Det är bara tre år sedan som artificiell intelligens, AI, lanserades på massmarknaden, men i slutet av 2025 använde cirka 16 procent av världens befolkning i arbetsför ålder generativa AI-verktyg varje månad.
Ur Graphic Detail, The Economist, 12 januari 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Det är bara tre år sedan som artificiell intelligens, AI, lanserades på massmarknaden, men i slutet av 2025 använde cirka 16 procent av världens befolkning i arbetsför ålder generativa AI-verktyg varje månad.
Utvecklingen har dock inte varit lika snabb överallt. Nya data som presenterades den 8 januari visar vilka länder som ligger i framkant och vilka som hamnat på efterkälken. USA och Kina är världsledande när det gäller teknikutvecklingen, men de är inte snabbast med att införliva AI i praktiken.
Det är inte helt lätt att mäta hur utbredd användningen av AI är. Microsofts forskare använder en metod som går ut på att identifiera andelen personer som använde stationära Microsoft-enheter för att få tillgång till AI-verktyg – som ChatGPT, Claude, DeepSeek eller Gemini – under en viss månad. Forskarna kombinerade denna information med andra data, som Microsofts marknadsandel och användning av mobiltelefoner i det aktuella landet, för att beräkna AI-användningen hos befolkningen i arbetsför ålder i 147 ekonomier. Resultatet är en grov uppskattning – användare av Microsoft-enheter är inte alltid representativa för hela den arbetsföra befolkningen – men det är ett praktiskt sätt att jämföra olika länder (se karta).
Invånare i Förenade Arabemiraten, Singapore, Norge, Irland och Frankrike var ledande inom användning av AI. I både FAE och Singapore använde mer än 60 procent av befolkningen i arbetsför ålder AI-chattbottar. På politisk nivå har man varit tidigt ute med att lyfta fram AI i de här länderna.
Det är möjligt att man i små länder är mer benägna att uppmuntra medborgarna att ta till sig innovationer. Sydkorea är den snabbast växande marknaden: där ökade antalet användare i arbetsför ålder med 18,5 procent mellan första och andra halvåret förra året (se diagram). Virala AI-genererade bilder – foton omvandlade till figurer i japansk animestil* – fångade koreanernas uppmärksamhet och AI-modellerna lär sig snabbt språket.
Människor i rika länder tenderar att använda AI-chattbottar oftare än människor i fattiga länder (se diagram), men BNP per capita ger inte någon perfekt vägledning för hur snabbt ett land börjar använda tekniken. USA hamnar något högre upp på listan än Tjeckien, men lägre än Polen, trots att landet är betydligt rikare än de båda sistnämnda länderna. Indien verkar ta till sig AI mycket snabbare än man skulle kunna tro givet inkomstnivåerna, medan Kina ligger något under trenden. I förhållande till BNP är invånarna i Jordanien och Vietnam särskilt ivriga användare av stora språkmodeller.
De senaste data från Microsoft ger för första gången en bild av den globala spridningen av DeepSeek, en gratis, kinesisk öppen källkodsbaserad modell som slog världen med häpnad förra året då dess prestanda visade sig vara i nivå med de amerikanska motsvarigheterna.
DeepSeek är särskilt populärt i Afrika, där användningen per person är mellan två och fyra gånger så hög som i andra regioner. DeepSeek är också ledande på platser där det finns restriktioner för amerikansk teknik: den största beräknade marknadsandelen finns i Kina (89 procent), Vitryssland (56 procent), Kuba (49 procent), Ryssland (43 procent) och Iran (25 procent). DeepSeek-modellen hyllas med rätta för sin öppenhet, men den kinesiska censuren är inbyggd i chattbotten: den vägrar att svara på frågor som rör ämnen som massakern på Himmelska fridens torg 1989.
*Anime är förkortning för japanska ordet animeeshon, dvs. animation, tecknad film.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om mars 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
