Silicon Valley har länge drömt om att stöpa om det amerikanska sjukvårdssystemet. Utgifterna för hälso- och sjukvård är cirka 5 000 miljarder dollar årligen, ungefär en femtedel av USA:s BNP och dubbelt så mycket per person som andra länder i den rika delen av världen. Vården håller världsklass, men är dyr – en tredjedel av alla vuxna uppger att de av kostnadsskäl har avstått från eller skjutit upp vård under det senaste året. Alla mellanled gör systemet komplext och svårt att överblicka.
Ur The Economist, 10 mars 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Silicon Valley gör nya försök att förändra USA:s dyra och komplexa sjukvårdssystem. Med AI, digitala vårdtjänster och förebyggande hälsoteknik vill startup-bolag ge patienter större kontroll. 2025 lockade digitala startup-företag inom den amerikanska hälso- och sjukvårdssektorn till sig 14 miljarder dollar i riskkapitalfinansiering.
Silicon Valley har länge drömt om att stöpa om det amerikanska sjukvårdssystemet. Utgifterna för hälso- och sjukvård är cirka 5 000 miljarder dollar årligen, ungefär en femtedel av USA:s BNP och dubbelt så mycket per person som andra länder i den rika delen av världen. Vården håller världsklass, men är dyr – en tredjedel av alla vuxna uppger att de av kostnadsskäl har avstått från eller skjutit upp vård under det senaste året. Alla mellanled gör systemet komplext och svårt att överblicka.
Hittills har det dock varit svårt att förändra den amerikanska hälso- och sjukvården på ett mer genomgripande sätt. 2008 lanserade sökjätten Google en plattform där man kunde spara och hantera sin hälsoinformation på ett enda ställe. Plattformen stängdes dock ned 2011 då den inte lyckades få något större genomslag.
Datorteknikjätten IBM satsade under flera år flera miljarder dollar på Watson Health, ett tidigt AI-system som skulle hjälpa läkare att ställa bättre diagnoser. 2022 såldes verksamheten för betydligt mindre än det investerade beloppet.
Haven – ett samarbete mellan e-handelsjätten Amazon, banken JPMorgan Chase och Warren Buffetts investeringsbolag Berkshire Hathaway – etablerades 2018 med syftet att digitalisera tillgången till hälso- och sjukvård för företagens anställda. Tanken var att samarbetet skulle göra det möjligt att slippa alla mellanled. Efter tre år gick Haven i konkurs.
Nu satsas det dock med förnyad kraft för att skaka om hälso- och sjukvårdsbranschen. Tiden efter pandemin innebar en nedgång, men 2025 lockade digitala startup-företag inom den amerikanska hälso- och sjukvårdssektorn till sig 14 miljarder dollar i riskkapitalfinansiering, en ökning med 35 procent jämfört med 2024 (se diagram 1). När priserna stiger och förtroendet för hälso- och sjukvårdsbranschen minskar blir patienterna mer öppna för nya sätt att få tillgång till den vård de behöver. Framsteg inom AI leder till ökad tillgång till medicinsk information. Och myndigheterna är mer tillmötesgående gentemot nya företag. Snart kan omvandlingstakten i den amerikanska hälso- och sjukvården öka.
De senaste åren har medfört ännu kraftigare kostnadsökningar. De flesta amerikaner under 65 år förlitar sig på privata sjukvårdsförsäkringar. De som är äldre än 65 år omfattas huvudsakligen av Medicare, den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringar som betalas av arbetsgivaren är den dominerande modellen. Enligt KFF, en ideell forskargrupp, har de årliga premierna för familjeförsäkringar stigit med 50 procent sedan 2015: från 17 700 dollar till 27 000 dollar förra året, betydligt högre än inflationstakten. Arbetstagaren bidrar normalt med ungefär en fjärdedel. Samtidigt som kostnaden för hälso- och sjukvård har ökat har också förväntningarna blivit högre.
Parallellt med detta har amerikanernas förtroende för sjukvårdssystemet minskat. Enligt opinionsundersökningsföretaget Gallup har förtroendet för läkare, som stärktes i början av pandemin, fallit till den lägsta nivån på flera decennier (se diagram 2). Det är delvis en effekt av att felaktig information om folkhälsorelaterade frågor sprids, bland annat vad gäller vacciner. Men människor vill också ha mer ”kontroll över sin hälsa”, säger Vijay Pande från riskkapitalföretaget VZVC.
Startup-företag utnyttjar teknik för att ge patienterna ökad kontroll. Virtuella kliniker som Hims & Hers och Ro, som till en början sålde behandlingar mot håravfall och erektil dysfunktion, erbjuder nu läkemedel för viktminskning och andra receptbelagda läkemedel. De etablerade läkemedelsbolagen bemöter den här utvecklingen genom att sälja vissa läkemedel genom sina egna webbplatser till konsumenter som är beredda att betala direkt.
