten är inte lika stor överallt. Medan länderna i norr investerar har Frankrike fortsatta budgetproblem. Landet har ett stort underskott på cirka 5 procent av BNP som man har svårt att pressa ned. I Italien och Spanien finns det fortfarande outnyttjade medel från EU:s återhämtningsfond efter covid som kan användas under 2026 och förhindra en snabbare avmattning i Italien. I den spanska ekonomin smörjs hjulen av den höga migrationen.

De två globala stormakterna, USA och Kina, och deras agerande utgör fortsatt stora orosmoln för Europas ekonomi. Under 2026 skapar det dock inte längre några chockreaktioner. Krisen i den tyska tillverkningsindustrin går in på sitt åttonde år. Och det växande hotet från den kinesiska konkurrensen är nu en konstant faktor som Europas ekonomi gradvis anpassar sig till.