Den 3 november 2026 ska USA rösta i mellan­årsval för att bestämma kontrollen över kongressen. Republikanerna har knapp majoritet i representanthuset och ett fastare grepp om senaten. Representanthuset är därför Demokraternas bästa chans att få hejd på Donald Trump.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Den 3 november 2026 ska USA rösta i mellan­årsval för att bestämma kontrollen över kongressen. Republikanerna har knapp majoritet i representanthuset och ett fastare grepp om senaten. Representanthuset är därför Demokraternas bästa chans att få hejd på Donald Trump. 

Mellanårsvalen kantas av den långvariga offentliga misstro mot valprocessen som Donald Trump aktivt har eldat på. Värre är att han under parollen att försvara ”rättvisa val” verkar lägga grunden för att utmana och eventuellt manipulera dem. Hans ord och handlingar tyder starkt på att han kan använda presidentens befogenheter –  och eventuellt även de väpnade styrkorna – för att ifrågasätta valresultat 2026. 

Trump har länge framställt valförluster som bevis på fusk från oppositionens sida. I slutet av sin första presidentperiod gjorde han allt för att ändra resultatet av presidentvalet 2020. Hans anklagelser har försvagat den åsikt som tidigare rådde inom båda partierna – att valadministrationen bör vara åtskild från politiken. 

2026, liksom i tidigare val, kan båda parter förväntas juridiskt utmana val som de ser ut att förlora – genom att hävda brister, fusk eller andra oegentligheter, kräva omräkning och bestrida resultaten i domstol. Men striderna kan anta helt nya dimensioner på grund av Trumps benägenhet att använda presidentskapets befogenheter för att bestrida valresultat. Med tanke på vad som står på spel, och hans förmåga att driva allt till, och bortom, dess lagliga spets, måste hotet tas på allvar. 

Kärnan i Trumps plan är idén att, som han proklamerade på Truth Social, delstaterna ”måste göra vad den federala regeringen, representerad av Förenta staternas president, säger åt dem att göra FÖR VÅRT LANDS BÄSTA”. Det strider mot konstitutionen, som uttryckligen tilldelar auktoritet över ”tid, plats och sätt” för delstatsval till delstaterna och kongressen, men inte tilldelar presidenten någon roll. 

Men kanske är den största oron att Trump sätter in väpnade styrkor med hjälp av upprorslagen Insurrection Act.

Men Trump har utfärdat en verkställande order som hävdar presidentens befogenhet att införa sin syn på nödvändiga valregler i delstater, inklusive medborgarskapsbevis, samt ändrade regler för röstmaskiner och poströstning. Ordern har överklagats i domstol, men frågorna är inte lösta. Trump anser det vara hela regeringens uppgift att stötta den rättsliga infrastrukturen för att säkerställa att ”vi … aldrig låter det som hände i valet 2020 hända igen”. Han sade nyligen att ”alla arbetar på det”, inklusive chefen för FBI och chefen för nationella underrättelsetjänsten. Han har också satt valförnekare på viktiga poster. 

Med en sådan juridisk infrastruktur och rätt personer på plats kan Trump ge order om många sorters federala ingripanden. Precis som 2020, fast med mer kraft bakom, kan han få tjänstemän att ingripa i delstater och eventuellt beslagta röstmaskiner. Han skulle kunna använda federala myndigheter för att kräva att delstater samarbetar med hans administrations jakt på valfusk. Han skulle kunna skrämma valtjänstemän med utredningar av påstådda oegentligheter. 

Men kanske är den största oron att Trump sätter in väpnade styrkor med hjälp av upprorslagen Insurrection Act. Den bemyndigar presidenten att använda styrkor för att ”vidta de åtgärder han anser nödvändiga för att undertrycka” varje ”olaglig sammanslutning” eller ”konspiration” som ”hindrar genomdrivandet av Förenta staternas lagar”. Trump skulle kunna hävda att motståndare hindrar vallagar och sätta in trupper för att genomdriva dem enligt hans önskemål. Det kan i så fall ske före, under eller efter ett val. 

Mycket av det som beskrivs här skulle vara antingen olagligt eller juridiskt kontroversiellt. Domstolarna, inklusive högsta domstolen, betedde sig beundransvärt för att hindra Trumps juridiskt bristfälliga utmaningar i presidentvalet 2020. Men politiska maktmedel och en utredningstaktik som syftar till att skrämma är svåra att utmana i domstol. 

Valintegriteten 2026 kan liksom 2020 bero på styrkan hos de delstatliga och lokala tjänstemän som administrerar valen. Och i slutändan beror den på hur det amerikanska folket reagerar. En stor offentlig reaktion kan påverka de valda tjänstemän inom Trumps parti som tänker på riskerna med delaktighet i försök att undergräva valresultat. I de mörkaste scenarierna, som utplaceringen av trupper i jurisdiktioner där republikaner förlorar, kan graden av ansvarsfullt medborgerligt motstånd avgöra om nationens röstningsinstitutioner håller.

Ämnen i artikeln
Världen 2026