Många nya aktörer tar sig också in på den växande marknaden för preventiv medicin. Företag som backas av riskkapital, som Prenuvo och Function Health, säljer helkroppsskanningar och omfattande blodprov direkt till patienter för mellan 1 000 och 4 500 dollar. Med hjälp av de här tjänsterna utlovas tidig upptäckt av till exempel cancer eller autoimmuna sjukdomar. Med ett årsabonnemang kan användarna testa sig regelbundet för att upptäcka eventuella hälsoförändringar.
Foto: General Catalyst
Primärvården kan också komma att förändras. Företag som Sesame och One Medical, som köptes upp av Amazon 2023, gör det möjligt för användarna att boka virtuella eller personliga läkarbesök, betala per besök eller genom ett abonnemang.
En del har ännu mer långtgående planer. I oktober slutförde riskkapitalbolaget General Catalyst köpet av Summa Health, som driver ett antal sjukhus och vårdcentraler i Ohio och erbjuder egna försäkringar. Daryl Tol, verksamhetsansvarig hos General Catalyst, säger att för att förändra vårdens arbetssätt måste tekniken fungera sömlöst genom hela sjuk- och hälsovårdssystemet – från valet av försäkring till behandling och betalning av fakturor. General Catalyst satsar på att integrera digitala verktyg inom hela Summa Health.
Man har också fokus på att förändra kulturen. Daryl Tol menar att hälso- och sjukvården under lång tid har präglats av en paternalistiskt inställning, där läkarna använder sin egen terminologi och fattar alla beslut. Ett så hierarkiskt synsätt fungerar inte i en värld där patienterna kan få tillgång till information på enklare sätt.
Den senaste vågen av generativ AI gör medicinska kunskaper mer lättillgängliga än någonsin. OpenAI uppger att frågor om hälsa är en av de vanligaste kategorierna på ChatGPT: mer än en fjärdedel av tjänstens cirka 900 miljoner veckovisa användare ställer åtminstone en sådan fråga. I januari lanserade både OpenAI och konkurrenten Anthropic hälsofokuserade versioner av sina chattbotar. De förklarar bland annat provresultat med enkelt språk och identifierar mönster i data från bärbara enheter, som smarta klockor.
Nate Gross, som leder OpenAI:s satsningar på sjukvårdsområdet, säger att generativ AI innebär en stor förbättring jämfört med den gamla metoden, där man bläddrade igenom olika sidor med sökresultat på nätet. Användarna kan nu kommunicera med programvara som tar hänsyn till deras symptom, ålder och sjukdomshistoria och ger skräddarsydda svar.
Nate Gross säger att det inte handlar om att ersätta mänskliga läkare, utan målet är att identifiera oroväckande mönster som kan indikera allvarliga sjukdomar. De här verktygen kan hjälpa patienterna att förbereda sig inför ett vårdbesök. De kan även erbjuda råd när man inte kan genomföra ett fysiskt besök. Hälsofrågor ställs oftast till ChatGPT utanför mottagningstid och de kommer ofta från användare som har långt till närmsta sjukhus, konstaterar Gross.
Allt detta medför risker. Vissa läkare är oroliga för att skanningar och prover som inte ordinerats kommer att flagga för godartade tillstånd och belasta det redan ansträngda hälso- och sjukvårdssystemet. Ansvarsutkrävande är en annan utmaning. De företag som utvecklar chattbotar menar att deras verktyg erbjuder vägledning och ger inga diagnoser, men gränsen kan vara otydlig när patienterna utgår från automatiskt framtagna råd. Och det finns gott om tvivelaktig medicinsk information som cirkulerar på nätet och som modellerna kan tränas på. På senare tid har organisationer som värnar patientsäkerheten varnat för de potentiella farorna med chattbotar.
Trots detta verkar tillsynsmyndigheterna för närvarande tillåta den här typen av experiment. I januari lättade amerikanska Food and Drug Administration, FDA, på reglerna för vissa bärbara enheter. Myndighetschefen Marty Makary säger att hans organisation måste börja agera i ”Silicon Valleytempo”. Det amerikanska sjukvårdssystemet är kanske inte längre immunt mot förändringar.
Världen Om förklarar
USA lägger omkring 5 000 miljarder dollar per år på vård, vilket motsvarar ungefär 20 procent av BNP. Per person är kostnaden ungefär dubbelt så hög som i andra rika länder. Trots hög medicinsk kvalitet leder de stora kostnaderna till att många amerikaner skjuter upp eller avstår från vård. Systemet är dessutom komplext, eftersom det bygger på privata försäkringar och många olika mellanhänder.
De svenska vårdutgifterna uppgår till cirka 700 miljarder kronor per år, motsvarande omkring 11 procent av BNP. Kostnaden per invånare är därmed klart lägre än i USA. Den största skillnaden är att vården i Sverige huvudsakligen finansieras genom skatt, vilket gör att patienternas egna kostnader blir relativt små.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
