Geotermisk energi ser ut att bli hett
Hett med varmt vatten.Geotermisk energi går från att vara en nischprodukt till en nödvändighet, skriver Vijay Vaitheeswaran, global energiredaktör på The Economist.
Om man vill se storslagen, orörd natur ska man besöka Zion. Nationalparken i sydvästra Utah är ett av de mest besökta naturområdena i USA. Om man däremot vill få en bild av hur naturen kan användas i framtiden, måste man bege sig längre norrut, till en mer isolerad plats. Strax utanför staden Milford finns en vindpinad slätt omgiven av klippor där en energirevolution pågår i det tysta.

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vijay Vaitheeswaran, global redaktör energi- och klimatinnovation, The Economist
Om man vill se storslagen, orörd natur ska man besöka Zion. Nationalparken i sydvästra Utah är ett av de mest besökta naturområdena i USA. Om man däremot vill få en bild av hur naturen kan användas i framtiden, måste man bege sig längre norrut, till en mer isolerad plats. Strax utanför staden Milford finns en vindpinad slätt omgiven av klippor där en energirevolution pågår i det tysta.
Här visar Fervo Energy, ett startup-företag som stöds av Bill Gates, Google och andra välkända investerare, att teknik som lånats in från oljebranschen kan ge den geotermiska branschen ny kraft. Hittills har utvinning av konventionell geotermisk energi huvudsakligen varit begränsad till ett fåtal platser där intensiv värme, tryck och vatten finns tillräckligt nära ytan. Då kan konventionella borrtekniker användas. Detta förklarar varför tekniken bara producerar knappt 1 procent av
all global el.
Rekordsiffror för Europas kapprustning
Försvarsindustrin får hjulen att rulla i Europas för övrigt dystra industrilandskap, skriver Vendeline von Bredow.
Pionjärer inom EGS-teknik, Enhanced Geothermal Systems, menar att de kan använda sig av innovationer från skifferindustrin för att skapa förutsättningar för geotermisk energi nästan var som helst. Här ligger Fervo i framkant. På en pilotanläggning i Nevada har företaget visat att tekniken fungerar. Nu har man skalat upp verksamheten dramatiskt vid anläggningen i Utah och har därmed minskat borrtiden med 70 procent på årsbasis (se grafik), samtidigt som man uppnår höga temperaturer och flödesnivåer. Under 2026 börjar företaget leverera energi till nätet. Fervo har slutit avtal om att leverera 320 megawatt till energibolaget Southern California Edison. Detta är det hittills största kommersiella avtalet för geotermisk energi.
Fervo har konkurrenter på det här området, men även andra nyskapande metoder gör framsteg. ”Slutna system” förbrukar inget vatten och är inte beroende av hydraulisk spräckning. I stället använder de mer borrning och fler rör, vilket ger ökade kostnader, för att skapa ett slutet system.
Eavor, ett banbrytande kanadensiskt företag, planerar att snart leverera värme och el i Tyskland med hjälp av denna strategi. XGS Energy, ett amerikanskt startup-företag inom slutna system, ingick nyligen ett avtal om att leverera energi till Meta, som äger Facebook.
Till skillnad från vind- och solkraft tillhandahåller geotermisk energi stabil energi dygnet runt. Sage Geosystems, ett amerikanskt startup-företag som också har ett avtal med Meta, går i täten inom energilagring. I Texas pumpar företaget in vatten under högt tryck i hydrauliskt spräckta brunnar för att lagra energi och därefter frigöra den för att driva en turbin när så krävs. I praktiken skapar man ett jättelikt batteri.
Det amerikanska energidepartementet har reviderat sin prognos och förutspår att 2050 kan geotermisk energi – som i dag genererar mindre än 4 gigawatt (GW) – leverera 300 GW energi eller ungefär tre gånger så mycket som den nuvarande produktionen från landets alla kärnkraftsanläggningar.
IEA, International Energy Agency, har reviderat sin långsiktiga prognos och förutspår att den globala potentialen för geotermisk energi till 2050 ligger på drygt 800 GW, en ökning från dagens 15 GW. 2026 ser ut att bli starten på den stora geotermiska renässansen.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."