Vårens val i Ungern, där oppositionsledaren Péter Magyar vann en jordskredsseger över den tidigare premiärministern Viktor Orbán, var ett skolboksexempel på hur utländska påverkansoperationer kan se ut.
Text: Jill Bederoff, Dagens industri. Publicerad i Världen Om. ©2026 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Utländska aktörer, främst Ryssland, försöker påverka demokratiska val genom desinformation. Svenska myndigheter förbereder sig nu inför valet 2026 med ökad säkerhet, utbildning och arbete mot påverkan och polarisering.
Vårens val i Ungern, där oppositionsledaren Péter Magyar vann en jordskredsseger över den tidigare premiärministern Viktor Orbán, var ett skolboksexempel på hur utländska påverkansoperationer kan se ut.
Ryska aktörer, kopplade till desinformationsnätverket Storm-1516, genomförde en samordnad påverkansoperation riktad mot både ungerska väljare och internationell publik med syfte att misskreditera oppositionsledaren. Kampanjen spred falska påståenden om att Péter Magyar ville återinföra värnplikt och dra in Ungern i kriget i Ukraina, trots att detta uttryckligen förnekades i hans partis program.
För att öka trovärdigheten hade aktörerna imiterat etablerade medier som Euronews och Sky News, och använt riktade Facebook-annonser via falska avsändare.
Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF. Foto: Peter Phillips
I år går människor till valurnorna i inte mindre än 40 länder världen över. För svensk del är det dags den 13 september.
”Det svenska valet 2026 kommer att äga rum i ett allvarligt säkerhetsläge med stora osäkerheter, vilket även kan påverka risken för valpåverkan. Och läget kan ändras snabbt”, säger Magnus Hjort, chef för Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF.
Hotaktörerna, som i dag främst utgörs av Ryssland, men även Iran och Kina, riktar ofta in sig på frågor som väcker starka känslor, skapar osäkerhet eller fördjupar motsättningar i samhället, menar Magnus Hjort. Hybridaktiviteterna inleds ofta långt före själva valdagen i syfte att successivt urholka tilliten till offentliga institutioner, och öka känslan av oro och instabilitet bland väljarna.
”Generellt kan det handla om att försöka väcka liv i gamla gränskonflikter, polarisera stad och landsbygd eller så socioekonomiska splittringar i ett land. Påverkansoperationer kan också syfta till att förstärka religiösa motsättningar”, säger Magnus Hjort.
Misstänksamhet, osäkerhet och polarisering kan få en rad konsekvenser, som exempelvis svårigheter att bilda en regering eller att den regering som bildas inte kan agera kraftfullt.
Aktörerna
I det svenska valnätverket ingår: Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscentrum, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen och Skatteverket. I valnätverket sker kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samverkan och operativ samordning inför, under och efter valgenomförandet.
”Ett svagt Europa, som inte med kraft kan stå emot ambitioner att bygga ett nytt imperium, är precis vad Ryssland är ute efter.”
Det finns dock andra val som är mer i blickfånget för Ryssland än det svenska, menar Magnus Hjort.
”Ett val innebär alltid att ett fönster öppnas för påverkan, men för närvarande ser vi inte att Ryssland prioriterar Sverige som ett mål för informationspåverkan. Gamla delar av Sovjetunionen eller länder som Ryssland väldigt tydligt uppfattar som en del av sin intressesfär är de som prioriteras för valpåverkan. Armenien, som har val den 7 juni, är ett sådant exempel.”
De nyare demokratierna har också svagare strukturer och motstånd mot den här typen av påverkan, menar Magnus Hjort.
”Sverige är ju en av världens mest stabila demokratier. Vi ligger fortfarande topp fem när det gäller pressfrihet, vi har en relativt välutbildad befolkning och inte minst har vi en fullständig parlamentarisk enighet när det gäller att stödja Ukraina. Det gör det svårt för Ryssland att hitta ingångar och sårbarheter som de skulle kunna bygga på.”
