När klassisk musik möter maskinen
Robotcellisten som utmanar gränsen mellan människa och teknik.
Kan en robot spela med känsla? Under Världen 2026 stod en robotcellist sida vid sida med fyra mänskliga musiker – och förändrade samtalet om AI, kreativitet och framtidens konst.
Text: Ulrica Segersten. ©InPress2026.
Kan en robot spela med känsla? Under Världen 2026 stod en robotcellist sida vid sida med fyra mänskliga musiker – och förändrade samtalet om AI, kreativitet och framtidens konst.
Fyra mänskliga cellister satte stråken mot strängarna. Bredvid dem stod en femte musiker: en robot.
Resultatet var inte en teknisk demonstration.
”Det där var verkligen något alldeles extra,” konstaterade Tom Standage – och det var svårt att säga emot.
Att bryta gränser: en symfoni av mänsklig uppfinningsrikedom och robotik. Robotcellisten, skapad av Fredrik Gran– tonsättare, forskare och robotutvecklare överraskade delegaterna med stycket Occultations (två satser: nr 5 och nr 1), ett utdrag ur en längre kommande svit. Michel Wenzer har komponerat den som spelades först (nr 5), och Fredrik Gran den andra och avslutande (nr 1). Filmen är från repetitionerna dagen innan konferensen.
Tonsättaren, forskaren och robotikern Fredrik Gran har byggt robotcellisten som ett verktyg för att utforska nya klangvärldar. Drivkraften började i kompositionen – i en vilja att tänja på gränserna för vad ett instrument kan göra. Inom samtida konstmusik är sökandet efter nya uttryck centralt. Men vad händer när man inte längre är begränsad av mänskliga armar, lungor eller muskler?
Robotcellisten kan hålla en ton långt bortom mänsklig uthållighet. Den kan spela extremt långsamt med fullständig fysisk kontroll. När vibratot väl kan imiteras övertygande går det också att bryta ned det i sina beståndsdelar och forma det på nya sätt. Precisionen öppnar för en annan typ av komposition – inte mindre musikalisk, men annorlunda.
Det mest slående var ändå samspelet. Roboten spelade inte i opposition till de mänskliga musikerna, utan tillsammans med dem. Det uppstod en balans mellan det organiska och det exakta, mellan mänsklig intuition och maskinell kontroll.
Orden ”live” och ”robot” hör man sällan i samma mening. Här gjorde man det – och på ett sätt som kändes både självklart och omvälvande.
I en tid när AI ofta diskuteras i termer av hot eller effektivitet blev robotcellisten något annat: ett exempel på hur teknik kan utvidga, snarare än ersätta, mänsklig kreativitet.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
