Golden Dome en del av rymdkapprustningen
När den militära konkurrensen i rymden hårdnar bör du hålla koll på både Trumps luftvärnssystem Golden Dome, Musks Starship, ryska rymdbaserade kärnvapen, satellitstörningar och rymdövervakning i krigsindustri.
Amerikanska generaler talade en gång i tiden i förskönande ordalag om möjligheten att utkämpa ett krig i rymden. De föredrog att tala om ”dominans” i rymden, snarare än den förfärande tanken på att spränga satelliter i omloppsbana. Nu talar de öppet om behovet av att avfyra vapen från, inom och mot rymden vid en eventuell framtida konflikt med Ryssland eller Kina. Under 2026 finns det fem områden att hålla koll på som kan påverka denna hårdnande konkurrens.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Shashank Joshi, försvarsredaktör, The Economist
Amerikanska generaler talade en gång i tiden i förskönande ordalag om möjligheten att utkämpa ett krig i rymden. De föredrog att tala om ”dominans” i rymden, snarare än den förfärande tanken på att spränga satelliter i omloppsbana. Nu talar de öppet om behovet av att avfyra vapen från, inom och mot rymden vid en eventuell framtida konflikt med Ryssland eller Kina. Under 2026 finns det fem områden att hålla koll på som kan påverka denna hårdnande konkurrens.
Det första området att hålla koll på är Trumps planer på att bygga luftvärnssystemet Golden Dome för att skydda USA. Projektet handlar till stor del om att ompaketera äldre insatser för att upptäcka, spåra och avvärja drönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar som riktas mot USA. Trumps vision kan dock hamna i fokus under 2026. Kommer han att beordra byggandet av nya interceptorer som kan komplettera de som för närvarande är utplacerade i Alaska och Kalifornien? Kommer han att gå vidare med planerna på rymdbaserade lasersystem? Båda vore enormt kostsamma. I budgeten för räkenskapsåret 2026 föreslår Trump en 40-procentig ökning av anslagen till den amerikanska rymdstyrka som han inrättade under sin första mandatperiod. Det kan kräva nedskärningar på andra områden.
Det andra att hålla koll på är vilka framsteg som SpaceX-ägaren Elon Musk gör. Musk har sagt att hans bärraket Starship – som är den kraftfullaste som någonsin byggts – kommer att skickas till mars för första gången 2026, om än utan besättning. Det verkar inte särskilt troligt. Men Starships framgångar kan ha stor inverkan på både USA:s civila rymdprogram och dess militära ambitioner med tanke på bärraketens enorma fraktkapacitet. Om satelliter skulle förstöras i ett rymdkrig skulle USA ha långt bättre förutsättningar att ersätta dem med Starship. Men ansträngda relationer mellan Musk och Trump kan komplicera det.
Det tredje att hålla koll på är om Ryssland väljer att riva upp reglerna i rymden. 2024 varnade den amerikanska regeringen för att Ryssland höll på att utveckla ett rymdbaserat kärnvapen som i ett enda slag skulle kunna förstöra mängder av satelliter i låg omloppsbana – däribland Trumps föreslagna laserinterceptorer. Ett sådant vapen skulle strida mot rymdfördraget från 1967 som förbjuder utplacering av massförstörelsevapen i omloppsbana. Den ryska satelliten Kosmos 2553 som skickades upp i februari 2022 – samma månad som Ryssland invaderade Ukraina – ses med särskild misstänksamhet, även om den tros vara försedd med en attrapp snarare än en skarp kärnvapenstridsspets. Västerländska underrättelsetjänster kommer att bevaka om Ryssland testar systemet.
Månen tur och retur blir äntligen av – kanske
Amerikanska astronauter i en förbiflygning av månen är bara ett av många ambitiösa rymduppdrag att spana efter 2026.
Det fjärde att hålla koll på är att allt fler länder börjar välkomna offensiva rymdoperationer. 2025 meddelade Storbritannien planer på att bygga upp ett rymdförsvar, som omfattar kinetiska och elektroniska medel för att attackera eller störa satelliter. Nyligen genomförde Frankrike tillsammans med USA en Rendezvous and Proximity Operation, RPO, mot en ospecificerad, men misstänkt rysk satellit, en manöver som skulle kunna användas offensivt i en konflikt. USA och Kina har också gjort manövrar nära varandras satelliter. Räkna med mer skuggboxning när försvarsmakterna förbereder sig för en konflikt i rymden.
Det femte att hålla koll på är att det troligen är ny teknik och företag som kommer att klargöra frågan om krig i rymden, och på jorden. Rymdövervakning – att bevaka föremål och deras rörelser i rymden – kan vara dyrt och kräver kraftfulla radarsystem. Men den privata sektorn blir allt bättre på satellitbevakning. Det amerikanska företaget Maxar använder satelliter för att fotografera jorden från omloppsbanan. Den riktar numera även sina kameror mot andra satelliter, och tar oerhört skarpa bilder av kinesiska och andra farkoster, vilket tidigare bara underrättelsetjänster kunde göra.
Företaget Slingshot Aerospace opererar ett nätverk av 150 teleskop som spårar satelliter. När ryska Kosmos 2553 tillfälligt kom ur sin omloppsbana 2025, kunde Slingshots sensorer spåra dess okontrollerade rörelser. Den militära konkurrensen i rymden hårdnar – men den håller även på att bli mer transparent.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