Medan MPF riktar in sig på de utländska hoten jobbar Valmyndigheten med de inhemska. Myndighetens så kallade dimensionerande hotbild ger alla inblandade aktörer, som exempelvis kommuner och länsstyrelser, en gemensam grund när säkerhetsarbetet ska planeras.
”I den bedömer vi att det finns antagonister som har både intresse och förmåga att påverka det svenska valet negativt. Vi har ett oförutsägbart säkerhetspolitiskt läge, och vi har sett en rad händelser och påverkansförsök riktade mot valgenomförandet i flera andra länder. Det kan indikera ett ökat intresse av att försöka påverka förtroendet för och genomförandet av allmänna val i Sverige”, säger Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten.
Foto: Fialotta Bratt, Valmyndigheten
Med Valmyndighetens hotbild i ryggen analyserar aktörerna hoten på det lokala planet, exempelvis hot mot röstningslokaler.
”Hotbilden lokalt kan ju handla om behov av skydd av röstningslokaler, bemanning eller förvaring och distribution av röster.”
Valmyndighetens uppdrag är att nå väljare med korrekt information om var, när och hur man röstar. Informationen ska vara tillgänglig för alla, bland annat genom att den erbjuds på flera språk och i olika format.
Hon berättar om att det inför valet 2018 exempelvis spreds rykten om felaktiga valsedlar i utskick till väljare i utlandet.
”Det spreds information om att utskicket skulle sakna vissa partiers valsedlar, något vi ganska direkt kunde bemöta eftersom det inte förekommer valsedlar för specifika partier i det utskicket.”
Valmyndigheten stödjer också kommuner och länsstyrelser med kommunikationsmaterial för att motverka desinformation, i syfte att stärka allmänhetens förtroende för valprocessen och att det ska se likadant ut oavsett var man röstar.
”Desinformation som förekommer mycket i utlandet i samband med val är att det är långa köer till vallokalerna och att det inte är någon idé att gå och rösta. Därför är det väldigt viktigt att se till att det inte uppstår köer, vilket efter införandet av dubbla skärmar i vallokalerna är en utmaning.”
Större vallokaler, fler stationer, mer bemanning och längre förtidsröstning är några av lösningarna för att förhindra köbildning, berättar Anna Nyqvist.
Hur når ni ut till väljarna för att bemöta eventuell desinformation?
”Vi ska nå väljarna, eller de oss, där väljarna är. Vi analyserar ingående vilka kanaler som olika väljargrupper använder. Till exempel kommer vi nu att annonsera på Tiktok för att nå de unga väljarna. Samtidigt har Meta tagit beslut om att vi inte får annonsera på Facebook och Instagram, något vi tycker är olyckligt.”
I syfte att förbereda alla aktörer som jobbar med valet, som kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter, genomför Valmyndigheten utbildningar och scenarioövningar samt ger råd och rekommendationer.
”Vi har haft scenario-workshops med alla länsstyrelser och kommuner i landet, workshops som vi planerat tillsammans med Polismyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar. Vi blev just färdiga med Sveriges alla kommuner”, säger Anna Nyqvist.
Hur skyddas valet 2026?
Arbetet för att skydda svenska valet 2026 mot otillbörlig påverkan:
● Det svenska valsystemet är robust men skyddet stärks inför valet 2026 på grund av säkerhetsläget.
● Säkerhetspolisen ansvarar för hot- och riskbedömningar och motverkar valpåverkan.
● Myndigheter samverkar i ett nationellt valnätverk lett av Valmyndigheten.
● Ny lagstiftning stärker säkerhet och rapportering av incidenter vid val.
● Insatser görs för att öka samhällets motståndskraft mot desinformation.
● Polisen arbetar för trygghet, ordning och skydd av förtroendevalda.
● Cybersäkerheten stärks genom Nationellt cybersäkerhetscentrum.
● Allmänheten informeras tydligt om hur valsystemet fungerar.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
