Osäkerhet det nya normala

Hur påverkar den nya geopolitiska verkligheten en handelsberoende region som Göteborg? I en panel med näringsliv, akademi och sjöfart blev svaret tydligt: världen har förändrats i grunden – och företagen har redan börjat anpassa sig.

Text: Ulrica Segersten. © InPress 2026.

Rickard Gustafson, vd och koncernchef för SKF:
– Vi tror inte längre att stabilitet kommer tillbaka. Det vi ser nu är det nya normala – en värld av volatilitet och osäkerhet som vi måste lära oss att hantera.

För globala industriföretag innebär utvecklingen ett tydligt skifte. Tidigare låg fokus på effektivitet och global optimering. I dag handlar det i stället om robusthet och kontroll.

– Vi har i praktiken lämnat idén om global sourcing. I stället bygger vi upp regionala strukturer – region för region – för att skapa mer motståndskraftiga leveranskedjor, förklarar Gustafson.

Denna omställning innebär ökade kostnader, men ses som nödvändig.

– Det är som en försäkring. Vi betalar ett pris, men det är värt det för att skydda verksamheten mot geopolitiska risker.

Foto: Samuel Unéus

En ofta underskattad dimension är Sveriges – och särskilt Göteborgs – beroende av Kina.

Ola Bergström, Professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Göteborgs Universitet:

– Det betonas inte tillräckligt hur beroende vi är av Kina. Samtidigt kan Kina vara en del av lösningen på många av de utmaningar vi diskuterar. Det gör relationen extra komplex.

Göteborgsregionens starka internationella exponering innebär att globala kriser ofta slår först just här, menar han.

– Vi är kanske den mest internationellt exponerade regionen i Sverige. Det betyder att vi påverkas tidigt – men också att vi har lärt oss att anpassa oss.

Panelen återkommer flera gånger till historiska paralleller. Oljekrisen på 1970-talet förändrade Sverige i grunden – och kan tjäna som jämförelse.

”Vi kommer inte tillbaka till den globalisering vi hade. Men vi kommer att fortsätta handla.”

Rickard Gustafson

– Den krisen blev startpunkten för den gröna omställningen i Sverige. Den här typen av kriser är ofta innovationsdrivande – de tvingar fram förändring.

Ola Bergström menar att Sveriges styrka ligger i just anpassningsförmågan.

– Myten om att det svenska systemet är stelt stämmer inte. Vi har byggt ett system som gör det möjligt att förändras kontinuerligt – och det är en stor konkurrensfördel.

Viktoria Höglund, hållbarhetsstrateg på Furetank:

– Hållbarhetsfrågorna är centrala – men i en mer komplex verklighet. Vi måste skilja på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att säkra energi och försörjning. Men på lång sikt ser vi stora investeringar i exempelvis biobränslen – och där har Europa möjligheter att bli mer självständigt.

Viktoria Höglund betonar också att omställningen inte drivs enbart av politik.

– Marknaden finns där. Incitamenten finns där. Det finns ingen seriös diskussion om att backa från omställningen.

Rickard Gustafson instämmer och understryker att det är närings­livet som driver utvecklingen framåt.

– Det här handlar inte bara om att göra rätt för världen – det är här affärsmöjligheterna finns. Det är här vi ser tillväxt och högre marginaler.

På frågan om globaliseringens framtid är panelen enig om att världen rör sig mot mer regionalisering – men egentligen inte mot isolationism.

– Vi kommer inte tillbaka till den globalisering vi hade. Men vi kommer att fortsätta handla. Ingen ekonomi är självförsörjande, säger Gustafson.

Han pekar också på behovet av nya spelregler.

– Vi behöver ett nytt regelverk för global handel. WTO-systemet skapades i en annan tid – världen ser annorlunda ut i dag.

Från sjöfartsperspektiv innebär osäkerheten både risker och möjligheter.

– Sjöfarten brukar gynnas i tider av störningar. När transportmönster förändras ökar ofta efterfrågan, säger Viktoria Höglund.

Samtidigt varnar hon för följdeffekterna.

– Om störningarna leder till lågkonjunktur, då drabbas inte bara sjöfarten – utan alla.

Läs även

Alasdair Ross: Vad händer härnäst?

När Alasdair Ross tecknar bilden av världsekonomin är utgångspunkten enkel: prognoser har sällan varit svårare. Geopolitiska spänningar ökar och kriser föder nya kriser. Det inte bara en chock som skakar världsekonomin – utan vi ser snarare en kedjereaktion av eskalerande händelser.

Hur relationen mellan politik och näringsliv påverkas – en fråga från publiken – får ett tydligt svar av panelen: företagen behöver ta en mer aktiv roll.

– Vi måste bli bättre på att förklara vad vi behöver och vilka konsekvenser olika regler får. Politiker vill ofta göra rätt – men de behöver bättre underlag, säger Gustafson.

Ola Bergström påminner om att spänningen mellan politik och näringsliv är en del av ett öppet samhälle.

– Att de inte alltid är överens är ett tecken på att systemet fungerar.

Sammanfattningsvis är panelen enig om att världen sannolikt rör sig bort från ett enhetligt globalt system – mot flera parallella regelverk.

– Vi går mot en värld med flera överlappande avtal, snarare än ett enda globalt ramverk. Det är en verklighet vi måste lära oss att hantera,  säger Ola Bergström.

Trots osäkerheten är tonen inte pessimistisk. Vi befinner ju oss i Göteborg, som flera poängterar. Snarare handlar diskussionen om anpassning.

– Kris är ofta innovationens moder, sammanfattar Ola Bergström.

För Göteborg – en av Europas mest internationellt orienterade regioner – innebär det både utmaningar och möjligheter.